Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Fader
Lägg till moder...
Siurd Ersson (1542-1577)
Lägg till moder...
Erik Siurdsson (1589-1621)
Lägg till moder...
Nils Eriksson (1597-)
Lägg till moder...
Samuel Nilsson (1629-1696)
Anna Larsdotter (1636-1711)
Samuel Samuelsson (1675-1741)
Fader
Lägg till moder...
Anna Olofsdotter (1673-1725)
Göran Samuelsson (1707-1782)
Brita Olofsdotter (1704-1777)
Nils Göransson (Jöransson) (1749-1777)
Kerstin (Chierstin) Olofsdotter (1749-)
Göran (Jöran) Nilsson (1776-1837)
Per Persson (1751-)
Moder
Lisa Pehrsdotter (1779-1837)
Nils Göransson (1802-1882)
Fader
Fader
Lägg till moder...
Moder
Nils Persson Åman (1770-1839)
Fader
Lägg till moder...
Margareta (Greta) Pehrsdotter (1771-)
Margareta (Greta) Åman (1809-1863)
Nils Nilsson Åman (1843-)
Jonas (Jonsson) Nordin (1818-)
Sara Greta Nordin f. Jonsdotter (1827-)
ANNA Cathrina (Cajsa) Nordin (1852-)
Arvid Nicolaus Åman (1880-1938)
1880-06-02--1938-01-14 (man)

Född i Sköns församling.Gift i samma församling 1902-07-26 med Hulda Johanna.

Sågverksindustrin expanderade explosionsartat i Norrland och befolkningen fördubblades på 50 år.Vid ungefär år 1910 uppgick den till nära en miljon invånare. (källa http://www.ylb.se/authors/ostman2.html)Arvid Nicolaus hade avancerat till faktor dvs en sorts arbetsledare.

Storstrejken 1909 kom efter svåra problem med lågkonjunktur och lönesänkningar.Den pågick mellan den 4 augusti och den 4 september 1909.För att få igenom sitt krav lockoutade arbetsgivarsidan 80 000 anställda inom textil-, sågverk s- och pappersmassa. Detta fick LO att svara med strejk. Som mest var omkring 300 000 uttagna i strejk över hela landet.Sundsvallområdet var mycket hårt drabbat. Redan efter tre dagar strejkade 6000 arbetare här vid 21 sågverk.

Arvid Åman utvandrade till Ryssland 1913-05-06 med sin familj.Bodde i Oranienbaum , St. Petersburg. fick tjänst på Pilkingtons fabriker i Olgino utanför Oranienbaum och blev chef för deras lådfabrik.

Änkeman efter att Hulda Johanna omkommit i olycka 1914. Redan året efter gifte Arvid om sig i Peterhof 1915-12-27 med Maria Katarina Butz. Ett par dagar senare 1915-12-30 skrev Arvid in sig och barnen i S:ta Katarinaförsamlingen i Petrograd. Arvids nya hustru dog redan 1916-08-15 i barnsäng. Arvid får hjälp av sin mor som kommer över från Sverige.

Petersburgssvenskarna var vana vid oroligheter. Dessa hade dock alltid slagits ner och sedan hade allt blivit som vanligt. Men revolutionen 1917 gick inte över och livet kunde inte fortsätta som tidigare. Sedan 1914 var också hela den europeiska kontinenten en enda stor krigsskådeplats. De Petersburgssvenskar, som inte rest "hem" till Sverige vid krigets början, reste nu. Många var inställda på att återvända "hem" till Ryssland igen. Men dessa förhoppningar slocknade helt vid bolsjevikernas maktövertagande i oktober 1917 och konfiskeringen av all privategendom. "Ryska revolutionen satte definitivt punkt för den ekonomiskt bekymmersfria livsstil som svenskarna hade haft i Petersburg. Man hade nu förlorat sin ställning och sina pengar och fick börja om på nytt.

Ryska revolutionen gör att Arvid lämnar landet. Han utskrevs från Sankta Katarina svenska församling tillsammans med tre barn till Kristinehamn 1918-09-02. Gift tredje gången med Wilhelmina Seger från Kristinehamn. Familjen bodde på Tegelslagaregatan 32 i centrum av staden. I Kristinehamn projekterade, byggde och drev han en lådfabrik.(Uppslag i församlingsboken 3081)

År 1921 lämnade Arvid Åman Kristinehamn och hade fått en post som disponent vid A/B Sörnäs i Helsingfors. Han bildade sedan firman A/B Hangö Lådfabrik med Konsul Harald Christiansen, tidigare Kotka. Under Helsingforstiden bodde familjen på Ainogatan 12. Han får dock officiellt flyttningsintyg från Försvarsdepartementet i Sverige först 7 september 1922.

Flyttade till Riga mot slutet av 1936 och bodde på dels dåvarande Elisabethstrasse 29 dels Albertstrasse. Lettland hade förklarat sig självständigt den 18:e november 1918.Den 4:e februari 1921 erkänns Lettland de-jure av Sverige. Svenska beskickningar upprättas i de baltiska huvudstäderna, med gemensam chef i Riga (i rang av envoyé). Konung Gustav V gästar Riga 1929 och Arvid och hustru Wilma är inbjudna till mottagning. Kort finns på Arvid i frack och Wilma med pälskrage uppklädda inför besöket. Fick han rentav kungamedalj vid detta tillfälle?

Lämnade Lettland 1930 (?) och bosatte sig med familjen i Soujärvi, Karelen, Finland som disponent vid The O/Y Wiborg Wood Company.Bolaget ägdes av Sergei Belaieff.Bolaget hade skötts dåligt av diverse fd ryska officerare och icke sakkunniga i ledningen. Arvid gjorde företaget vinstgivande och utvidgade högst avsevärt.

Dottern Ruth var dock inte med utan hade gift sig med Hjalmar Sjölund och bosatt sig i Järvakandi i Estland.

Arvid Åman avled den 14 januari 1938 i Soujärvi tillhörande St Olaus- Petri församl.i Helsingfors. Dödsorsak: lunginflammation.

Jordfäst 1938-01-20 på Sköns kyrkogård, Västernorrland.

Kopplingar till andra personer:
  • 1902-1914: gift med Hulda Johanna Åman f. Jansson (1879-1914)
  • Dold
  • 1915-1916: gift med Maria Katarina Butz (1879-1916)

  • Sven Arvid Åman (1902-1902)
    Gerty Eugenie Margareta Wegelius, f. Åman (1904-1983)
    Nils Arvid Åman (1907-1958)
    Nils Sture Åman (1937-1997)
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Rut Anna Elisabet Sjölund, f. Åman (1909-1984)
    Barn
    Kurt Arvid Åman (1921-1991)
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn
    Barn

    Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

    Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Nemmos som gjort släktträdet.

    Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.