Född i mitten av 1090-talet. Mördad 1131.
Titeln ”lavard” motsvarar ungefär engelskans lord.
Fadern dog redan 1103 innan Knut hunnit fylla ens tio år. Han kom därför inte i fråga som faderns efterträdare, vilken i stället blev hans farbror Niels. Denne utnämnde 1115 Knut till jarl över Slesvig. Som sådan kom Knut att bedriva framgångsrika krig mot de omgivande hedniska venderna, och när dessas egen fursteätt hade utslocknat 1129 utsågs Knut av den tyske kungen Lothar till deras nye furste (”knéz”). Över huvudtaget kom Knut att orientera sig mycket mot Tyskland, vilket väckte visst ont blod i hans gamla hemland. I sitt nya vendiska furstendöme tvingades han 1129 nedkämpa obotritiske furst Niklots revolt.
Detta ledde till att Knut framstod som en allvarlig konkurrent till sin yngre kusin kung Niels son Magnus den starke, som dansk tronföljare. Efter att förgäves ha försökt att hetsa sin far mot kusinen (något som i stor utsträckning förhindrades av Niels faders ansedda hustru Margareta Fredkulla) lät Magnus mörda Knut när denne den 7.1 1131 var på väg att hälsa på en annan kusin, Knut den heliges dotter Cecilia. Mordet på Knut ledde dock inte till att Magnus blev dansk kung utan i stället ett uppror mot denne och hans far. Upproret kulminerade i slaget vid Foteviken 1134 där Magnus stupade och Niels flydde.
Härefter följde ett antal år av tronstrider innan Ingeborg postumt födde son Valdemar den store 1157 tillskansade sig makten och stabiliserade den danska kungamakten. Det var också Valdemar som lyckades utverka påvlig helgonförklaring av Knut Laval. Hans döds- och helgondag var i äldre tider Knutsdagen, vilken senare flyttades till den 13 januari.
Kort efter Knuts död uppstod i Slesvig och senare i andra delar av Danmark och östersjöområdet särskilda köpmannagillen helgade åt Knut, de så kallade Knutsgillena.
Gift mellan 1116 och 1118.
_______________________
- Wikipedia
- Anbytarforum
- Danskt biografiskt lexikon | |