Karin Lindberg (1946-)
1946-11-14-- (kvinna)
MtDNA Haplogrupp H2a1n enligt 364183 och 475083
Jag heter Karin Barbro Yvonnie Lindberg och föddes den 14 november 1946 i vårt hem på Masberget i Gumboda, ett namn som platsen fått efter en dalmas som bott där tidigare. Medan jag kom till världen lekte mina syskon ute i snön och hoppade från grannens utedass ner i drivorna – tydligen kom snön tidigt och rikligt det året.
Min skolgång började i Gumboda, där jag gick några år innan familjen flyttade till Örviken. Efter sex år i folkskolan fortsatte jag till realskolan i Bureå, där jag gick i fyra år. Därefter läste jag en kontorskurs och lärde mig maskinskrivning och stenografi.
Min första anställning var som hembiträde, men snart jobbade jag på ett konditori i Ursviken. Senare hjälpte jag min syster Eivor med att ta hand om hennes barn, Mari och Anders, så att hon kunde utbilda sig till lärare. Under den tiden flyttade vi till Umeå, där jag utbildade mig till läkarsekreterare. Jag började arbeta på Universitetssjukhuset i Umeå, först på Urologiska kliniken och senare som klinikassistent, där jag ansvarade för klinikens administration och läkarnas förordnanden. Där blev jag kvar tills jag gick i pension 2012.
År 1968 träffade jag Inge Edlund, och vi blev sambos. Vårt första hem var en lägenhet i Umeå, som tragiskt nog brann ner en kväll. Vi flyttade sedan till ett hus i Sikeå och senare till en lägenhet i Robertsfors när Inge blev funktionshindrad. Inge gick bort 2015, och jag bor nu kvar i Robertsfors med min trogna hund Bamse.
Under våra aktiva år älskade Inge och jag jakt och fiske. Vi köpte en husvagn som vi ställde upp vid en sjö, där vi tillbringade helgerna med att fiska. Vi jagade också älg i Torrböle, Nordmaling, men jag fick aldrig skjuta någon. En gång satt jag och iakttog en älgtjur som betade bara några meter bort i över en halvtimme, men eftersom det var jaktförbud på tjurar kunde jag bara titta på.
Jag gick med i Robertsfors Motorsällskap och började köra folkrace, där jag delade bil med min bror Kurt, som skötte reparationerna. Jag köpte också en motorcykel och gjorde bland annat en resa till Ockelbo med Kurt och Owe Wiklund för att hälsa på vår storebror Edor och hans familj.
Det jag gläds mest över idag är den nära kontakten med mina syskon. Vi träffas ofta, äter tillsammans, spelar kort och har det trevligt.
Robertsfors, 3 juli 2023 | |
Användaren har angivit att det finns samtycke för publicering från denna person.
|
G e n v ä g a r
