Ingegerd Olofsdotter, född omkring år 1000, död 10 februari 1050, var en svensk prinsessa och senare novgorod- och kievrusisk furstinna.[1] Hon var dotter till kung Olof Skötkonung av Sverige och hans maka Estrid, en furstedotter av obotritisk börd. Hennes namn förryskades till Ирина (Irina); när hon inträdde i kloster tog hon sig namnet Анна (Anna).
Innehåll
1 Biografi
1.1 Bakgrund
1.2 Liv som furstinna
1.3 Sista år och död
1.4 Barn
2 Eftermäle
2.1 Ortodoxt helgon
2.2 I litteraturen
3 Alternativ tradition
4 Referenser
5 Externa länkar
Biografi
Bakgrund
Ingegerd föddes cirka år 1000, som dotter till Olof Skötkonung och hans slaviskt stammande hustru Estrid.
Ingegerd döptes tillsammans med sin far och hela familjen vid Husaby källa[2] vid Kinnekulle, Västergötland enligt tradition av Sankt Sigfrid. Olof Skötkonung räknas som Sveriges första kristna konung.
Hon var, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olof Haraldsson i Norge, men den svenske Kung Olof höll ej sitt löfte. Olof Haraldsson gifte sig dock senare med Ingegerds halvsyster Astrid, medan Ingegerds resterande liv kom att tillbringas i östra Europa.
Liv som furstinna
Ingegerd ingick år 1019 giftermål med Storfursten Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod, senare känd som Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd antog i Ryssland namnet Irina antagligen för att det är ett namn som redan var känt bland ryskspråkiga. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa, och som sådan var hon en av 1000-talets kvinnliga centralgestalter i Europa. En av hennes söner grundade den tsarätt som regerade i Ryssland fram till att den 1598 dog ut. Hennes dotter Ellisif gavs i giftermål åt Norges Harald Hårdråde, och andra döttrar till Ungerns Andreas I och Frankrikes Henrik I; genom Henrik blev hon därmed anmoder till alla senare franska kungar.[1]
Sista år och död
Ingegerd lät något eller några år före sin död viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen. Hon fick då namnet Anna och räknas i den ryska kyrkan som helgon (Sankta Anna).[1]
Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev.[3] Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar "nordisk typ", massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek", men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerd varit cirka 162 cm lång och Jaroslav varit cirka tio cm längre.
Sankta Anna är också begravd i en sarkofag i Sofiakatedralen i Novgorod. Inte ovanligt att helgon hanterades och delades på efter döden.
Barn
Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.
Vladmir av Novgorod (1020–4 oktober 1052)
Anastasia av Kiev (ca 1023–1074/1096), gift med Andreas I av Ungern
Izjaslav I av Kiev (1024–3 oktober 1078, stupad), storfurste av Kiev
Ellisif (Elisabet av Kiev; 1025–ca 1067, gift med Harald Hårdråde av Norge
Svjatoslav II av Kiev (1027–27 december 1076)
Anna av Kiev (ca 1030–1075, gift med Henrik I av Frankrike
Vsevolod I av Kiev (1030–13 april 1093)
Vjatjeslav av Smolensk (1034–1057)
Igor av Vladimir (103?–1060) | |
G e n v ä g a r
