Kung av Norge Harald II Hårdråde Sigurdsson (1015-1066)
1015--1066 (man)
Namn Harald II "Hårdråde" Sigurdsson Född 1015 Norge Hitta alla personer med händelser på denna plats Kön Man Yrke Kung i Norge 1046-1066 Död 1066 England Hitta alla personer med händelser på denna plats •Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.
Noteringar
•Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.
- See more at: http://www.stenbanken.com/tng/getperson.php?personID=38691&tree=lindh#sthash.HgXiWd5z.dpuf
Kung av Norge Harald III Hårdråde Sigurdsson
Blev högst 51 år.
Far:
XXX:1073610821 Småkung i Ringerike, Norge Sigurd Syr Halvdansson (970 - 1018)
Mor:
XXX:1073610822 Asta Guldbrandsdotter Kula (978 - 1045)
Född:
1015 Norge 1) web.telia.com/~u67002730/p0070ff0b3.html
Död:
1066 Stamford Bridge, England 1) enl web.telia.com/~u67002730/p0070ff0b3.html
Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med XXIX:536805412 Ellisif (Elizabeth) av Kiev (1032 - 1070)
Vigsel:
omkring 1045 Ukraina, Kiev (Konugård) 1) web.telia.com/~u67002730/p007e1d93b.html
Barn:
XXVIII:268402706 Ragnhild Maria Haraldsdotter av Norge (1047 - 1080)
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
enl web.telia.com/~u67002730/p0070ff0b3.html
Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt en utgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngre Olav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski.
Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad
1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var
som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland
annat på Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora
rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och
delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung
1047 efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse
där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades
på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin och
lokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från
ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och
Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg
till England och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
Källor
1) internet, se länk på noteringar
Harald II Hårdråde Sigurdsson
Blev högst 51 år.
Far:
Sigurd Sow Halvdansson (970 - 1018)
Mor:
Åsta Gudbrandsdotter (978 - 1045)
Född:
1015 Stein, Hole, Buskerud, Norge
Bosatt:
1031 Gårdarike (Ryssland), Könugård (Kiev)
Bosatt:
1034 Konstantinopel
Bosatt:
1042 Gårdarike (Ryssland), Könugård (Kiev)
Bosatt:
1045 Norge
Död:
1066-09-25 Stamford Bridge, Yorkshire, England
Begravd:
1067 Trondheim, Norge
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Elisabeth of Kiev (1032 - 1085)
Vigsel:
1045 Gårdarike (Ryssland), Könugård (Kiev)
Barn:
Ragnhild av Norge (1047 - 1100)
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Harald II Hårdråde Sigurdsson
Vikingahövding och väring i bl. a. Gårdarike och kung i Norge 1046-1066.
Far:
Sigurd Sow Halvdansson (970 - 1018)
Mor:
Åsta Gudbrandsdotter (978 - 1045)
Född:
1015 Norge, Buskerud, Hole, Stein 1)
Bosatt:
1031 Gårdarike, Könugård (Kiev) 2)
Bosatt:
1034 Turkiet, Konstantinopel 3)
Bosatt:
1042 Gårdarike, Könugård (Kiev) 3)
Bosatt:
1045 Norge 2)
Död:
1066-09-25 England, Yorkshire, Stamford Bridge 4)
Begravd:
1067 Norge, Trondheim 5)
Bar
Familj med: Elisabeth of Kiev (1032 - 1085)
Vigsel:
1045 Gårdarike, Könugård (Kiev) 1)
Barn:
1. Ragnhild of Norge (1047 - 1100)
2. Ingegerd of Norge (1050 - 1120), drottning i Danmark och Sverige, gift med Olof I Hunger (ca 1045-1095), som var son till kung Sven II Estridsen (1019-1076). Ingegerd blev omgift med Filip Hallstensson (ca 1061-1118), som var kung i Svitjod 1110-1118.
3. Maria of Norge (1050 - 1066), följde sin far på hans resa till Orkneyöarna, Skottland, där hon dog.
Bar
Familj med: Tora Torbergsdotter (1028 - 1067)
Förhållande:
1048 6)
Barn:
4. Magnus II of Norge (1048 - 1069), medkung i Norge 1066-1069 med brodern Olof Kyrre.
5. Olof III Kyrre of Norge (1050 - 1093), Olov Kyrre och den Fridsamme, vikingahövding och kung i Norge 1066-1093.
Bar
Noteringar
Noteringar
Efter nederlaget vid Stiklastad år 1030, där hans halvbroder Olof den Helige Haraldsson stupade, flydde Harald Hårdråde till Novgorod (Holmgård) och härifrån startade han sitt erövringståg mot Norge år 1045. (Den svenska historien, Bonnier Lexikon)
Väringar omnämns år 1034 första gången i de byzantinska källorna. Samma år anländer Harald till Konstantiopel med 500 man och strider fram till år 1041 mot saracenerna och normanderna i södra Italien. År 1042 återvänder Harald till Kiev (Konugård). (Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Bra Böcker)
En dag på 1040-talet, då vårisarna hade gått upp, kom den norske kungen Harald Hårdråde seglande på Sigtunafjärden med Kievfurstens dotter med sig och skeppet fullastat med guld och andra rikedomar från Konstantiopel; för detta prisad av skalden Valgard: Du förde fram skeppet med den vackraste last, Harald. Öster från Gårdarike förde du guld, fläckfri ära du skördar. Yppterlige kung, du styrde raskt i den hårda stormen, och skeppen doppade. Sigtuna såg du, när sjögången lättat. (Svitjod, Mats G. Larsson)
King Harald had built a merchant town in the East at Oslo, where he often resided; for there was good supply from the extensive cultivated district wide around. There also he had a convenient station to defend the country against the Danes, or to make an attack upon Denmark, which he was in the custom of doing often, although he kept no great force on foot. (Heimskringla, Harald Hårdrådes saga II)
Harald Hårdråde grundlade år 1050 staden Oslo och byggde där en kyrka och en kungsgård. Grundläggandet var ett försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandena, och staden utgjorde samtidigt en utgångspunkt för hans krigståg till Danmark. Plundrade i Skåne och södra Jylland, där han brände handelsstaden Hedeby. (När hände vad, Rosborn, Schimanski m. fl.)
Man vet ganska väl när den berömda handelsstaden Hedeby på södra Jylland, Danmark, ödelades. Det var under striderna mellan den danske kungen Sven Estridsson och norrmannen Harald Hårdråde. Denne var i Hedeby år 1050 och brände staden så grundligt att den senare aldrig mer återuppstod. (Vikingen, Nordbok 1975)
Med en stor flotta angrep Harald Hårdråde år 1066 England från den engelska nordöstkusten, men stupade i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngre Olav III Haraldsson Kyrre, ärvde Norge. (När hände vad, Rosborn, Schimanski m.fl.)
Among the vassals of Harold, who were obliged (pliktade) to furnish (förse) him with auxiliary (hjälpande) troops, and even to participate in the combat (striden), were the young Earls of Orkney, Paul and Erlend. Harold Hardrada, King of Norway, embarked with a gallant army and a fleet of 300 sail, and was joined by Tostig, the exiled Earl of Northumberland, at the mouth of the Tyne. Both lost their lives in this battle, but the diversion they made was favourable to William of Normandy, who landed in England on the 29th of September. The battle of Hastings, in which fell Harold, Godwin's son, the conqueror at Stanford bridge, was fought October 14, 1066. (Chronicle of Man and the Sudreys)
Den 26 september år 1066 vann kung Harald II Godwinsson av England en av de mest betydelsefulla segrarna i hela den medeltida krigshistorien. Vid Stamford Bridge visade engelsmännen att de kunde svara på det hot, som generationer av invaderande vikingar hade utsatt dem för. De nordiska inkräktarna hade litat till snabba förflyttningar av väl beväpnade, ganska stora trupper. Den psykologiska verkan av hastiga omflyttningar hade haft lika stor andel i den lyckosamma krigföringen som själv segrarna på slagfältet. För att verksamt möta fienden måste engelsmännen snabbt kunna mobilisera så stora styrkor att de kunde företa motangrepp. Denna taktik genomfördes vid Stamford Bridge. Harald Hårdråde hade landstigit i norra England torsdagen den 20 september och vunnit ett slag mot det lokala försvaret. Han fortsatte på vikingars vanliga sätt med att begära gisslan och förberedde sig på att gå söderut. Man han föregreps av den engelska härens plötsliga och oväntade ankomst. Engelsmännen hade anförda av kungen i ilmarscher tågat från södra England. De invecklade omedelbart norrmännen i batalj och vann en stor seger. (Vikingen, Nordbok 1975)
Bar
Källor
1)
Royal Genealogical Data, Hull, England
2)
Heimskringla, Harald Hårdrådes saga I
3)
Vikingar i österled, Mats G Larsson
4)
Chronicle of Man and the Sudreys, P. A. Munch
5)
Heimskringla, Harald Hårdrådes saga II
6)
Beräkning
Flykt
Harald Hårdrådes ritt genom Jämtlands skogar efter slaget vid Stiklestad, Tröndelagen, Norge, år 1030. Teckning av Wilhelm Wethlesen.
Skepp
Vikingaskepp
Gårdarike
Områden med nordiska bosättningar i Gårdarike. Inom parantes finns de vikingatida namnen.
<< Startsida
Bar
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14. | |
|
G e n v ä g a r
