Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Fader
Arnulf, biskof av Metz (582-640)
Doda
Ansegisel
Fader
Lägg till moder...
Moder
Pippin II av Herstal (635-714)
Lägg till moder...
Karl Martell (686-741)
Lägg till moder...
Pippin den lille , Frankisk kung (715-768)
Martin de Laon
Klodvig I
Lägg till moder...
Clothar I (497-561)
Lägg till moder...
Chilperic I (539-584)
Lägg till moder...
Clothar II
Lägg till moder...
Dagobert I (603-639)
Lägg till moder...
Clovis II (633-657)
Lägg till moder...
Theuderic III
Lägg till moder...
Bertrada de Prum
Charibert av Laon
Lägg till moder...
Bertrada
Karl den store (742-)
Gerold av Vinzgouw
Emma av Alamannia
Hildegard av Bayern. (758-783)
Ludvig den fromme (778-840)
Fader
Fader
Fader
Lägg till moder...
Adalindis
Isambart the Saxon (750-806)
Lägg till moder...
Moder
Moder
Gisele, prinsessa av Frankerriket
Berengar I
(man)

Berengar I, född omkring 845, död (lönnmördad) 7 april 924, var markgreve av Friuli från 874, kung av Italien från 887, och från 915 den siste heliga romerska kejsaren under den karolinska tiden. Han var morfar till Berengar II av Italien.
Biografi[redigera : redigera wikitext]
Berengar var son till hertig Eberhard av Friuli av Unruochingernas ätt och kejsar Ludvig den frommes dotter Gisela.
Han blev efter sin faders död, 874, markgreve av Friuli och bemäktigade sig 888, efter Karl den tjockes frånfälle, Italiens krona och kröntes till kung i Pavia. Han måste likväl hela sin levnad kämpa med konkurrenter. Först besegrades han vid Trebbia av hertig Guido III av Spoleto, som 889 blev vald och 891 av påven krönt till kung av Italien och romersk kejsare.
Kung Arnulf av Kärnten, som blivit inkallad till Italien av Berengar och av påven Formosus, förjagade Guido 893 och insatte Berengar åter. Efter Guidos död, 894, förnyade Berengar striden med hans son Lambert av Spoleto, som dock snart ingick ett fördrag med Berengar, enligt vilket Berengar erhöll nordöstra Italien till floden Adda. Vid Lamberts död, 898, ville Berengar ta hela Lombardiet i besittning, men blev 899 slagen av magyarerna vid Brenta.
Sedermera fick Berengar en ny motståndare i kung Ludvig av Nedre Burgund, vilken, fastän han blivit besegrad år 900, återkom året därpå, men slutligen, 905, blev överfallen vid Vetona, tillfångatagen och hemskickad och blind. Åter herre över Lombardiet, kröntes Berengar 915 av påve Johannes X till kejsare och kvarblev såsom sådan under sin återstående livstid, dock under ständiga uppresningar, vilkas anstiftare 919 erbjöd kung Rudolf II av övre Burgund Italiens krona. Denne slog Berengar fullständigt vid Piacenza 923. Den övervunne kallade i sin förtvivlan magyarerna till hjälp och stötte därigenom från sig de få, som förblivit honom trogna.
Användaren har angivit att denna person är avliden.
Barn
Susanna av Italien
Balduin IV av Flandern
Balduin V av Flandern,
Matilda of Flandern, (1031 - 1083)
Henry I Beauclerc of England
Elisabet (joan) av Gloucester
Afreca of Galloway (1099-1130)
Gudröd IV Olofsson (1127-1187)
Barn
Patrick de Courcy
Miles de Courcy
Barn
Ragnvald III Gudrödsson (1165-1229)
Gudröd (Donn) Ragnvaldsson (1186-1230)
Harald II Gudrödsson
Torlief Haraldsson (1228-)
Olov II Gudrödsson (1174-)
Prinsessan Magnhild
Halstein Torleifsson (1272-1345)
Johan Halsteinsson
Nils Halsteinsson (1300-1353)
Barn
Matilda av England
Henrik II av England
Johan
Barn
Barn
Rikard Lejonhjärta (1157-1199)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn annaege68 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.