Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Fader
Lägg till fader...
Fader
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Aslög Sigvardsdatter
Sigurd Hjort Sigurdsen
Lägg till moder...
Ragnhild Sigurdsdotter
Harald Hårfager
(man)

Harald Hårfager (norska: Harald Hårfagre, fornnordiska: Haraldr Hárfagri), född cirka 850, död cirka 933, var Norges enare och dess förste regent, perioden 860-930. Han var enligt Heimskringla son till Halvdan Svarte, som ska ha tagit det första steget mot Norges enande.
Harald enade Norge genom krig mot landets många fylkeskungar. Han lade Orkney och Hjaltland under norsk välde och insatte jarlar som styrde ögrupperna fram till senare delen av 1400-talet.
Han var den första kung som styrde över hela Norge. Han vann många slag och lade även under sig Värmland och Dalsland. Det mest kända slaget han vann är slaget i Hafrsfjord, omkring år 900 alternativt redan år 872.[1] Där underlade han sig stora delar av Vestlandet och Sørlandet.
Det sägs att det var Gyda Eriksdotter som fick honom till att börja samlingen av Norge. Harald hade förälskat sig i denna konungadotter, dotter till Kung Eirik av Hordaland, som blev uppfostrad av en rik bonde i Valdres. Han skickade sina sändemän för att hämta henne, men hon ville inte ha Harald, eftersom han inte var mäktig nog. Hon funderade på varför han inte hade lagt hela Norge under sig. Han antog utmaningen, och lovade att inte klippa sig förrän han hade samlat hela landet under sig och kallades därefter Harald kalufsen eller Harald med huvan.
Han var känd for att styra landet med hård hand. Hans hårda styre drev många norska stormän att efter slaget vid Hafrsfjord dra österut över kölen till Jämtland och Hälsingland, samt över havet till Färöarna, Island, Skottland och Irland.
Vissa begav sig även till Orkney, varifrån de bedrev plundring mot Norge under somrarna. Detta var en av anledningarna till att Harald Hårfagre senare erövrade öarna. Harald förbjöd våldtäkt och prostitution; straffet för en prostituerad kvinna som fötts fri var slaveri tills hon arbetat ihop straffsumman på tre marker. Den som våldtog en kvinna straffades med fredlöshet om han inte kunde betala bötern på 60 marker.[2]
Smeknamnet "Hårfagre"[redigera : redigera wikitext]
Då kung Harald nått sitt mål och enat hela Norge, sände han sitt folk till Gyda och påminde henne om vad hon hade sagt till honom. De tog henne med till Harald, och de gifte sig.
Efter giftermålet for Harald till Ragnvald Jarl på Møre. Då hade han inte klippt sig på 10 år, men här kunde han äntligen låta håret falla. Det sägs att han lät håret falla på Bremsnes på Averøya. På det stället står det i dag ett stort träd med en stenmur runt, som ett minne. Det var Ragnvald Jarl som då gav honom smeknamnet Hårfagre.
Harald Hårfagres död[redigera : redigera wikitext]
Då Harald var 80 år gammal, delade han Norge mellan sina tjugo söner, med Erik Blodyx som överkonung. Han levde endast tre år till, och dog då av sotdöd. Han är begravd i kungshögen Haug vid Karmsund i Norge.
Familj och barn[redigera : redigera wikitext]
Hans far var Halvdan Svarte (Gudrødsson) kung av Agder-Vestfold, hans mor var Ragnhild Sigurdsdotter (dotter till kung Harald Guldskegg i Sogn). Han föddes cirka 850, och dog cirka 933. På fädernet härstammade Harald, enligt Snorre, från Ynglingaätten. Det var en mäktig släkt, som sades härstamma från guden Frej själv.
Harald Hårfagre hade många barn, med många kvinnor. Hur många barn han fick är okänt. Att ha Harald Hårfagre som farfar innebar kraftfull legitimitet i det dåtida Norge, varför det är troligt att många av de släktlinjer som senare tiders hövdingar kände till har blivit redigerade med hänsyn till detta.
Översikten över Haralds giftermål och barn bör därför tas med en nypa salt.
Med Åsa Håkonsdotter, dotter till Håkan jarl Grötgaardsson:
Användaren har angivit att denna person är avliden.
Barn
Ragnfred av Norge
Ragnfeedsdottet
Gudröd II (Godred Coven) Haraldson
Olof I Bitling (1080-)
Gudröd IV Olofsson (1127-1187)
Barn
Patrick de Courcy
Miles de Courcy
Barn
Ragnvald III Gudrödsson (1165-1229)
Gudröd (Donn) Ragnvaldsson (1186-1230)
Harald II Gudrödsson
Torlief Haraldsson (1228-)
Halstein Torleifsson (1272-1345)
Johan Halsteinsson
Nils Halsteinsson (1300-1353)
Peder Nilsson Skanke (1325-1360)
Barn
Olov II Gudrödsson (1174-)
Prinsessan Magnhild
Halstein Torleifsson (1272-1345)
Johan Halsteinsson
Nils Halsteinsson (1300-1353)
Peder Nilsson Skanke (1325-1360)
Joan Pedersson Skancke
Sigurd Joansson (-1447)
Karl Pedersson Schanke
Barn
Barn
Barn
Ragnvold Kung av South Isles
Barn
Barn
Barn
Harald III HårdrådeSigurdsen (1015-)
Drottning Ingegerd Haraldsdotter
Ragnhild Haraldsdotter
Olof I Bitling (1080-)
Gudröd IV Olofsson (1127-1187)
Barn
Patrick de Courcy
Miles de Courcy
Barn
Ragnvald III Gudrödsson (1165-1229)
Gudröd (Donn) Ragnvaldsson (1186-1230)
Harald II Gudrödsson
Torlief Haraldsson (1228-)
Halstein Torleifsson (1272-1345)
Johan Halsteinsson
Nils Halsteinsson (1300-1353)
Barn
Olov II Gudrödsson (1174-)
Prinsessan Magnhild
Halstein Torleifsson (1272-1345)
Johan Halsteinsson
Nils Halsteinsson (1300-1353)
Peder Nilsson Skanke (1325-1360)
Joan Pedersson Skancke
Karl Pedersson Schanke
Barn
Barn
Barn
Ragnvold Kung av South Isles

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn annaege68 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.