Född i Vibyggerå.
Finns anteckning om att han bodde med sin hustru i byn Valknytt i Sköns församling. Vid folkräkning 1890 finns Nils antecknad som arbetare vid Johannedals sågverk och lastageplats,hushåll nr: 1654, familj nr: 1.
I annat sammanhang nämns han som slipmästare. Det finns en uppsjö av yrkesbeteckningar inom sågverksvärlden i Norrland vid samma tid.
Omkring 1880 fanns det på kuststräckan mellan Indalsälvens och Ljungans mynningar 42 sågverk. Allt hade börjat då den första ångsågen anlades i Tunadal 1849. Sågverksindustrin expanderade explosionsartat i Norrland och befolkningen fördubblades på 50 år. 1910 uppgick den till nära en miljon invånare. Den stora del av befolkningsöverskottet som inte kunde livnära sig på jordbruk sökte sig till de stora sågverkscentra i Ådalen och Sundsvall.( källa http://www.ylb.se/authors/ostman2.html)
1879 bröt en stor depression ut. Priserna på trävaror sjönk, vinsterna sjönk och för att motverka detta sänktes arbetarnas löner kraftigt. När träpatronerna fick stödlån från staten på tre miljoner kronor för att kunna hålla produktionen uppe firade de med en stor fest. Trots detta höjdes inte arbetarnas löner och strejken var därmed ett faktum. Den 26 maj började strejken vid Heffners sågverk strax intill Johannedal och spred sig snabbt, och som mest deltog 5 000 arbetare i strejken.Sågverksägare och myndigheter kallade in stora militärstyrkor med bland annat kanoner och bombbåtar. Arbetarna hade god disciplin och höll sig nyktra och hade bönemöten på kvällarna. Efter åtta dagars strejk fick arbetarna ett ultimatum av landshövding Curry Treffenberg: Återgå till arbetet eller fängslas och straffas. De valde att återgå utan löneökningar och förlorade därmed kampen. vissa ansågs ha varit uppviglare och fick lämna arbete och därmed också sina hem som ägdes av sågverksägarna. Träpatronerna ställde till med ytterligare en fest för att fira segern. |  |
G e n v ä g a r
