Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Folke den tjocke
Torgils Sprakalägg
Lägg till moder...
Ulf Torgilsson (-1026)
Gorm den gamle DANMARK (-958)
Tyra Danebot (-958)
Harald Blåtand DANMARK
Lägg till moder...
Sven Tveskägg DANMARK (960-1014)
Lägg till moder...
Estrid Svensdotter DANMARK (-1057)
Sven Estridsson DANMARK (1020-1076)
Lägg till moder...
Knut den helige av DANMARK (1040-1086)
Baldwin V FLANDERN (1012-1067)
Robert I FRANKRIKE (865-923)
Herbert I av Vermandois (-907)
Lägg till moder...
Béatrice av Vermandois (880-931)
Hugo den Store FRANKRIKE (898-956)
Lägg till moder...
Hugo Capet FRANKRIKE (940-996)
Lägg till moder...
Robert II FRANKRIKE (972-1031)
Lägg till moder...
Adel av Frankrike (1009-1079)
Robert I FLANDERN (1035-1093)
Bernhard I SACHSEN (950-1011)
Heinrich von Stade (-975)
Lägg till moder...
Hildegard von Stade (-1011)
Bernhard II SACHSEN (995-1059)
Berthold II von Schweinfurt (-980)
Lägg till moder...
Heinrich von Schweinfurt (-1017)
Lägg till moder...
Eilika von Schweinfurt (-1055)
Gertrud av Sachsen (-1113)
Adele av Flandern (1064-1115)
Ingegärd Knutsdotter Danmark
Bengt Snivil
Lägg till moder...
Magnus Minnesköld (-1210)
Lägg till moder...
Bengt Magnusson (-1237)
Lägg till moder...
Magnus Bengtsson (1205-1263)
Bengt Snivil
Lägg till moder...
Karl den döve Bengtsson (1165-1220)
Lägg till moder...
Ragnhild Folkungaätten (-1263)
Bengt Magnusson (1238-1294)
1238--1294 (man)

Magnus Bengtsson och hans son Bengt Magnusson förde denna variant av Folkungaättens vapen Bengt Magnusson, storman, riksråd, lagman i Östergötland, död omkring 1294 och son till lagman Magnus Bengtsson (Bjälboätten) (död 1263).

Bengt Magnusson nämns som lagman i Östergötland första gången år 1269, och den 11 september 1288 var han medlem av riksrådet. 1289 skall han ha dragit ut på pilgrimsfärd varvid sonen Magnus insattes som lagman i Östergötland. Magnus måste dock ha frånträtt ämbetet senast 1291 eftersom Bengt återigen var verksam som lagman i Östergötland 1291-1292. Bengt uppges ha dött 1294, vilket står i viss strid med det faktum att sonen Magnus tillträdde lagmansämbetet på nytt redan 1293.

Bengts sigill var till en början ett upprest åt vänster gående lejon, senare ett upprest åt höger gående lejon över tre balkar, samma som hans far. Kanske efterträdde Bengt fadern som lagman omedelbart vid den senares död 1263.

Vid Bengt Magnussons namn har i senare tider anknutit sig den välkända romantiska sägen, som gjort honom till Birger jarls yngre broder och låtit honom på Ulvåsa, mot brodern Birgers vilja, fira sitt bröllop med Sigrid den fagra, en kvinna av låg börd, men med så utmärkta själsegenskaper och ett så intagande yttre, att hon därmed avväpnade själve jarlens vrede. I sin äldsta form förekommer sägnen i en krönika om heliga Birgitta och hennes släkt, skriven av den 1486 avlidna abbedissan i Vadstena Margareta Klausdotter. För historien om den ryktbara kappan, vars öden redan där skildras, kan ju någon sanning ligga till grund, men i övrigt har kritiken farit illa med sägnen. Bengt är ej längre Birger jarls broder; han har troligen gift sig med Sigrid först efter dennes död, och om Ulvåsa, vilket sannolikt fått sitt namn först av heliga Birgittas man, Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten), tillhört honom - därom vet historien intet.

Bengt Magnusson var först gift med Margareta (död före 1275). Paret fick följande barn:

1.Magnus Bengtsson (död före 1304), lagman i Östergötland från 1293, enligt Ericus Olai tillfälligt insatt som lagman i Östergötland 1289-1291 då fadern drog på pilgrimsfärd
Bengt gifte om sig med Sigrid den fagra (död 1289 och begravd i Skänninge dominikankloster). Hon var enligt Margareta Klausdotters delvis rent ohistoriska berättelse av lägre börd än maken Bengt. Paret fick följande barn:

1.Ingeborg Bengtsdotter, (heliga Birgittas mor), gift med Birger Persson till Finsta 2.Ramborg Bengtsdotter, enligt Margareta Klausdotter gift med en Erengisl 3.Katarina Bengtsdotter, gift med Knut Jonsson (Aspenäsätten)
I äldre litteratur, exempelvis i Nordisk Familjebok (se litteraturförteckningen), har lagman Bengt Magnusson även tillskrivits en son Bryniolf Bengtsson, vilken i sin tur blev farfar till den ryktbare hertig Bengt Algotsson. Hans Gillingstam (ÄSF 1965) har visat att denne Bryniolf Bengtsson i själva verket var son till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson
Ingeborg Bengtsdotter (1274-1314)
Birgitta Birgersdotter den heliga (1303-1373)
Märta Ulfsdotter Ulvåsa (1319-1371)
Ingeborg Sigvidsdotter Ribbing (1360-)
Ingegerd Pedersdotter Prika
Knut Arvidsson Drake af Intorp (sparre över stjärna) (1418-1459)
Arvid Knutsson Drake af Intorp (Sparre över Stjärna) (1440-1497)
Märta Arvidsdotter (-1558)
Väpnare Arvid Olofsson Västbo-Drake (1509-1535)
Agneta Arvidsdotter Västbo-Drake (-1615)
Knut Pedersson Kijl (1560-1603)
Agneta Kijl (-1630)
Margareta Ödell-Ödla (1624-1680)
Margareta Olofsdotter (1510-)
Katarina Larsdotter Bröms (1545-1630)
Anna Pedersdotter Svenske
Gustaf Börjesson Carlström (-1680)
Sara Carlström
Johan Börjesson (1606-1676)
Birgitta Carlberg (1642-1723)
Engelborg Carlberg (1649-1698)
Elisabet Johansdotter Carlberg (1650-1692)
Olof Arvidsson yngre Stenbock (1470-1508)
Gustaf Olofsson Stenbock (1502-1571)
Katarina Stenbock av SVERIGE (1535-1621)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn AndreasWindahl som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.