PEHR/PETTER Svensson (1800-1864)
1800-03-20--1864-04-26 (man)
TINGSÅS SOCKEN - - ESTUNA SOCKEN - RÅDMANSÖ SOCKEN - EDEBO SOCKEN - VÄDDÖ SOCKEN
GUSTAVIANSKA TIDEN – UNION OCH NY KONSTITUTION
TEGEL
++++++++++++++++++++
PEHR/PETTER Svensson f. 1800-03-20 Tingsås sn (ingick i Konga härad) Tingsryd kommun, Kronobergs län (.) (Värend) Småland d. 1864-04-26 (Boda och Kallboda) Väddö sn (ingick i Väddö och Häverö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland, 64 år.
BOSATT
Tingsås sn
(Uddeboö) Estuna sn
Bro sn
(Boda) Väddö sn
ARBETE
Brännmästare 1832-1834 (Uddeboö)
Bränneridräng 1836-1837
Statardräng 1837-1839
Brännmästare 1839-
Statardräng/Inhyses 1843-1847
Inhyses 1848-1852
inhys/fattig, AI:12b och AI:13b 1858-1860
++++++
TEGEL - LERSTEN - ADOBE
"Byggnader uppförda i lersten är extremt hållbara och några av dessa byggnader tillhör jordens allra äldsta byggnader. I heta och torra klimat ger adobekonstruktioner avsevärda fördelar genom sin höga värmetröghet som ger svalka på dagen och värme på natten. Adobematerial verkar också fuktutjämnande och miljön upplevs därför som komfortabel. Materialet måste dock skyddas emot direkt infallande regn som annars löser upp det". (Wikipedia 2020)
"Lersten, även kallat adobe, är ett byggmaterial, en mursten (tegel för murning) gjord av obränd (sandig) lera och i issa fall stråmaterial eller annat organiskt material. Ofta sker inblandning av fibermaterial som dels tjänar som armering, dels kan ge materialet speciella egenskaper". (Wikipedia 2020)
"Ibland görs skillnad mellan mindre lerstenar adobes, som har ungefär samma storlek som en vanlig mursten, och större adobiner, av vilka några kan vara upp till 1–2 m långa". (Wikipedia 2020)
BRÄNT TEGEL
"Genom bränningen blir teglet väderbeständigt. Bränningen skedde i forna tider helt enkelt genom att först stapla råteglet glest i rätt stor höjd och med i bottnen satta tvärkanaler av råsten (det vill säga obränt eller soltorkat tegel). En tät mur av råsten lades utomkring den stora stapeln och avslammades med lera. Ved inkastades i bottenkanalerna samt tändes, och elden underhölls alltefter tegelstapelns storlek och teglets gasbränningstemperatur". (Wikipedia 2020)
"Dylik bränning, som företogs på fältet intill den plats, där teglet slagits för hand och för övrigt ännu förekommer på sina ställen, kallas fältbränning och ugnen fältugn. Denna ugnstyp förbättrades därigenom, att fasta väggar uppbyggdes och särskilda eldstäder med roster inrätt. Ringugn blev vanlig i slutet av 1800-talet. Tunnelugn blev vanlig i mitten av 1900-talet". (Wikipedia 2020)
++++++
GIFTE
Brännmästaren PEHR/PETTER Svensson 31 år, från (Uddeboö) Estuna sn, f. 1800-03-20 Tingsås sn, d. 1864-04-26, (Boda och Kallboda) Väddö sn, gifter sig 1832-03-03 i Roslags-Bro sn med Pigan ANNA Andersdotter, 21 år, från (Bredsättra) Roslags-Bro sn, f. 1811-04-21 i Bro sn d. 1866-04-27 (Boda och Kallboda) Väddö sn.
BARN
1) PEHR/PETER August Pettersson f. 1832-09-23 Estuna sn, ofärdig AI:12b, AI:13b, [Min Ana]
2) Sven Johan Pettersson/Pehrsson f. 1834-10-23 Estuna sn, till s. 176 år 1854, från s. 283 år 1858, till s. 381 år 1859
3) Anders Victor f.1838-03-21 Bro sn
4) Fredric f. 1842-02-21 (Boda) Väddö sn , till 283 år 1860, AI:15b s. 306 dräng Boda och Kallboda hos Bonden Olov Olssons änka Märtha Ersdotter f. 1809 (tillsammans med brodern Sven Johan Pettersson/Pehrsson f. 1834), gift 1868-02-09 nr 1, med Lovisa Drugge (Vallon- smedsläkt se www.vallon.se Råneå-Druggarna mm) AI:15b s. 263
5) Carl Victor f. 1844-10-08 (Boda) Väddö sn
6) Carolina Sophia f. 1849-05-22 (Boda) Väddö sn d. 1852-04-19 (Boda) Väddö sn, av okänd orsak, 2 år 10 mån 27 dgr
7) Sophia Charlotta f. 1852-09-12 (Boda) Väddö sn d. 1861-05-19 (Boda) Väddö sn, av okänd orsak, 8 år 8 mån 7 dgr.
+++++++++++++++++++++
TINGSÅS SOCKEN - (VÄREND) - SMÅLAND
Tingsås socken i Småland ingick i Konga härad i Värend och området ingår sedan 1971 i Tingsryds kommun och motsvarar från 2016 Tingsås distrikt i Kronobergs län.
Tätorten Tingsryd med sockenkyrkan Tingsås kyrka ligger i socknen. Tingsås socken ligger kring sjön Tiken och Bräkneåns övre lopp vid gränsen mot Blekinge och sjön Mien. Området är en småkuperad skogstrakt med många sjöar.
NAMNET
Namnet (1642 Tingzås) är troligen bildat från ett äldre namn på sjön Tiken och den ås varpå kyrkan är byggd.
+++
ROSLAGS-BRO SOCKEN - UPPLAND
Roslags-Bro sn (ingick i Bro och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB).
Sockenkyrkan Roslags-Bro kyrka ligger i socknen. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden. Socknen är en sjörik kuperad skogrik trakt med odlingsbygd i dalar i gamla fjärdsystem.
NAMNET ROSLAGS-BRO
Namnet skrevs 1322 Bro och syftar på en bro över Broströmmen vid kyrkan.
BRO SOCKEN - UPPLAND
...
NOOR - ROSLAGS-BRO SOCKEN
Tre mantal frälsesäteri (därav
2 mtl nytt, 1 mtl gammalt) uti Bro socken och skeppslag av Stockholms län, beläget nära Ösmarens norra strand, utgör, med kvarn och såg samt 17/8 mtl
Gryta, ett gods varför i eg.rätts-avgift erlades, år 1861, 68 rdr 97 öre, och
sam s. år ägdes av änkefru U.
Sköldebrand, som därjämte innehade fr. räntor av 10 mant. (varför i eg.rätts-avgift
erlades 33 rdr 71 öre). Noor tillhörde 1612 släkten Bjelke, på 1640-talet presidenten Gabriel Oxenstjerna, omnämnd
under art. Margaretælund uti Österåkers socken; Noor kallades på hans tid Nordvik. Egendomen kom därefter genom gifte till översten Evert Horn och förblev inom släkten till 1728. Eru Elsa
Suudel, född Dankvardt, köpte år 1770 gården av korporalen, greve Gabr. Oxenstjerna; enligt Anrep stiftades Noor till
fideikommiss af krigskommissarien Georg
Peter Sun del. Efter kapten Georg Pehr Stjernheims (en brorson till förutnämnde
krigskommissarie Sundel) död på Noor 1830 tillföll egendomen med dennes syster kaptenen Henrik Hård af Segerstad, med vars dotter den åter övergick i kaptenen Gustaf Erik Sköldebrands ägo, död 1850. Under kapten Stjernheims tid gjordes vid egendomen, som är
försedd med en ansenlig åbyggnad, betydliga uppodlingar.
MASKINTEXT!! MÅSTE RÄTTAS!
UTÅL - ROSLAGS-BRO SOCKEN
Utål, ett berustat säteri i Bro
socken av Bro och Wätö skeppslag samt Stockholms län, omkring 1 mil från Norrtälje, 5/8 mil från kyrkan, består av 4 mtl. — Utål är en gammal gård i Sture-ättens händer; skänktes 1477 av Sten Sture d. ä. till Uppsala domkyrka, tillföll 1589 genom byte dåvarande konungen Johan III:s hovjunkare Christoffer von
Warenstedt, sedermera ståthållare i Gefle och över hela Norrland, med Umeå och
Cajaneborgs fästningar samt Wasa stad. Han berömmes såsom en ärlig, gud-j fruktig, from och av hela landet älskad; man och var gift med hertig Magni, utom
äktenskap födda, dotter Lucretia; gården innehades av hans släkt, adliga ätten Wernstedt, till reductionen och
även sedermera genom utbyte till 1778, då det af kornetten Abraham Lågo von Wrnstedt försåldes till en Korsman;
ägdes 1825 af von Post, 1849—64 af fru J. H. Härlin, på sednare åren även ägarinna af Norr-Jersjö, se den artikeln.
— Utål, före 1837 berustadt
kronosäteri, skatte-köptes den 16 Juni n. år;
taxerades 1863 till 60,000 rdr rmt.
Gården, vartill höra kvarn med 1 par stenar och enbladig såg, var ännu 1818 bebyggd med endast ett obetydligt manhus av trä; men tillhörande trädgård var
jemförelsevis av mer betydenhet.
(Historiskt geografiskt statistiskt..) MASKINTEXT!! MÅSTE RÄTTAS!!
+++
ESTUNA SOCKEN - UPPLAND
Estuna socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Estuna distrikt.
Tätorten Svanberga samt sockenkyrkan Estuna kyrka ligger i socknen. Estuna socken ligger nordväst om Norrtälje med Erken i nordväst. Socknen är en kuperad slättbygd med inslag av kalkrik moränlera samt skog. Vid kartläggningen av socknen på 1600-talet liksom även i 1500-talets jordeböcker bestod socknen av 28 byar. Några byar i den västra delen av socknen har kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. I den östra delen av socknen ökade den odlingsbara marken genom strandförskjutningen. Söder om Erken utbreder sig det starkt uppodlade slättlandskapet med mindre insprängda skogspartier. Socknens östra del som på grund av strandförskjutningen kunde uppodlas senare har däremot lägre andel öppen mark än den västra. Genom Gillfjärden mot Norrtäljeviken avvattnas flera vattendrag i den östra delen.
Estuna socken men även de övriga socknarna i Lyhundra härad avviker från det omgivande landskapet genom den starka uppodlingen, vilken närmast kan jämföras med centrala Upplands slättbygder. Sambandet med den kalkrika moränleran är tydligt. Byar/gårdar i socknen: (1) Vitsjö gård, (2) Norra Malma säteri. Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51, (3) Stjärnholm. Huvudbyggnaden uppfördes vid en vik av Erken i början av 1700-talet. Dess föregångare utgjordes av en by vid namn Tarv (i Thaerff 1409). Byn bestod av 5 hemman på 1540-talet, (4) Vämlinge. En reglerad by som tidigare bestod av 3 gårdar på en geometriskt reglerad bytomt. Ytterligare 2 enheter fanns inom byns ägor enligt en karta från 1707. Huvudbyggnaden vid Vämlinge är sannolikt uppförd i slutet av 1600-talet men har under 1800-talet och senare om- och tillbyggts. Efter en brand 2015, som lade huvudbyggnaden i aska, återuppbyggdes den i ursprunglig stil. Samtidigt revs och återuppbyggdes gårdens båda flygelbyggnader. Huset har fungerat som militär förläggning då det fanns en exercisplats i närheten. Framför huvudbyggnaden växer en rad stora askar och lindar, (5) Karby (i Karby 1409), (6) Göringe bestod av 4 hemman under 1500-talet.
NAMNET ESTUNA
Namnet skrevs 1289 Äsetunum kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, inhägnad'. Förleden har tolkats som en inbyggarbeteckning äsar, 'åsbor' med syftning på den höjdsträckning kyrkan ligger på. Som alternativ tolkning har framförts plural av as, 'hednisk gud'.
UDDEBOÖ - ESTUNA SOCKEN
En berustad sätesgård uti Estunna socken i Uppland, äger 35 tunnor utsäde, ringa skog, vacker åbyggnad av trä, stor trädgård med drifhus, tegelbruk och tullqvarn. (Geografiskt lexicon öwer Skandinavien - De förenade rikena Swerige och Norge av Daniel Djurberg 1744-1834, publicerad 1818).
+++
RÅDMANSÖ SOCKEN - UPPLAND
Rådmansö socken i Uppland ingick i Frötuna och Länna skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Rådmansö distrikt.
Orterna Södersvik, Gräddö och Räfsnäs, Kapellskär med Kapellskärs hamn samt sockenkyrkan Rådmansö kyrka ligger i socknen. Rådmansö socken ligger öster om Norrtälje på östra delen av halvön Rådmansö och omfattar även den yttre skärgården mellan Svenska Högarna och Söderarm. Socknen är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd främst i väster och med kala skär i skärgården.
Genom socknen löper europaväg 18 (E18) som löper ner till Kapellskärs hamn.
Socknen avgränsas i väster av Hattsunden och Håtöviken och gränsen mot Frötuna socken. I norr avgränsas socknen av Norrtäljeviken. Socknen följer viken österut och ut på Tjocköfjärden. Den korsar Gisslingö och Trångskärsfjärden och slutar ute till havs vid Tjärvens fyr. I söder löper sockengränsen ut från Håtöviken och rundar Furusundsfjärdens naturreservat. Gränsen löper sedan via Ålandets grund och norr om Gräskö, över Gräsköfjärden, ner genom sundet mellan Kudoxa (i Blidö socken) och Vidinge. Den rundar Vidingsöra, går via Örafjärden söder om Norrpada skärgård och försvinner ut i Uddjupet nordväst om Svenska Björn. I skärgården omfattar socknen sålunda bland annat följande större öar och ögrupper (räknat utifrån): Norrpada skärgård, Sunnkobbarna, Söderarm, Hamnskärs skärgård, södra Gisslingö, Fejan, Tjockö, Gålgryte, Sundskär (med Gösta Bohmans dass), Vidinge, Vidingsöra, Marö, Ålandet, Gräddö-Asken och Eknö i Norrtäljevikens inlopp.
NAMNET RÅDMANSÖ
Namnet skrevs 1331 Rudhma och är ett ursprungligt önamn, då delen som hyst sockenkyrkan i äldre tider var en ö. Namnet sammanhänger med rudhme, rödhme, 'rodnat; rost' och syftar troligen på färgen på berggrunden av delvis rödlätt gnejs.
+++
EDEBO SOCKEN - UPPLAND
Edebo socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Edebo distrikt.
Kyrkbyn Edebo med sockenkyrkan Edebo kyrka ligger i socknen. Edebo socken ligger söder om Östhammar, med Galtfjärden i nordost och Edeboviken och Skeboån i öster. Socknen är en småkuperad skogsbygd med odlingsbygd i öster vid vattendragen. I söder ligger Harbroholms och Järinge gårdar. I övrigt märks byarna Gillberga, Sättra, Skärsta (vid Hallstavik), Gråska samt Lavarö. I norr ligger Rönöholms gård. Dannemora-Hargs Järnväg har en förlängning som går genom socknen från Hargshamn till Hallstavik.
NAMNET EDEBO
Namnet skrevs 1291 Eboeredi, 1314 skrevs det Egbohæredh. Efterleden är härad, 'bygd'. Förleden har två olika tolkningar beroende på vad som anses var det ursprungliga namnet. Antingen edboar, 'de som bor vid edet' syftande på något ed vid skeboån. Alternativt ekboar, syftande på de som bor i byn Eke, som då kan varit namnet på kyrkbyn.
LUNDÅS - EDEBO SOCKEN
"Fyra mantal frälse-säteri uti Edbo socken och Frösåkers härad af Stockholms län har tillhört slägten Tott... Lundås tillhörde från 1732 Forsmarks bruksägare genom förpantning, från 1737 genom köp, lagman Wattrang,... Kammarherren Carl M. Braunerhjelm, och är ännu i samma slägt; närvarande egaren är Kammarherren A. Braunerhjelm. Egendomen utgöre... ett bränner, Sunds qvarn... (runeberg.org, Historiskt-geografiskt och statistiskt lexicon öfver Sverige, fjerde bandet sid 553)
MASKINTEXT!! MÅSTE RÄTTAS!!
+++
VÄDDÖ SOCKEN - UPPLAND
Väddö socken i Uppland ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län.
Tätorterna Grisslehamn och Älmsta samt sockenkyrkan Väddö kyrka ligger i socknen. Väddö socken ligger nordost om Norrtälje och omfattar merparten av ön Väddö samt områden på fastlandet längs Väddöviken (Ortalaviken) och Väddö kanal. Socknen är berglänt med en förkastningsbrant i öster och med viss odlingsbygd väster därom. Socknen avgränsas i norr av Fogdö ström och i öster av Ålands hav. I väster avgränsas socknen till en del av Väddöviken (Ortalaviken), men i höjd med Semmersby viker socknen av in på fastlandet och omsluter ett område på fastlandet med bland annat sjön Bornan och byarna Ortala, Massum, Husinge, västra Älmsta, Gåsvik samt Boda innan gränsen åter faller ut i havet i Bagghusfjärden i höjd med Studsboda. Socknen avgränsas här av Bagghusfjärden samt Björköfjärden, varefter gränsen går tvärs över Björkö längs "linjen" Lervik-Skäret, där sockengränsen slutar i Ålands hav. Inom socknens område ligger Barnens ö samt på Väddö bland annat orterna Rangarnö, Sandviken, Gamla Grisslehamn, Havsängen, Nothamn med flera orter upp till Grisslehamn.
NAMNET VÄDDÖ
Namnet Väddö, som år 1314 skrevs De vodho, är en uppländsk dialektal böjning av ordet ved i betydelsen skog. Det skulle även kunna vara en del av samma ordstam som det fornsvenska verbet vedha, men betydelsen att jaga.
KALLBODA OCH BODA - VÄDDÖ SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Gustavianska tiden (1772–1809)
(2) Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
(1) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(2) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkrigen 1805-1810
Finska kriget 1808-1809
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkrigen 1812-1814
Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
1826-1830 (Knällsberg) Tingsås sn
Dräng Peter Svensson f. 1800-03-20 ??? vidfage??? Dräng på torpet Skärsjölund hos Samuel Svensson f. 1804 med familj.
1830-1832 (Noor) Roslags-Bro sn
Brännmästare Petter Svensson f. 1800-03-20 Tingsås. In från Knällsberg 1830 ut till Estuna 1832.
GIFTE 1832
1832-1834 (Uddeboö) Estuna sn
Brännmästaren Pehr/Petter Svensson 31 år och pigan Anna Andersdotter 21 år gifter sig 1832-03-03 i Roslags-Bro socken. Peter Svensson får gott betyg, Anna Andersdotter giftoman är fadern Anders Olsson fd mjölnare vid (Bredsättra) Roslags-Bro socken. Han ger muntligt bifall.
Pehr/Petter Svensson arbetar i Uddeboö, som brännmästare på tegelbruket.
Under tiden på Uddeboö får paret två barn Per/Peter August Pettersson f. 1832-09-23 [Min Ana] och Sven Johan Pettersson/Pehrsson f. 1834-10-23.
1835- Rådmansö sn
1836-1837 (Lundås) Edebo sn
Pehr/Petter Svensson arbetar som bränneridräng, i Lundås på tegelbruket.
1837-1839 (Utål) Roslags-Bro sn
1839 Väddö sn
1843-1847 (Boda) Väddö sn
I hushållet finns nu Statardrängen/Inhyses Petter Svensson, hans hustru, Anna Andersdotter och fyra söner, en son är född under den här perioden, Carl Victor f. 1844-10-08. Pehr/Petter Svensson är nu 43 år i början av perioden och 47 år vid periodens slut. Han bedöms någon gång under den här perioden inte längre arbetsför. Anna Andersdotter är 34 år i början av perioden och 38 år vid periodens slut. Äldste sonen Pehr August f 1832 är 11 år i början av perioden och 15 år i slutet.
1848-1852 (Boda och Kallboda) Väddö sn
Inhyses Pehr Svensson, hustru Anna Andersdotter. De har fyra söner och får nu två döttrar. Carolina Sophia f. 1849-05-22 som dör 1852-04-19 och Sophia Charlotta f. 1852-09-12.
1853-1857 (Boda) Väddö sn
KOPIERA FRÅN KÄLLOR
1858-1860 (Boda) Väddö sn
Inhyses, Pehr Svensson både han och hustrun Anna Andersdotter benämns som fattighjon, sonen Pehr August benämns ofärdig. Sonen Sven Johan Pettersson verkar vara i föräldrahemmet en kortare tid, in från sid 289 år 1858 och ut till sid 381 år 1859. Sonen Frederic lämnar hemmet, till sid 283 år 1860. Sonen Carl Victor verkar vara kvar hos föräldrarna under perioden samt dottern Sophia Charlotta.
DÖD 1864
Pehr/Petter Svensson
1861-1865 (Boda och Kallboda)
Inhyses, Pehr/Petter Svensson. Han dör 1864-04-26, 64 år. Hustrun Anna Andersdotter dör två år senare 1866-04-27, 55 år? Några år innan föräldrarna dör avlider dottern Sofia Charlotta 1861-05-19, 8 år av oklar orsak. Sonen Carl Victor f. 1844 finns i hemmet. Han är 21 år när mamman dör och sonen Pehr August [Min Ana] som benämns som ofärdig är 33 år. Pehr August bildar nu ett eget hushåll som byskräddare tillsammans med sin hustru och son.
++++++
KÄLLOR
FÖ Estuna 1817-1861 CI:5a
--Bild 107 nr 19 (Pehr August f. 1832-09-23, Far Brännmästaren Petter Svensson Mor/Hu Anna Andersdotter 21 år i Uddeboö, faddrar: Skattebonden Eric Andersson Kvilunda Bro sn (Roslags-Bro), Rättarhustrun Johanna Browall i Uddeboö, Frälsebondesonen Anders Ersson i Rasskja?, Pigan Anna Cathr? Forslund i? -debod).
FÖ Estuna 1817-1861 CI:5a
--Bild 119 nr 44 (Sven Johan f. 1834-10-23 Uddeboö, Far Brännmästaren Petter Swensson Mor/Hu Anna Jansdotter 23 år, Faddrar: Arrendatorn Eric Ersson i Pläng Bro sn (Roslags-Bro) m fl....)
VI Roslags-Bro 1804-1861 EI:1
--Bild 43 nr 1 (1832-03-03 Brännmästare Peter Svensson 31 år i (Uddeboö) Estuna sn och Pigan Anna Andersdotter 21 år i Bredsätra, Pet. Svensson gott betyg, Anna Andersdotter giftoman: fadern Anders Olsson f.d. Mjölnare vid Bredsätra, muntligt bifall)
HF Tingsås 1826-1830 AI:10
--Bild 207 RA/211 rad 19 samt rad 16-19 (Torpet Skärsjölund) (Knällsberg) Öjasjömåla rote. (Dräng Peter Svensson f. 1800-03-20 ??? vidsage ??? Dräng på torpet Skärsjölund hos Samuel Svensson f. 1804 med familj.
HF Roslags-Bro 1826-1831 AI:12 (Noor)
--sid 325 - bild 374 RA/sid 349
HF Roslags-Bro 1832-1835 AI:13
--Bild 340 RA/sid 325 rad 5 (Noor) (Brännmästare Petter Svensson f. 1800-03-20 Tingsås, in från Knällsberg 1830 till, svårläst, Estuna 1831, vigsel 1832-03-03 med pigan Anna Andersdotter i (Bredsättra) Roslags-Bro sn)
UT Roslags-Bro 1826-1860 B:1
--Bild 27 RA nr 62 (UT 1831 Noor, Brännmästare Petter Svensson till Estuna, 1M)
HF Estuna 1834-1843 AI:10a två delar
--Bild 110 RA/sid 95 rad 15- Uddeboö (Brännmästare Petter Svensson, Hu Anna Andersdotter, söner: Per August och Swen Johan, från Bro sn (Roslags-Bro) 1832, till Rådmansö sn 1835)
UT Estuna saknas för 1835
IN Rådmansö tidigast 1841
HF Rådmansö 1832-1836 AI:10
HF Edebo 1833-1838 AI:11
--Bild 263 RA/sid 254 (Lundås)(Bränneridräng Pehr Svensson f. 1800-03-20 Tingsås, in från Frötuna 1836 till Bro (Roslags-Bro) 1837. Hu Anna Andersdotter f. 1811-04-21 Bro (Roslags-Bro sn). Söner: Pehr August f. 1832-09-23 Estuna, Sven Johan f. 1834-10-23 Estuna.
UT Edebo 1770 sid 407 + 1778-1840 sid 300 AI:2 1770-1778
--Bild 221 RA/sid 400 nr 32 (Drängen Petter Svensson f. 1800, Hu f. 1811 och två söner, 3 M 1K, från sid 254 till Bro (Roslags-Bro) år 1837.
In Roslags-Bro 1826-1860 B:1
--Bild 47 nr 45 År 1837 (till Utål, från Edebo, Statardrängen Petter Svensson med hu och barn 3M 1 K)
HF Roslags-Bro 1836-1840 AI:14
--Bild 185 RA/sid 174 rad 5-9 Utål (Statardräng Petter Svensson f. 1800-03-20 Tingsås sn, från Edebo sn 1837-19-23, till Väddö sn 1839-10-23, Hu Anna Andersdotter f. 1811-04-21 Bro (Roslags-Bro sn), Söner: Peter August f. 1832-09-23 Estuna sn, Sven Johan f. 1834-10-23 Estuna sn, Anders Viktor f. 1836-03-21 Bro (Roslags-Bro sn)
UT Roslags-Bro 1826-1860 B:1
--Bild 52 nr 26 (från Utål år 1839 Brännmästare Pett. Svensson med hustru och barn, 4M 1K till Wäddö)
IN Väddö 1821-1852 B:1
--Bild 40 höger sida nr 20 (223 Brännmästare P. Svensson från Bro 4M 1K år 1839)
HF Väddö 1843-1847 AI:10b södra delen
--Bild 55 RA/sid 269 Boda (Statardrängen/Inhyses Petter Svensson f. 1800-03-20, Hu Anna Andersdotter f. 1811-04-21, sönerna: Pehr August, Sven Johan, Frederic f. 1842-02-21, Carl Victor f. 1844-10-08.
HF Väddö 1848-1852 AI:11b södra delen
--Bild 62 RA/sid 283 rad 12 - (Boda och Kallboda)
HF Väddö 1853-1857 AI:12b södra delen
--Bild 65 RA/sid 283 (Boda)
Inhyses Pehr Svensson, Hustru Anna Andersdotter, Peter August f. 1832 benämns ofärdig, Sven Johan flyttade år 1854 till sid 176 AI:12a. Sönerna Fredric och Carl Victor finns kvar i hemmet samt dottern Sophia Charlotta f. 1852.
HF Väddö 1858-1860 AI:13b södra delen
--Bild 63 RA/sid 285 (Boda) Inhyses Pehr Svensson, Fattighjon
Hu Anna Andersdotter, Fattighjon
Söner: Pehr August, ofärdig [Min Ana], Fredric till sid 283 år 1860, Carl Victor, Sven Johan Pettersson in från sid 289 år1858, ut till sid 381 år 1859.
HF Väddö 1861-1865 AI:14b södra delen
--Bild 55 RA/sid 296 (Boda och Kallboda) Inhyses Per Svensson d. 1864-04-26, Hu/Änka Anna Andersdotter d. 1866-04-27,
son Per August, ofärdig, rad 3 och 9, (byskräddare med hu och son mm), son Carl Victor, dotter Sophia Charlotta död 1861-05-19.
Wikipedia - Tingsås socken 2020 | |
|
G e n v ä g a r
