Född ca 1600 på Åsen, Falun, där hans far Lydert (Ludvig) Otto och farfar Jacob Otto varit barberare. Modern Anna var dotter till Johannes Michaelis Cuprimontanus och, enligt Jan Eurenius, dotterdotter till Malin Jacobsdotter Grubb från Bureätten.
Brodern Johan adlades Silfverström.
Den 23 november 1642 utnämndes Ægidius Otto till bruks- och proviantskrivare i Nasafjäll. Han kom till Pite lappmark med sin hustru Ingeborg Torbjörnsdotter och bodde sommartid vid hyttan i Silbojokk, vintertid på sin gård vid Arjeplogs kyrka. Från och med 1650 och fram till ödeläggelsen av Nasafjälls silververk 1659 drev han verksamheten där som arrendator, först tillsammans med lappfogden Olof Jonsson, senare med Johan Persson.
Sedan Nasafjälls silververk förstörts av en norsk styrka 1659 försökte Ægidius Otto få bli arrendator av malmfyndigheten på Kedkevare i Lule lappmark, som han fått kännedom om samma år. Bergmästare Isak Tiock eftersträvade dock detsamma, och det blev han som fick ta ansvar för det nya silververket. Ægidius Otto utnämndes i stället till lappfogde. De blev tvungna att samarbeta för att det nya verket skulle fungera, men det fungerade dåligt. De båda rivalerna anklagade varandra för allehanda oegentligheter. Isak Tiock åtalades 1664 och sattes i fängelse.
Som lappfogde var Ægidius Otto relativt omtyckt. I Mattias Steuchius relation från 1688 om avguderiet i Lappland omnämns Otto som en ålderstigen man som i 30 års tid verkat som lappfogde. På gamla dagar var han bosatt på gården Lund i Skellefteå. Ægidius Otto avled antagligen någon gång efter 1694 på Lund, Skellefteå lf, då uppgiften om att Ægidius Otto skulle ha avlidit omkring 1690 stämmer dåligt, eftersom han var ännu i livet vid tinget i Skellefteå i augusti 1693 samt februari 1694.
Gift med Ingeborg Torbjörnsdotter f.ca 1620
Barn:
Christina Otto f.ca 1646 d.1721 gift med Olof Svensson Brodén d.1699 som äger Broänge 2, Lövänger
Catharina Otto ((16XX) - (17XX)) gift med Kyrkoherde Israel Danielsson Steckzenius
Anna Otto d.1684-02-29
Engelbrekt Otto kapten Engelbrekt Otto begravd den 1/11 1691 (Skellefteå själaringning hölls dock för honom i Nikolai fs i Stockholm redan den 27/4.
Samuel Otto begravdes i Skellefteå den 20/5 1688
"Susanne" Otto gift med Tullnären Nils Andersson från Lund, Skellefteå.
Johan Otto d.1681)
Ingeborg Pedersdotter, född 1647, död 1682, var en kvinna som avrättades för häxeri. Hon var den näst sista kvinna som avrättades för häxeri i Sverige. Ingeborg var från Lillpite och hade påsken 1678 anställts som tjänare av prästen Daniel Offerdalin och hans fru Brita Jacobsdotter Wagnstadius i Arvidsjaur. Hon anklagades för stöld då tre garnnystan försvann, och sade då under ett gräl med pigan Anna att hon skulle: "märka det finger och den näsa och sätta en levande orm i det livet" tillsammans med "trollkarlen" Hans Friare, en same i Arjeplog, på den som tagit nystanen. Prästfrun, Brita hittade sedan nystanen i en bod, där hon själv hade glömt dem. Brita fick sedan utslag på näsan, fingret och invärtes smärtor: hon anklagade Ingeborg för att ha "förgjort" henne och dog 3 december 1680. Pastorn stämde då Ingeborg för att ha orsakat hustruns död med hjälp av magi. 17 februari 1682 ställdes Ingeborg inför lagmanstinget lett av kronobefallningsmannen Ægidius Otto och dömdes till döden genom halshuggning. Hovrätten och kung Karl XI fastställde domen och landshövding Clerck gav sedan order om att domen skulle verkställas vilket den troligtvis gjorde omkring den 9 juli. Samerna Hans Friare och Lars Nilsson stämdes också men friades.
Dmb 1660 18/6 paragraf 41
Dmb 1662 24/11 paragraf 34
Dmb 1666 30/3 paragraf 2
Dmb 1666 11/1 paragraf 5
Dmb 1667 31/8 paragraf 3
Dmb 1675 5-8/7 paragraf 14
Dmb 1684 2/1 paragraf 4
Dmb 1684 7-8/4 paragraf 1,3
Dmb 1697 15/11 paragraf 34 | |