PEHR AUGUST Pettersson (1832-)
1832-09-23-- (man)
ESTUNA SOCKEN - VÄDDÖ SOCKEN
GÅRDS- BY- SOCKENSKRÄDDARE
++++++++++++++++++++
PEHR AUGUST Pettersson f. 1832-09-23 (Uddeboö) Estuna sn (ingick i Lyhundra härad) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland, änkling 1895, d..
BOSATT
(Uddeboö) Estuna sn
(Boda) Väddö sn
ARBETE
Gårdsskräddare (Boda) Väddö sn 1864
Byskräddare
++++++
GÅRDSSKRÄDDARE - BYSKRÄDDARE - SOCKENSKRÄDDARE
Sockenskräddare var en skräddare som verkade på landsbygden, utanför staden där annars hantverkare inom skråna verkade . Sockenskräddare utsågs inom en socken av sockenstämman och beslutet lagfästes i häradsrätten. Skräddaren var oftast kvalificerad och ansluten till skrået och betalade en skatt som kallades gärningsören. Vid sidan av dessa sockenskräddare fanns även byskräddare, som verkade utan krav på kvalificering eller att bli utsedda. Skråtvånget formaliserades i mitten av 1600-talet och upphörde 1846, och sockenstämmor upphörde med kommunreformen 1862, vilka tidpunkter markerar början och slutet på att utse sockenskräddare. På likartat sätt som för skräddare kunde sockenstämman också utse sockenskomakare, smeder, murare och glasmästare. (Wikipedia - sockenskräddare)
SOCKEN HANTVERKARE - SOCKENSKOMAKARE
Hantverk var enligt skråväsendet bundet till städerna. Man fick inte bedriva handel eller hantverk utanför städerna. I staden var man tvungen att ha burskap dvs vara medlem i ett skrå. Men hantverkstjänster fanns det också behov av utanför städerna på landsbygden. För att komma runt kravet på burskap så fick en aspirant på t ex sockenskomakare uppvisa sin skicklighet för sockenstämman som sedan kunde anta eller förkasta honom. I regel var de också utbildade, precis som hantverkare i städerna var de ofta mästare eller gesäll.
Ett exempel är Per Westlund som anhöll hos Bollnäs sockenstämman 1840 om att bli antagen till sockensmed, man voterade i ärendet. 83 öresland och 18 1/2 penningland röstade för honom och 136 öresland och 6 penningland emot, alltså avslogs begäran. Hur många bönder som deltog i voteringen framgår inte av protokollet då det inte var av intresse utan det var mängden skattjord som fällde utslaget.
Socken hantverkaren fick bara bedriva sitt hantverk inom socknen, åt socknen och åt socknens invånare. Kvinnor kunde inte bli något av sin egen kraft eftersom de inte räknades annat än som mannens bihang, först som änka kunde de göra något, men då formellt som företrädare för sin avlidne man. Sockenskomakare var i regel ett ärftligt värv. Sonen och sonsonen blev i regel Sockenskomakare de också så vida inte socknen satte någon annan på uppgiften.
++++++
GIFTE
Skräddaren PEHR AUGUST Pettersson f. 1832-09-23 (Uddeboö) Estuna sn d.. från (Boda) Väddö sn, gifter sig 1864-05-27 i Väddö sn med Pigan JOHANNA Andersdotter från (Boda) Väddö sn, f. 1831-12-01 Väddö sn d. 1895-08-30.
BARN
1) Petter/Pehr Victor f. 1864-07-17 (Boda) Väddö sn
2) Anders Fredrik f. 1866-12-24 (Boda) Väddö sn, Sjöman, Sthlms sjömanshus 174/87
3) ANNA AUGUSTA f. 1869-12-07 (Boda) Väddö sn [Min Ana]
++++++++++++++++++++
ESTUNA SOCKEN - UPPLAND
Estuna socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Estuna distrikt.
Tätorten Svanberga samt sockenkyrkan Estuna kyrka ligger i socknen. Estuna socken ligger nordväst om Norrtälje med Erken i nordväst. Socknen är en kuperad slättbygd med inslag av kalkrik moränlera samt skog. Vid kartläggningen av socknen på 1600-talet liksom även i 1500-talets jordeböcker bestod socknen av 28 byar. Några byar i den västra delen av socknen har kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. I den östra delen av socknen ökade den odlingsbara marken genom strandförskjutningen. Söder om Erken utbreder sig det starkt uppodlade slättlandskapet med mindre insprängda skogspartier. Socknens östra del som på grund av strandförskjutningen kunde uppodlas senare har däremot lägre andel öppen mark än den västra. Genom Gillfjärden mot Norrtäljeviken avvattnas flera vattendrag i den östra delen.
Estuna socken men även de övriga socknarna i Lyhundra härad avviker från det omgivande landskapet genom den starka uppodlingen, vilken närmast kan jämföras med centrala Upplands slättbygder. Sambandet med den kalkrika moränleran är tydligt. Byar/gårdar i socknen: (1) Vitsjö gård, (2) Norra Malma säteri. Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51, (3) Stjärnholm. Huvudbyggnaden uppfördes vid en vik av Erken i början av 1700-talet. Dess föregångare utgjordes av en by vid namn Tarv (i Thaerff 1409). Byn bestod av 5 hemman på 1540-talet, (4) Vämlinge. En reglerad by som tidigare bestod av 3 gårdar på en geometriskt reglerad bytomt. Ytterligare 2 enheter fanns inom byns ägor enligt en karta från 1707. Huvudbyggnaden vid Vämlinge är sannolikt uppförd i slutet av 1600-talet men har under 1800-talet och senare om- och tillbyggts. Efter en brand 2015, som lade huvudbyggnaden i aska, återuppbyggdes den i ursprunglig stil. Samtidigt revs och återuppbyggdes gårdens båda flygelbyggnader. Huset har fungerat som militär förläggning då det fanns en exercisplats i närheten. Framför huvudbyggnaden växer en rad stora askar och lindar, (5) Karby (i Karby 1409), (6) Göringe bestod av 4 hemman under 1500-talet.
NAMNET ESTUNA
Namnet skrevs 1289 Äsetunum kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, inhägnad'. Förleden har tolkats som en inbyggarbeteckning äsar, 'åsbor' med syftning på den höjdsträckning kyrkan ligger på. Som alternativ tolkning har framförts plural av as, 'hednisk gud'.
UDDEBOÖ - ESTUNA SOCKEN
En berustad sätesgård i Estuna socken i Uppland, äger 35 tunnor utsäde, ringa skog, vacker åbyggnad av trä, stor trädgård med drivhus, tegelbruk och tullkvarn. (Geografiskt lexicon öwer Skandinavien - De förenade rikena Swerige och Norge av Daniel Djurberg 1744-1834, publicerad 1818).
+++
VÄDDÖ SOCKEN - UPPLAND
Väddö socken i Uppland ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län.
Tätorterna Grisslehamn och Älmsta samt sockenkyrkan Väddö kyrka ligger i socknen. Väddö socken ligger nordost om Norrtälje och omfattar merparten av ön Väddö samt områden på fastlandet längs Väddöviken (Ortalaviken) och Väddö kanal. Socknen är berglänt med en förkastningsbrant i öster och med viss odlingsbygd väster därom. Socknen avgränsas i norr av Fogdö ström och i öster av Ålands hav. I väster avgränsas socknen till en del av Väddöviken (Ortalaviken), men i höjd med Semmersby viker socknen av in på fastlandet och omsluter ett område på fastlandet med bland annat sjön Bornan och byarna Ortala, Massum, Husinge, västra Älmsta, Gåsvik samt Boda innan gränsen åter faller ut i havet i Bagghusfjärden i höjd med Studsboda. Socknen avgränsas här av Bagghusfjärden samt Björköfjärden, varefter gränsen går tvärs över Björkö längs "linjen" Lervik-Skäret, där sockengränsen slutar i Ålands hav. Inom socknens område ligger Barnens ö samt på Väddö bland annat orterna Rangarnö, Sandviken, Gamla Grisslehamn, Havsängen, Nothamn med flera orter upp till Grisslehamn.
NAMNET VÄDDÖ
Namnet Väddö, som år 1314 skrevs De vodho, är en uppländsk dialektal böjning av ordet ved i betydelsen skog. Det skulle även kunna vara en del av samma ordstam som det fornsvenska verbet vedha, men betydelsen att jaga.
BODA - VÄDDÖ SOCKEN
...
+++++
TIDSPERIODER
(1) Union och ny konstitution (1809–1866)
(2) Industrialiseringen (1866–1905)
...
++++++
(1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
(2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Pehr August Petterssons livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
Pehr August Pettersson benämns som ofärdig då han är ung ....
GIFTE 1864
År 1864 då han gfter sig med pigan Johanna Andersdotter benämns han som skräddare. Båda är då bosatta i Boda i Väddö socken. Pehr August är då 32 år och Johanna 33 år.
1866-1870 Boda (sid 307)
Byskräddare Pehr August och hustrun Johanna Andersdotter samt barnen Pehr Victor, Anders Fredrik och Anna Augusta, Boda, Väddö sn.
1896-1900 Boda (sid 300)
Skräddare Pehr August och barnen Anders Fredrik, Sjöman och Anna Augusta fd piga, in från 196 år 1897-11-13, till 299 år 1898-11-11, in från 299. Anna Augustas dotter Nanny Axelina föds 1899-04-25, till 299 år 1900, Boda, Väddö sn.
DÖD
Pehr August Pettersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Estuna 1817-1861 CI:5a (Pehr August 1832-09-23... KOPIERA FRÅN FADERN)
FÖ Väddö (AB) 1862-1890 CI:9
--Bild 890 nr 81 (Anna Augusta 1869-12-07 Boda)
VI Väddö (AB) 1862-1890 EI:3
--Bild 140 nr 22 och
--Bild 130 nr 17 (Skräddare Pehr August Pettersson, Boda och Piga JOHANNA Andersdotter, Boda 1864-05-27)
HF Väddö (AB) 1861-1865 AI:14b, södra delen
--sid 296 rad
HF Väddö (AB) 1866-1870 AI:15b
--Bild 620/sid 307 rad 7-11 (Byskräddare PA+JA och PV,AF,AA, Boda)
FB Väddö (AB) 1896-1900 Alla:2
--Bild 760/sid 300 rad 1 och 4 och 6-8 (PA och AF,AA samt NA, Boda) | |
|
G e n v ä g a r
