CARL Bengtsson (-1673)
--1673 (man)
OBSERVERA!!! SAMMA PERSON FÖREKOMMER PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET. CARL BENGTSSON HAR I SITT ANDRA GIFTE BARNEN ARENDT CARLSSON/MÅNESKÖLD OCH CHRISTER CARLSSON/MÅNESKÖLD. DE ÄR BÅDA REPRESENTERADE I MITT SLÄKTTRÄD, VILKET INNEBÄR ATT CARL BENGTSSON, BENGT PEDERSSON OCH PEDER BENGTSSON FINNS PÅ TVÅ STÄLLEN I MITT SLÄKTTRÄD. DET INNEBÄR ATT ÄVEN ELINE, GIFT MED PEDER BENGTSSON, BOTHILDA ABJÖRNSDOTTER GIFT MED BENGT PEDERSSON SAMT MARGARETA ANDERSDOTTER GIFT MED CARL BENGTSSON SAMT DERAS FÖRFÄDER ÄVEN DE FINNS REPRESENTERADE PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET.
+++++++++++++++++++
CARL Bengtsson f.., var d. 1673.
Till (Seglinge) Almunge sn
(Karlösa) Söderby-Karls sn
Adlad, eller rättare, fick sköldebrev 1582-06-26.
BOSATT
...
ARBETE
RUSTANDE AV Adeln - 1526
Uppräknades 1526-(08-08) bland de rustande av adeln i Uppland.
VÄPNARE
HÄRADSHÖVDING? - 1528 - 1529 -
Innehade år 1528 häradsrätten i Erlinghundra härad i förläning och erhöll härå förnyad fullmakt 1529-01-27.
++++++
HÄRADSHÖVDING
Häradshövding var i Sveriges rättsväsen titeln på ordförande i en häradsrätt i ett härad på landsbygden, motsvarande borgmästarens roll i rådhusrätten i en stad. När dessa vid kommunreformen 1971 ersattes med tingsrätter, fick ordförande i stället titeln lagman. Häradshövdingens domkrets kallades för domsaga.
HÄRADSHÖVDING - HISTORISKT
Befattningen häradshövding (fornsvenska: hæraþshöfþingi) har funnits minst sedan medeltiden. Redan i början av 1200-talet finns i latinskspråkiga brev en befattning kallad prolocutor, närmast motsvarande det fornsvenska förskälaman. Under 1500-talet förekom beteckningen birkefogde för häradshövding.
I Magnus Erikssons landslag från omkring 1352 återfinns de första riksgiltiga bestämmelserna.
Tillsättning av ny häradshövding gick till så att lagmannen kallade till ett extraordinarie häradsting. På det fick sedan häradets bönder till uppgift att utse en tolvmannanämnd (jämför tolvman). Tillsammans med lagmannen utsåg nämnden tre kandidater, av vilka sedan kungen skulle välja en. För att vara valbar måste kandidaten vara bosatt inom det aktuella häradet.
Den vanligaste uppgiften för en häradshövding åtminstone fram till 1700-talet var att ombesörja den juridiska delen av fastighetstransaktioner. Dessa skulle enligt Magnus Erikssons landslags Jordabalk stadfästas på häradstinget av en nämnd bestående av tolv fastar. Häradshövdingen utfärdade det fastebrev som styrkte att transaktionen gått lagligt till och närmast motsvaras av vår tids lagfartsbevis. Den tidigaste uppgiften om en häradshövding i Magnus Erikssons landslags mening är från den 18 november 1352, då häradshövdingen i Vedbo härad, Tiohärads lagsaga, Riddaren Jon Knutsson (lejonörn), utfärdade ett fastebrev.
Häradshövdingens övriga uppgifter reglerades i Magnus Erikssons tingmålabalk. Det ålåg häradshövdingen att hålla häradsting på bestämda tider, tre gånger om året: vinterting, sommarting och höstting på häradets ordinarie tingsplats (tingstad el tingsted i äldre språk).
Häradshövdingens uppgift på tinget var begränsad till att uttala dom, det vill säga att meddela vad lagen stadgade i målet samt att utfärda och sigillera dombrev. Målen avgjordes av en häradsnämnd, eventuellt efter hörande av vittnen och edgärdsmän.
HÄRADSHÖVDING - ADEL
Med nya tidens inträde och adelns stärkta privilegier, som innefattade företrädesrätt till befattning som häradhövding, försvann invånarnas förslagsrätt och uppgiften blev mer en typ av förläning från kungen eller riksföreståndaren till dem han ville belöna och befattningen blev i praktiken ett slags prebende för riksråd eller andra högre statstjänstemän. Innehavarna hade då vikarier, så kallade lagläsare eller lagförare. Lagkommissionen 1643 föreslog förgäves att uppliva den allmänna landslagens stadganden om tillsättning, men genom Karl XI:s domstolsreform 1680 föreskrevs, att häradshövdingetjänsterna inte skulle få förenas med andra befattningar och att häradshövdingen skulle bo inom sitt häradshövdingedöme. Genom 1723 års reglering av adliga privilegier upphörde adelns företrädesrätt till dessa tjänster.
Häradshövding var länge en post som enbart män kunde utses till. Detta ändras i början av 1900-talet, men det var först 1962 en kvinna (Anna-Lisa Vinberg) utnämndes till häradshövding.
++++++
RÅDSMÖTEN - 1529 - 1531
Uppräknas bland närvarande av rådet och adeln vid rådsmöten i Uppsala 1529-06-25 och 1531-05-18.
LEDAMOT AV KONUNGENS NÄMND - 1530
Ledamot av en konungens nämnd i Uppsala 1530-05-19.
FÖRSEGLADE BLAND ADELN - 1544 - 1560 - 1561
Förseglade bland adeln Västerås arvförening 1544, konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561.
GIFTE (1) CARL Bengtsson gifter sig med MÄRTA, av gamla Bölljaätten, hennes andra gifte.
BARN
1) Anna Carlsdotter.....
GIFTE (2) CARL Bengtsson gifter sig med MARGARETA Arendtsdotter..
BARN
1) Johan Carlsson, ägare till (Rungarn) Bladåkers sn.
++++++
RUNGARNS GÅRD
Gården omtalas som säteri redan under medeltiden. Från 1400-talets slut ska gården ha ägts av medlemmar ur Banersläkten. Därefter var Rungarn under en kort period i Vasaättens ägo, och från slutet av 1500-talet i släkten Måneskölds ägo. I denna familjs ägo förblev säteriet under hela 1600-talet.
... Isac Nilsson Baner till Djursholm, skrev sig 1560 och 1569 även till Rungarn. Johan Carlsson Månesköld gift med Anna Isacsdotter Baner, och hans son Pehr Johansson Månesköld, ägde sedan gården.
Johan Carlsson Månesköld som var gift med Anna Isacsdotter Baner och ägare till Rungarn är son till vår ana Carl Bengtsson och bror till två av våra anor, Arendt Carlsson Månesköld och Christer Carlsson Månesköld.
Efter Pehr Johansson Månesköld tycks det ha varit Isac Baners dotter Ingeborgs sonson, P. Silversparre som ägde gården och Friherre Gustaf Carlsson Baner torde haft någon del i gården då också han skrev sig till Rungarn.
Pehr Johansson Måneskölds son Majoren J. Pehrsson Månesköld dog 1697 såsom ägare till Rungarn. Fru Greta Månesköld, Majoren J. Pehrsson Måneskölds dotter, sålde egendomen 1717 till Lagman C.J. Wattrang. Ryttmästaren N.C. Wattrang ägde gården 1804. Se mer information om gården under Lars Ericsson f. 1719, Sofia Mats-Erssons (1843-1927) linje.
++++++
2) Brita Carlsdotter...
3) ARENDT Carlsson/Månesköld...[Min Ana,nedan]
4) CHRISTER Carlsson/Månesköld d. 1620.....[Min Ana]
5) Märta Carlsdotter...
6) Åke Carlsson Månesköld...
++++++++++++++++++++
ALMUNGE SOCKEN - UPPLAND
Almunge socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad och Rasbo härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Almunge distrikt.
Tätorterna Länna och Almunge samt kyrkbyn Almunge kyrkby med sockenkyrkan Almunge kyrka ligger i socknen. Almunge socken ligger öster om Uppsala. Socknen är en sjö- och mossrik kuperad skogsbygd med kuperad slättbygd i de centrala delarna. I socknens västra del ligger Länna. Här ligger även Ulvsbygden och sjön Lötsjön, invid vilken en fornborg ligger. I norr avgränsas socknen av sjön Testen, som har badplats på Tunasidan. Här ligger även Faringe station, som är depå och ändstation på Uppsala-Länna Järnväg, en museijärnväg som går genom socknen mot Funbo socken och Uppsala. I socknens östra del ligger bland andra gårdarna Seglinge samt Stora Ellringe, vilka båda är träningscentra för travsport. Vid Lilla Ellringe ligger Trollängens vårdhem. I en "kil" i sydost ligger Rörsby och Mårtensby. Centralt i socknen ligger Almunge tätort, som har kyrka, skola samt andra serviceinrättningar. Genom socknen löper, förutom järnvägen , länsväg 282 och länsväg 273 samt vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET ALMUNGE
Namnet skrevs 1287 Almungy och innehåller inbyggarbeteckningen almungar bildat från ett äldre namn på Fladån, Alma. Detta i sin tur innehåller alm, 'växande' syftande på att ån här ofta svämmar över.
++++++
SEGLINGE
"Tre mantal frälse-säteri
uti Allmunge socken, Närdinghuudra
härad och Stockholms län, är beläget
omkring 2’/o öster från Uppsala och
bebygdt med stor manbyggnad,
omgifven af en ansenlig trädgård. Till gården hörer tillräcklig skog.
Seglinge är Månesköldska slägtens
stamgods; redan på 1480-talet nämnes
bonden Peder Bengtsson i Seglinge, hvars sonson Carl Bengtsson blef adlad 1582 med namnet Månesköld; om dess sonson Carl Christersson, som 1616 utnämndes till assessor i Svea Hofrätt, berättas, att han detsamma afslog under förklaring, »att hellre vilja mista hufvudet», hvarpå han i stället utnämndes till kapiten för
ett båtsmanskompani; icke desto mindre innehade han 1657 Närdinghundra härads domsaga. Med dennes dotter Brita kom Seglinge till vice-presidenten Erl. Kafle, död 1678, och med dennes sondotter till majoren Ambjörn Ulf, son till
en postinspektor Ulf i Jönköping och
adlad 1713 med namnet Ulfhjelm; han
kommenderade uti slaget vid Helsingborg d. 28 Februari 1710 ett helt regimente, sedan öfversten och majoren blifvit skjutna. Öfv—löjtn. Honorat Yerdelet de Fornoy, som dog 1643, skref sig till Seglinge och Hesselby. Är 1759 öfvergick godset
genom köp till frih. Wallenstjerna och ärfdes år 1796 af en fru Danckwardt, egdes 1825 och ännu inom Braheska slägten; år 1863 var Seglinge, jemte säterierna Länna, Marma och Hagby samt 12 74 mtl frälse, 21/4 skatte, Marma och
Thorslunds mjölqvarnar och sågar, allis, beläget i samma socken, åsätt ett taxeringsvärde af c:a 697,000 rdr, hvaraf 100,000 rdr för sjelfva Seglinge". (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige..)
SEGLINGE GÅRD
Gården/säteriet Seglinge var Månesköldska släktens stamgods, och i släktens ägo till 1759? Våra anfäder hade gården i minst fyra generationer, från åtminstone slutet av 1400-talet till 1620 då Carl Christersson av Månesköld övertog gården/säteriet.
Peder Bengtsson som nämndes 1480, är den äldste kända ägaren till gården Seglinge i Almunge socken (som idag, 2019, ligger i närheten av klädaffären Thuns). Peder Bengtsson är stamfader för ätten Månesköld.
Han efterträds som ägare till gården av sonen Bengt Pedersson som levde 1530 och som i sin tur efterträds som ägare av sin son häradshövding Carl Bengtsson som 1544 skrev sig till Seglinge och Karllösa. Carl Bengtsson dog före 1573. I Carl Bengtssons 2:a gifte med en dotter, Margareta Arendtsdotter, till den från Gustav Vasas äventyr i Dalarna bekanta, Arendt Persson och Barbro Stigsdotter på Ornäs föddes bl a sonen Christer Carlsson av Månesköld.
Christer Carlsson av Månesköld övertog gården omkring 1570 och adlades med namnet Månesköld 1582. Christer Carlsson av Månesköld dog 1620 och är den siste av våra anfäder som äger gården/säteriet Seglinge. Han efterträddes som ägare av Carl Christersson av Månesköld, (död 1671).
++++++
SÖDERBY-KARL SOCKEN - UPPLAND
...
KARLÖSA
...
++++++
TIDSPERIODER
Äldre Vasatiden 1521-1611
Stormaktstiden 1611-1721
++++++
ÄLDRE VASATIDEN 1521-1611
Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Perioden inleds med att Gustav Vasa väljs tills svensk riksföreståndare 1521, och befrielsekriget bryter ut. Den avslutas med att dennes son Karl IX avlider år 1611, och efterträds av sin son Gustav II Adolf. Perioden präglas av reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++
REGENTER
...
Sigismund 1592-1599
Karl IX Riksföreståndare 1599-1604, Kung 1604-1611
Gustav II Adolf 1611-1632
Kristina 1632-1654
....
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (1)
GIFTE (2)
...
DÖD 1673
Carl Bengtsson
++++++
KÄLLOR
Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige.. runeberg.org
Svenska adelns ättartavlor, avd 2, 1858-1864, Gabriel Anrep, sid 940-941, tab 6. (runeberg. org)
Wikipedia - Rungarn - 2020
Erik Tuneld | |
|
G e n v ä g a r
