Stenkil (-1066)
--1066 (man)
FÖRÄLDRAR
Enligt obestyrkta uppgifter skulle Stenkils föräldrar vara Ragnvald den gamle och Astrid Nialsdotter (Thjottaätten).
Det mestadels sena och svårkontrollerade källmaterialet har blivit föremål för till sitt värde diskutabla kombinationer. Stenkils endast i Hervararsagan nämnde far Ragnvald den gamle har alltså utan bevis identifierats med den i början av 1000-talet uppträdande jarlen Ragnvald Ulfsson och Adams alternativa formulering ”privignus” har föranlett gissningen att Stenkils mor gift om sig med kung Edmund.
ÄTT
Stenkilska ätten är eftervärldens benämning på Stenskils släkt.
BIOGRAFI
Huvudkällan för kunskapen om Stenkil är den med honom samtida Adams av Bremen Gesta
Hammaburgensis ecclesiae pontificum. Enligt detta verk skall Stenkil under Edmunds regering ha hjälpt de sändebud som från ärkebiskopen av Bremen sänt till denne, men blivit avvisade på initiativ av den engelske missionsbiskopen Osmundus. Sedan Stenkil blivit Edmunds efterträdare som svensk kung, fortsatte han att stödja den bremiska missionen. Han medverkade genom sändebud till Bremen vid upprättandet av ett biskopssäte i Sigtuna för Adalvard, men lyckades avstyra dennes på grund av risken för hednisk reaktion alltför äventyrliga plan att bränna ned det hedniska templet i Uppsala. Beträffande arten av hans anknytning till Edmund är Adam tveksam. På ett ställe uppger Adam att han inte vet om Stenkil var Edmunds ”nepos” eller ”privignus” , men på ett annat sätt använder han utan reservation det förstnämnda ordet, som i svenska urkunder mestadels betyder systerson men även brorson, fast exempel även finns på den klassiska betydelsen barnbarn. ”Privignus” betyder styvson.
Betydligt yngre än Adam av Bremens verk är västgötalagens kungakrönika, som behandlar de svenska kungarna fram till början av 1200-talet. Där uppges Stenkil inte omedelbart ha efterträtt Edmund, där Edmund kallas Edmund ”sleme”, utan mellan dem står Håkan röde, vilken enligt såväl Adam som isländsk tradition regerade senare än Stenkil. Enligt denna kungakrönika älskade Stenkil västgötarna mer än alla andra undersåtar, och västgötarna gladdes så länge han levde. Samma källa framhåller också Stenkil som en god och stark skytt och nämner från Leverne socken i Viste härad, där Håkan röde var född, som tre från Stenkil härrörande mål att skjuta på.
Mycket yngre än Adams verk är uppgifterna om Stenkil i några isländska sagor. Av dessa innehåller Hervararsagan unika genealogiska uppgifter om Stenkil och hans familj. Det är därifrån de ovan anförda uppgifterna om hans föräldrar och äktenskap härrör. Enligt samma källa var Stenkil jarl innan han blev kung.
Intressanta uppgifter för Stenskils biografi finns i den från slutet av 1200-talet härrörande isländska handskriften Morkinskinna. Där uppges att han har varit fet, tung och benägen att dricka. Stenkil ville enligt denna källa vara i stillhet och lät sina män sköta striderna mot den norske kungen Harald ”hårdråde”, vars fiende, jarlen Håkan Ivarsson stöddes av honom; enligt Snorre Sturlasson hade Stenkil givit Håkan styrelsen i Värmland.
Knytlingasagan uppger att Stenkil utan framgång anfallit den danske kungen Sven Estridsson.
GIFTE
Stenkil var möjligen gift med en dotter till Emund den gamle.
_______________________
- Inge d.ä., http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/14103, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-06-27.
- Stenkilska ätten, släkt, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/20138, svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-06-27.
- Stenkil, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/20139, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-06-28. | |
|
G e n v ä g a r
