PETTER Ersson (1795-1854)
1795-01-15--1854 (man)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
SKATTEBONDE
PETTER Ersson f. 1795-01-15 Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) Närke d. 1854-00-07 (Berg) Lerbäck sn, 59 år.
BOSATT
Lerbäck sn
(Berg) Lerbäck sn 1823
ARBETE
Skattebonde (Berg) Lerbäck sn
GIFTE
PETTER Ersson f. 1795-01-15 Lerbäck sn d. 1854-00-07 (Berg) Lerbäck sn, gifter sig med CHRISTINA/STINA Persdotter f. 1802-00-07 Lerbäck sn, änka 1854, d. 1886-07-14 (Berg) Lerbäck sn.
BARN
1) ANNA STINA Pehrsdotter f. 1823-01-05 (Berg) Lerbäck sn [Min Ana]
2) Jan Petter f. 1824-12-20 (Berg) Lerbäck sn
3) Clara Gustava f. 1827-01-17 (Berg) Lerbäck sn
4) Erik Göran f. 1829-08-08 (Berg) Lerbäck sn
5) Beata Charlotta f. 1832-01-14 (Berg) Lerbäck sn
6) Maria Albertina f. 1834-06-19 (Berg) Lerbäck sn
7) Carl Victor f. 1836-11-16 (Berg) Lerbäck sn d. 1837-11-30 Lerbäck sn
8) Johanna Sophia f. 1838-10-24 (Berg) Lerbäck sn
9) Lovisa f. 1841-02-24 (Berg) Lerbäck sn
10) Carl Gustaf f. 1845-09-25 (Berg) Lerbäck sn
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.[1] Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
BERG - LERBÄCK SOCKEN
Berg, östra roten, ligger tillsammans med Emme och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
SKATTEBONDE
En skattebonde var förr i Sverige en hemmansägare och brukare av skattejord (skattehemman) som betalade årlig ränta (skatt) till kronan, det vill säga svenska staten. Skattebönderna ägde sin egen jord, till skillnad från kronobönderna som brukade jord som ägdes av kungamakten, och hade därför rättigheter kopplade till ägandet så som jakträtt. Redan under tidig medeltid beskattades dessa bönder. De kunde fram till knekthållets införande på 1600-talet utsättas för utskrivning.
++++++
TIDSPERIODER
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN
...
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT
1821-1825 (BERG) Lerbäck sn Petter Ersson dy f. 1795 med hustrun Christina Persdotter f. 1802, barnen Anna Stina f. 1823 [Min Ana] och Jan Petter f. 1824.
1826-1830 (BERG) Lerbäck sn
1/6 Petter Ersson dy med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina [Min Ana], Jan Petter, Clara Gustava f. 1827, Erik Göran f. 1829
1831-1835 (BERG) Lerbäck sn
Peter Ersson dy med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina [Min Ana] Jan Peter, Clara Gustava, Erik Göran, Beata Charlotta f. 1832 och Maria Albertina f. 1834.
1836-1840 (BERG) Lerbäck sn
1/16 Skattebonde Peter Ersson dy med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina f. 1823 [Min Ana], Jan Peter, Clara Gustava, Erik Göran, Beata Charlotta, Maria Albertina, Carl Victor f. 1836 d. 1837 och Johanna Sophia f. 1838 samt drängar, pigor och inhysningar.
1841-1845 (BERG) Lerbäck sn
1/6 Peter Ersson med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina [Min Ana] till sid 673 år 1844, lys 1844-10-20, Jan Peter, Clara Gustava, Erik Göran, Beata Charlotta, Maria Albertina, Johanna Sophia, Lovisa f. 1841 och Carl Gustaf f. 1845 samt drängar och inhysningar.
1846-1850 (BERG) Lerbäck sn
1/16 Skattebonde Peter Ersson med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Jan Peter, Clara Gustava, ut år 1850, sid 152 lysnings 1850-05-19 nr 6, Erik Göran, Beata Charlotta, Maria Albertina, Johanna Sophia, Lovisa och Carl Gustaf d. 1847-07-15 samt drängar och inhysningar.
1851-1855 (BERG) Lerbäck sn
1/6 Skattebonde Peter Ersson d. 1854 med hustrun/modern Christina Pehrsdotter, son Jan Peter till Ekeby, lysnings attest, 1/6 son Erik Göran, lysning 1855-05-27 nr 21, dess hustru Sophia Albertina Andersdotter f. 1832-06-03 Lerbäck sn, döttrar/systrar: Beata Charlotta till Godegård 1855, lysn. 1855-02-18 nr 6, Maria Albertina till s. 695 år 1854, lysn. 1854-01-29 nr 2, Johanna Sophia, Lovisa samt drängar och inhysningar.
DÖD 1854
Petter Ersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 143 (Petter f 1795-01-15..)
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 249 (Anna Stina 1823-01-05 Far Petter Ersson Mor Stina Persdotter, 36 år, i (Berg).
HF Lerbäck 1821-1825 AI:7a
--Bild 63 RA/sid 54 (BERG)
HF Lerbäck 1826-1830 AI:8a
--Bild 70 RA/sid 57 (BERG)
HF Lerbäck 1831-1835 AI:9a
--Bild 67? (BERG)
HF Lerbäck 1836-1840 AI:10a
--Bild 73? (BERG)
HF Lerbäck 1841-1845 AI:11a
--Bild 99 RA/sid 75 (BERG)
HF Lerbäck 1846-1850 AI:12a
--Bild sid 78? (BERG)
HF Lerbäck 1851-1855 AI:13a
--sid 75? (BERG)
SLUT | |
|
G e n v ä g a r
