Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
PEDER Bengtsson
ELINE
BENGT Pedersson
BOTHILDA Abjörnsdotter
CARL Bengtsson (-1673)
MARGARETA Andersdotter
ARENT Carlsson/Månesköld af Seglinge (-1632)
--1632 (man)

OBSERVERA! ARENDT CARLSSON/MÅNESKÖLD AF SEGLINGE OCH CHRISTER CARLSSON/MÅNESKÖLD AF SEGLINGE ÄR BRÖDER - BÅDA FÖREKOMMER I SLÄKTTRÄDET

ALMUNGE SOCKEN - - ROSLAGS-BRO SOCKEN

ÄLDRE VASATIDEN - STORMAKTSTIDEN

SEGLINGE GÅRD

++++++++++++++++++++

ARENT Carlsson/Månesköld af Seglinge, levde 1610, var d. 1632-06-00.

Till Karlösa i Söderby-Karl sn
och Eke i Roslags-Bro sn

Adliga ätten Månesköld nr 62

Avsade sig 1622-05-15 bördsrätt till Sätuna m fl gårdar i Uppland.

BOSATT
...

ARBETE
...

GIFTE (1)
ARENDT Carlsson/Månesköld af Seglinge levde 1610 d 1632-06-00 gifter sig med CATHARINA Bagge af Boo, d. 1610, i slutet av året.

Hon var dotter till Amiralen Jakob Bagge Boo den äldre och Anna (Svinhufvud eller Svinakulla)

BARN
...

GIFTE (2)
ARENT Carlsson/Månesköld af Seglinge gifter sig med INGEBORG Ivarsdotter/Ulfsparre (av Hjortö släkten), hon levde år 1616 d. 1666-12-18. Till (Norrgarn) Bladåker sn, Stockholms län.

BARN
...

++++++++++++++++++++

ALMUNGE SOCKEN - UPPLAND
Almunge socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad och Rasbo härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Almunge distrikt.

Tätorterna Länna och Almunge samt kyrkbyn Almunge kyrkby med sockenkyrkan Almunge kyrka ligger i socknen. Almunge socken ligger öster om Uppsala. Socknen är en sjö- och mossrik kuperad skogsbygd med kuperad slättbygd i de centrala delarna. I socknens västra del ligger Länna. Här ligger även Ulvsbygden och sjön Lötsjön, invid vilken en fornborg ligger. I norr avgränsas socknen av sjön Testen, som har badplats på Tunasidan. Här ligger även Faringe station, som är depå och ändstation på Uppsala-Länna Järnväg, en museijärnväg som går genom socknen mot Funbo socken och Uppsala. I socknens östra del ligger bland andra gårdarna Seglinge samt Stora Ellringe, vilka båda är träningscentra för travsport. Vid Lilla Ellringe ligger Trollängens vårdhem. I en "kil" i sydost ligger Rörsby och Mårtensby. Centralt i socknen ligger Almunge tätort, som har kyrka, skola samt andra serviceinrättningar. Genom socknen löper, förutom järnvägen , länsväg 282 och länsväg 273 samt vandringsleden Upplandsleden.

NAMNET ALMUNGE
Namnet skrevs 1287 Almungy och innehåller inbyggarbeteckningen almungar bildat från ett äldre namn på Fladån, Alma. Detta i sin tur innehåller alm, 'växande' syftande på att ån här ofta svämmar över.

++++++

SEGLINGE - ALMUNGE SOCKEN
Tre mantal frälse-säteri
i Allmunge socken, Närdinghuudra
härad och Stockholms län, är BELÄGET omkring 2’/o öster från Uppsala och bebyggt med en stor Mån byggnad, omgiven av en ansenlig trädgård. Till gården hör tillräckligt med skog.
Seglinge är Månesköldska släktens
stamgods; redan på 1480-talet nämnes bonden Peder Bengtsson i Seglinge, vars sonson Carl Bengtsson blev adlad år 1582 med namnet Månesköld; om dess sonson Carl Christersson, som 1616 utnämndes till assessor i Svea Hovrätt, berättas, att han detsamma avslog under förklaring, »att hellre vilja mista hufvudet», varpå han i stället utnämndes till kapiten för
ett båtsmanskompani; icke desto mindre innehade han år 1657 Närdinghundra härads domsaga. Med dennes dotter Brita kom Seglinge till vice-presidenten Erl. Kafle, död 1678, och med dennes sondotter till majoren Ambjörn Ulf, son till en postinspektor Ulf i Jönköping och adlad 1713 med namnet Ulfhjelm; han kommenderade uti slaget vid Helsingborg d. 28 Februari 1710 ett helt regimente, sedan översten och majoren blivit skjutna. Öfv—löjtn. Honorat Yerdelet de Fornoy, som dog 1643, skrev sig till Seglinge och Hesselby. Är 1759 övergick godset
genom köp till frih. Wallenstjerna och ärvdes år 1796 av en fru Danckwardt, ägdes 1825 och ännu inom Braheska släkten; år 1863 var Seglinge, jämte säterierna Länna, Marma och Hagby samt 12 74 mtl frälse, 21/4 skatte, Marma och Thorslunds mjölkvarnar och sågar, allis, beläget i samma socken. (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige..) MASKINTEXT MÅSTE RÄTTAS!

SEGLINGE GÅRD
Gården/säteriet Seglinge var Månesköldska släktens stamgods, och i släktens ägo till 1759? Våra anfäder hade gården i minst fyra generationer, från åtminstone slutet av 1400-talet till 1620 då Carl Christersson av Månesköld övertog gården/säteriet.

Peder Bengtsson som nämndes 1480, är den äldste kända ägaren till gården Seglinge i Almunge socken (som idag, 2019, ligger i närheten av klädaffären Thuns). Peder Bengtsson är stamfader för ätten Månesköld.

Han efterträds som ägare till gården av sonen Bengt Pedersson som levde 1530 och som i sin tur efterträds som ägare av sin son häradshövding Carl Bengtsson som 1544 skrev sig till Seglinge och Karllösa. Carl Bengtsson dog före 1573. I Carl Bengtssons 2:a gifte med en dotter, Margareta Arendtsdotter, till den från Gustav Vasas äventyr i Dalarna bekanta, Arendt Persson och Barbro Stigsdotter på Ornäs föddes bl a sonen Christer Carlsson av Månesköld.

Christer Carlsson av Månesköld övertog gården omkring 1570 och adlades med namnet Månesköld 1582. Christer Carlsson av Månesköld dog 1620 och är den siste av våra anfäder som äger gården/säteriet Seglinge. Han efterträddes som ägare av Carl Christersson av Månesköld, (död 1671).

++++++

SÖDERBY-KARL SOCKEN - UPPLAND
...

KARLÖSA
...

+++

ROSLAGS-BRO SOCKEN - UPPLAND
Roslags-Bro socken i Uppland ingick i Bro och Vätö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Roslags-Bro distrikt.

Sockenkyrkan Roslags-Bro kyrka ligger i socknen. Roslags-Bro socken ligger nordost om Norrtälje med Norrtäljeviken i söder, Brosjön i väster och når i öster ut till Bagghusfjärden. Socknen är en sjörik kuperad skogrik trakt med odlingsbygd i dalar i gamla fjärdsystem.

NAMNET ROSLAGS-BRO
Namnet skrevs 1322 Bro och syftar på en bro över Broströmmen vid kyrkan.

EKE
Eke var ett frälsesäteri på 3 mantal, Bro socken (Roslags-Bro) (ingick i Bro- och Vätö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland. Gården är gammal och tillhörde Aron (antagligen ska det vara Arendt) Carlsson Månesköld 1603-1623. Gården kom genom hans dotter till släkten Mörner. Gården Pläng på 2 mantal, som nu lyder under frälsesäteriet Wernberg i samma socken har under 1600-talet lytt under Eke. 2)

++++++

TIDSPERIODER
....
(1) Äldre Vasatiden 1521-1611
(2) Stormaktstiden 1611-1721

++++++

(1) ÄLDRE VASATIDEN 1521-1611
Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Perioden inleds med att Gustav Vasa väljs tills svensk riksföreståndare 1521, och befrielsekriget bryter ut. Den avslutas med att dennes son Karl IX avlider år 1611, och efterträds av sin son Gustav II Adolf. Perioden präglas av reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.

(2) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.

Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.

Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

++++++

REGENTER
....
(1) Gustav II Adolf 1611-1632
(2) Kristina 1632-1654

SVENSKA KRIG
...

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE (1)
GIFTE (2)
...
DÖD 1632

Arendt Carlsson/Månesköld af Seglinge

++++++

KÄLLOR
adelsvapen.com Månesköld af Seglinge [nr 62] Tab 6
CATHARINA Månesköld af Seglinge (1580-1643)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.