Drottning i Svitjod och Danmark Sigrid Storråda Tostesdotter (945-1013)
945--1013 (kvinna)
Sigrid Storråda Tostesdotter
Drottning i Svitjod och Danmark.. Blev högst 68 år.
Far:
Toste Skoglar-Toste (910 - 975)
Född:
945 Västergötland, Svitjod
Död:
1013 Jomsborg, Jelling, Jylland, Danmark 1013 Danmark, Jylland, Jelling, Jomsborg
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Erik Segersäll Björnsson (930 - 995)
Barn:
Olof Skötkonung (980 - 1022)
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Sven I Tveskägg of Danmark (960 - 1014)
Vigsel:
981 Danmark
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Sigrid Storråda Tostesdotter
Drottning i Svitjod och Danmark.
Moder till såväl kung Olof Skötkonung i Svitjod som Knut den Store i Danmark och England.
Far:
Toste Skoglar-Toste (910 - 975)
Född:
945 Västergötland, Svitjod 1)
Död:
1013 Danmark, Jylland, Jelling, Jomsborg 1)
Bar
Familj med: Erik Segersäll Björnsson (930 - 995)
Vigsel:
975 1)
Skilsmässa:
981 1)
Barn:
1. Nn Eriksdotter (975 - 995)
2. Emund Eriksson (976 - )
3. Olof Skötkonung (980 - 1022)
4. Holmfrid Eriksdotter (980 - 1015)
Bar
Familj med: Sven I Tveskägg of Danmark (960 - 1014)
Vigsel:
981 Danmark 1)
Barn:
5. Gyda av Danmark (982 - 998), gift med Erik Jarl (964 - 1024), jarl i Northumbria, England och Lade, Norge, kung i Norge 1000-1015.
6. Knut I the Great of Danmark (997 - 1035), Canute the Great, kung i Danmark och England, gift med Emma av Normandie (982 - 1052), som var dotter till hertig Rickard Rudajarl (933 - 966).
Bar
Noteringar
Noteringar
Sigrid var dotter till den svenske vikingahövdingen Skoglar-Toste. Olav den Helige var född av Asta från Gårdarike. Hans far var Harald Grenske som blev innebränd av Sigrid Storråda. Asta gifte om sig med Sigurd Syr, som var son till Gunnhild och Eirik Blodyx. Olav Tryggvasson första gifte var med en av Borislavs döttrar, men hon dog sotdöden och efterlämnade honom inga barn. Olav behövde ett nytt gifte och skrev till Sigrid Storråda i Svealand. Hon hade just blivit förskjuten av Erik Segersäll. De bestämde träff på våren i Kongahälla. Han skickade som gåva en guldring, men hon blev misstänksam och lät undersöka denna. Då de skrapade på den, märkte de att den bara var förgylld och inte av rent guld. Detta upprörde Sigrid, men hon bestämde sig för att möta honom i alla fall. Väl nere i Kongahälla hade de ett gille och allt avlöpte bra. De skulle gifta sig nästa vår, men då de skulle skiljas, ville han att hon skulle byta tro, för hon var en hedning medan han var starkt kristen. Detta ville inte Sigrid gå med på alls, så de blev ovänner och han slog henne med sin handske och kallade henne hundhedning. Det skulle han få ångra. (Heimskringla)
När Erik Segersäll skilt sig från Sigrid Storråda gav han henne styret över Götland (troligen menas Västergötland), säger skalden Odd Snorresson. Samma uppgift finns också i den så kallade legendariska sagan om den norske kungen Olaf den Helige Haraldsson och i Ingvar den Vittfarnes saga. I den förstnämnda sägs det dessutom att hon och hennes son Emunde regerade över en del av landet medan hennes son Olof Skötkonung regerade över den andra. Varför Erik skulle ha givit Sigrid just Västergötland framgår inte av de knapphändiga källorna. Men Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf den helige en uppgift som styrker hennes anknytning till landskapet och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald, som var hövding i Västergötland då Sigvat skald kom hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof Skötkonung.
I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik Segersäll åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin mor Sigrid Storråda. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet. (Svitjod:168, Mats G. Larsson)
Bar
Källor
1)
Beräkning
Vikingatida kvinna
Vikingatida kvinna. Teckningen finns på en skylt som Jämtlands läns museum har satt upp vid en vikingatida gravhög vid Hov, Frösön. (Fakta om vikingar, C. Lofterud)
<< Startsida
Bar
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14
Namn Sigrid (Storråda) Tostesdotter
Född ca 950 Västergötland Hitta alla personer med händelser på denna plats
Kön Kvinna
Yrke Drottning i Sverige och Danmark
Död ca 1013 Jylland, Danmark Hitta alla personer med händelser på denna plats
Noteringar
•Familj med: Svein (Tveskägg) av DANMARK (960 - 1014), kung i Danmark, Norge och England.
Barn:
Gyda av DANMARK, gift med Erik Jarl av Norge.
Knut 'den store' av DANMARK (997-1035), kung i Danmark och England.
Vigsel: omkring 980 Danmark 1)
Dotter till den svenske vikingahövdingen Skoglar-Toste. Olav 'den helige' var född av Asta från Gårdarike. Hans far var Harald 'Grenske' som blev innebränd av Sigrid 'Storråda'. Asta gifte om sig medSigurd 'Syr', som var son till Gunnhild och Eirik 'Blodyx'. Olav Tryggvasson första gifte var med en av Borislavs döttrar, men hon dog sotdöden och efterlämnade honom inga barn. Olav behövde ett nyttgifte och skrev till Sigrid 'Storråda' i Svealand. Hon hade just blivit förskjuten av Erik 'Segersäll'. De bestämde träff på våren i Kongahälla. Han skickade som gåva en guldring, men hon blevmisstänksam och lät undersöka denna. Då de skrapade på den, märkte de att den bara var förgylld och inte av rent guld. Detta upprörde Sigrid, men hon bestämde sig för att möta honom i alla fall. Välnere i Kongahälla hade de ett gille och allt avlöpte bra. De skulle gifta sig nästa vår, men då de skulle skiljas, ville han att hon skulle byta tro, för hon var en hedning medan han var starktkristen. Detta ville inte Sigrid gå med på alls, så de blev ovänner och han slog henne med sin handske och kallade henne hundhedning. Det skulle han få ångra.
(Källa: Heimskringla)Det diskuteras huruvida Sigrid är att betrakta som en historisk eller en sagogestalt. Den gängse uppfattningen sedan år 1911 att hon enbart var en sagogestalt kan sättas i tvivelsmål. 'Kanske harSigrid i själva verket skapats ur den danska kungaättens godskomplex i Sverige - Sigridslev'.
(Källa: Populär Historia nr 6 1996, doktorand Henrik Jansson)När Erik 'Segersäll' skilt sig från Sigrid 'Storråda' gav han henne styret över Götland (det vill säga troligen Västergötland), säger skalden Odd Snorresson. Samma uppgift finns också i den såkallade legendariska sagan om den norske kungen Olaf 'den helige' Haraldsson och i Ingvar 'den vittfarnes' saga. I den förstnämnda sägs det dessutom att hon och hennes son Emunde regerade över en delav landet medan hennes son Olof 'Skötkonung' regerade över den andra. Varför Erik skulle ha givit Sigrid just Västergötland framgår inte av de knapphändiga källorna. Men Snorre lämnar i sin merutförliga saga om Olaf 'den helige' en uppgift som styrker hennes anknytning till landskapet och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till RagnvaldJarl, alltså den Ragnvald, som var hövding i Västergötland då Sigvat skald kom hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin morSigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)Sigrid Storråde, sv. stormannsdatter, gift med Erik Segersäll og mor til Olof Skötkonung, senere gift med danskekongen Svend Tveskæg. Iflg. sagaen skal hun ha brent Harald Grenske inne og værttrolovet med Olav Tryggvason. Dronning. Levde ca. 1000. Sigrid kjennes kun fra den sene sagalitteratur, og det er meget vanskelig å avgjøre om det i fortellingene om henne finnes trekk av historiskverdi. Sannsynligvis levde det omkring år 1000 en svensk høvdingdatter, Sigrid, hvis far Skogul-Toste var en stormann, rik på gods. I den norrøne tradisjon minnes hun som 'Storråde', den som leggervidstrakte planer. I den svenske overlevering kalles hun den rike, idet det henvises til hennes utstrakte eiendommer, det såkalte Sigridlev, som var en del av den danske kongeætts arvegods i Sverige.Disse få og lite informative trekk er alt som kan henføres til en historisk Sigrid 'Storråde'. Beretningene om hvordan hun brendte inne sine friere, den norske konge Harald 'Grenske' og den russiskeVsevolod, synes ikke å hvile på noen pålitelig tradisjon. Den dramatiske fortelling om Olav Trygvessons frieri til henne, og den voldsomme strid det medførte, er ren og skjær sagadiktning. Hun harheller ikke, som sagaene beretter, først vært gift med kong Erik Segersäll og deretter med Svend Tjugeskjegg. Her har sagaskriverne byttet ut disse kongers virkelige felles dronning, den polskehertugdatteren Gunhild, med Sigrid. Dette utelukker imidlertid ikke at Svend før eller etter dette giftet kan ha ektet Skogul-Tostes datter. I den middelalderlige sagnutvikling er Sigurddiktningenspraktfulle skildring av Brynhild Budlesdatter (Die Nibelungensaga) trekk for trekk blitt overført til Sigrid. Brynhilds og Sigrids karakterer og omgivelser blir så godt som identiske i sagaene.Derved har detaljer som kan tenkes å ha tilhørt en historisk Sigrid 'Storråde' gått tapt. Fra Snorre Sturlasson: Håkon jarls saga: Det var en mann i Svitjod som het Toste, han var en av de mektigsteog beste menn der i landet av dem som ikke hadde høvdingnavn. Han var stor hærmann og var på hærferd i lange tider, de kalte ham Skoglar-Toste (etter valkurjen Skogul). Harald 'Grenske' slo seg i lagmed ham og ble med Toste på vikingferd om sommeren. Alle syntes godt om Harald. Vinteren etter var Harald hos Toste. Datter til Toste het Sigrid, hun var ung og vakker og ikke lite stor på det. Sidenble hun gift med Eirik Sveakonge, den seiersæle; sønn deres var Olav 'Svenske', som ble konge i Svitjod siden. Eirik døde sottedøden i Uppsala ti år etter at Styrbjørn var falt. Fra SnorreSturlasson: Olav Trygvessons saga: Dronning Sigrid i Svitjod, hun som ble kalt 'Storråde', holdt seg på gårdene sine. Den vinteren gikk det bud mellom kong Olav (Trygvesson) og dronning Sigrid. KongOlav fridde til dronning Sigrid, og hun svarte vennlig på det, saken ble avtalt, og alt gikk greitt. Så sendte Olav den store gullringen til dronning Sigrid, den han hadde tatt av døren på hovet påLade, og den skulle være et rent praktstykke. De skulle møtes våren etter ved landegrensen ved Elv for å tale nærmere om dette giftermålet. Denne ringen som kong Olav hadde sendt til dronning Sigrid,ble rost svært av alle mennesker. Det var to smeder der hos dronningen, to brødre; de tok ringen og løftet på den og veide den med hendene og hvisket noe til hverandre. Da lot dronningen dem kalletil seg og spør hva de hadde å utsette på ringen. De ville ikke ut med det, men hun sa de måtte for all del la henne få vite det om de hadde merket noe. De sa ringen var falsk. Da lot hun dem brytesund ringen, og så fant de kobber inni. Nå ble dronningen sint; hun sa det kunne hende Olav svek henne i mer enn dette. Tidlig på våren dro kong Olav øst til Kongehelle for å møte dronning Sigrid. Dade møttes, talte de om den saken som hadde vært på tale før om vinteren, at de skulle gifte seg med hverandre, og dette så ut til å skulle gå helt greitt. Da sa kong Olav at Sigrid måtte ta dåpen ogden rette tro. Hun svarte slik: Jeg vil ikke gå fra den tro jeg har før, og som frendene mine har hatt før meg. Men jeg skal heller ikke si noe på det om du tror på den gud du har lyst på. Da blekong Olav fælt harm og svarte nokså brått: Tror du jeg vil ha deg slik, hedensk som en hund! og slo henne i ansiktet med hansken, som han holdt i hånden. Så sto han opp og hun også. Da sa Sigrid:Dette kunne vel bli din bane! Så skiltes de. Kongen dro nord i Viken og dronningen øst i Sveavelde. Kong Svein Tjugeskjegg var nå gift med Sigrid 'Storråde', som før skrevet. Sigrid var kong OlavTrygvessons verste uvenn, grunnen var at kong Olav hadde brutt avtale med henne og slått henne i ansiktet, som før er skrevet. Hun drev og egget opp kong Svein til å føre krig mot kong OlavTrygvesson; hun sa han hadde grunn nok til strid med kong Olav, for han hadde ligget med Tyre, søster hans, uten å spørre deg om lov, og slikt ville ikke forfedrene dine ha funnet seg i. Slik snakkførte Sigrid støtt i munnen, og til slutt fikk hun det så langt ved overtalelsene sine, at kong Svein ble helt oppsatt på dette.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)
Person-ID 42202 Lindh
Senast ändrad 23 Jan 2010
Familj Erik (Segersäll) Björnsson, f. ca 930, Uppsala domkyrkoförs, Uppland Hitta alla personer med händelser på denna plats, d. ca 994, Husaby, Västergötland Hitta alla personer med händelser på denna plats
Barn
> 1. Olof (Skötkonung) Eriksson, f. ca 980, Husaby, Västergötland Hitta alla personer med händelser på denna plats, d. ca 1022, Husaby, Västergötland Hitta alla personer med händelser på denna plats
Senast ändrad 15 Jan 2007
Familjens ID 9280 Familjeöversikt
- See more at: http://www.stenbanken.com/tng/getperson.php?personID=42202&tree=lindh#sthash.OYV2BUK0.dpuf | |
|
G e n v ä g a r
