Kyrkoherde Rappestad
Född Norrala
Död Norrala Prästgård
Jonas Olavi Helsingus avled 1611, blind och i hög ålder, efter att ha varit kyrkoherde i
pastoratet i 52 år.
Kyrkoherde i Norrala 1559–1611
Herr Joen, som redan 1568 8/10 hade underskrivit klerkeriets trohetsförsäkran till hertig Johan,
var en av de tre prästerna från Hälsingland som i huvudstaden i januari 1582 förnyade prästerskapets samtycke till liturgin, 1575 års ordinantia, stadfästelse av trohetseden till hertig Sigismund och den nya stadgan om furstliga och kungliga rättigheter
Stamfar för Wennerstedska och Winnerstadiska släkterna.
I kyrkoräkenskaperna för Norrala finns i den inledande delen en förteckning över präster i Norrala pastorat, vilken upprättades omkring 1740 av kyrkoherde Olof Nordlinders hand och sedan kompletterades av efterträdarna. Bland kyrkoherdarna upptas:
"1593 [i datumkolumnen står endast ett streck] [nr:] 4 Jonas Olai underskrifwit Con. Upsaliense.
Dödde 1611". [LI:1, opag. (Genline ID: 700.18.39100)]
Utdrag ur U. Sikeborg: "Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt ...", Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 158-162, bland Kyrkoherdar :
"Jonas Olavi Helsingus (Jo[e]n Olofsson Hälsing): utsedd till kyrkoherde här av Gustav I 1559 28/7 ('Collationn för her Joenn på Norrale prestegeld etc'), och tillträdde pastoratet samma år. Att herr Joen tilldelades ett pastorat av kungen har sin orsak i den då skärpta kungliga maktutövningen gentemot kyrkan.
Vid Älvsborgs lösen 1571 ägde han 120 lod silver, 4 1/2 lispund koppar, 1 lispund tenn, 1/2 lispund mässing, 14 kor om vardera 10 mark, 1 treårskviga om 5 mark, 1 tvåårskviga om 20 öre, 1 fyraårsstut om 7 1/2 mark, 1 treårsoxe om 5 mark, en tvåårsoxe om 20 öre, 6 svin om vardera 10 öre, 3 hästar, varav den första värderats till 20 mark, den andra till 10 mark och den tredje till 5 mark, och slutligen 12 getter om vardera 10 öre. I köpesilverlängden 1573, vari 'Jonas J Noralle' antecknats för 3 lod, står han också som prost i Hälsinglands södra prosteri en post han tydligen inte innehade så länge.{29}
1576 sägs 'her Joenn' bruka ett hemman i byn Fors, vilket sedermera ingick i Nygården därstädes, varpå han hade 4 kor. Tiondesäden uppgick till 2 spannar korn. Dessutom innehade han 1593 hemmanet Boda, som sedan ärvdes av sonen. I samband med hjälpeskatten 1599 anges att herr Jon ägde 19 kor, 1 tjut, 1 gill oxe, 2 kävlingar (unga oxar), 2 kvigor, 19 får, 11 svin, 9 ungsvin, 4 hästar och 80 lod silver, samt att han sått 9 tunnor i utsäde detta år.
Jonas Olavi hade vid sin död 1611 tjänat som församlingens pastor under fem minst sagt prövande regenter. (---)
Herr Joen, som redan 1568 8/10 hade underskrivit klerkeriets trohetsförsäkran till hertig Johan, var en av de tre prästerna från Hälsingland som i huvudstaden i januari 1582 förnyade prästerskapets samtycke till liturgin, 1575 års ordinantia, stadfästelse av trohetseden till hertig Sigismund och den nya stadgan om furstliga och kungliga rättigheter. (---)
Som en följd av hälsingeprästerskapets allmänna gensträvighet att anamma 'Röda boken' beslöt kung Johan att till kronan dra in spann måls och smörtionden för prästerna (normalt tillföll en tredjedel av sädestionden och hälften av smörtionden prästerskapet), men efter att ha lugnat ner sig något och efter hälsingeallmogens klagomål däröver 1580 nöjde han sig 1582 med att minska deras smör tionde till en tredjedel, vilket också drabbade herr Joen. Dock icke herr Måns, som nu var pastor i (Hälsing)Tuna.
Att herr Joen, och det tillsammans med herr Måns, befanns lämplig att som en av hälsingeprästerskapets representanter förnya samtycket till den katoliserande mässordningen, kan tyda på att han var något svagare i sin lutherska renlärighet än sina kolleger, eller på att han för sin fortlevda yrkesverksamhet kände sig nödsakad att vända kappan efter vinden åtminstone officiellt. (Stridigheterna bör vid denna tid ha varit mycket häftiga, med tanke på att den liturgiska reformen anses ha nått sin kulmen följande år, 1583.) Säkerligen kom också ärkebiskopen Andreas Laurentii (Björnram) vid sina visitationsresor i Norrland 1585 och 1590 att driva liturgins sak.
Liksom övriga präster i Sverige skrev också herr Joen och hans son Olaus Jonae, då komminister i Norrala, under det för kyrkan epokgörande Uppsala mötes beslut 1593 20/3, med vilket man ämnade nå enighet i religionen, helt utan kung Sigismunds godkännande eller medverkan. Mötet behandlade i första hand läran, ceremonier och kyrkotukt. (---)
'Jonas Olai in Norala' var en av sju präster av hälsingeklerisiet som undertecknade trohetseden till den katolske kung Sigismund 1594 23/2,{44} och var likaså en av dem från landskapet som i Bollnäs 1596 26/3 skrev under riksdagen i Söderköpings beslut från 1595 22/10 under hertig Karls ledning. (---)
Jonas Olavi Helsingus avled 1611, blind och i hög ålder, efter att ha varit kyrkoherde i pastoratet i 52 år. Den 15 augusti 1611 upprättades inventarium för prästgården 'efter salig herr Jon vår gamla kyrkoherde'. Däri antecknades också följande:
'blev så bevisat, att i salig kong Eriks tid uttogs mycken malm i landet både klockor och annat, och när vår klocka igenlöstes, lade herr Jon ut en gryta om 2 lispund och en tennkanna om 16 mark vilket räknades uti 2 pund i kättiln och tennkanna i handfatet. Konung Johan lätt uttaga de 7 kor [se not 27], som här voro så väl som i andra socknar. Levererades herr Olof hans son och efterkommande kyrkoherde: Men själva mjölkvarnen [i marginalen '1 bonde och ett hus"] hade vi intet beställa med.'
Han använde under hela sin tjänst ett och samma sigill, innehållande en sköld med bomärke och initialerna I O H." | |
G e n v ä g a r
