Ramborg Israelsdotter And (-1330) --1330 (kvinna)
Ramborg Israelsdotter (And)
Birthdate: uppskattas till mellan 1260 och 1320
Death: Died 1330
Begravningsort: Västeråker (C)
Occupation: Stormrik kvinna som lät uppföra Västeråkers kyrka i Uppland
Ramborg Israelsdotter var först gift med Karl Gregersson av Folkungarnas oäkta gren, sedan med Arvid Gustavsson (Sparre av Vik), riddare och hertigarna Eriks och Valdemars råd, död 1317 i samband med Nyköpings gästabud.
Fru Ramborg byggde Västeråkers kyrka i Hagunda härad, Uppland. Hennes gravplatta, gjuten av koppar i Flandern, bär förmodligen ett för tidigt dödsår (1327). Hon levde sannolikt några år in på 1330-talet
http://sv.wikipedia.org/wiki/And_%28%C3%A4tt%29
---------------------------------------------
And, Ramborg Israelsdotter, dotter af lagmannen i Tiunda, Israel Andersson A. och Ramfrid Folkunge. Af den utmärkta ätten And, nära beslägtad med S:t Brigitta och flera konunga-ätter, hafva vi flere lagmän, biskopar, erkebiskop, riksråd m. m. Domprosten Andreas And är den ej minst märkvärdige, som Uplandslagen författare. Hans brorsdotter, Ramborg And, var först gift med Carl Gregersson Läma, dotterdotterson af konung Erik den Helige, sedermera med Arvid Göstafsson Sparre, d. ä., till Wik, som 1301 var konung Birgers råd och 1315 lagman i Södermanland, men som 1317 blef ihjälstucken med en pil i Nyköping, vid hertigarne Eriks och Waldemars fängslande. Fru Ramborg lät vid Wik bygga det s. k. Wikshus eller Wiksmur, ett bredt, elfva våningar högt torn, äfvensom den ej långt från Wik belägna Westeråkers kyrka, der hon begrofs 1326 under en kopparhäll, med latinsk inskription. – Hennes dotter, Ramfrid, blef gift med lagman Israel Birgersson, och deras dotterdotter, Helena, är konung Carl VIII:s mormor, Sten Sture d. ä. mormors mor och konung Gustaf I:s farmors mormors mor. Fru Ramfrid är jemte sin man begrafven i Nicolai kapell i Upsala domkyrka bland Finstaslägtens yppersta. I en beskrifning om gamla grafvar hafva vi funnit följande inskription på Ramborg Ands graf från 1300-talet: “Si quis me mortuam spoleaverit, vindicet Deus. Orate pro me.“ (Gud hämnas på den som ej låter mig hvila med frid i grafven. Bedjen för mig.) Denna förbannelse gjorde att konung Gustaf I, som upptagit kopparhällen öfver grafven, på samma gång som kyrkklockorna nedtogos för att betala rikets gäld, sade: “Gifven Ramborg sin häll igen.“
http://runeberg.org/sqvinnor/0021.html | |
|