Same, klockare och länsman i Falträsk, Lycksele.
Mårten fick troligtvis gå i skola i Lycksele. 1686 omtalas att han var skickare, vilket innebar att han tjänstgjorde som biträde åt byalänsmannen (i Umbyns lappby), alltså en sorts fjärdingsman. För denna tjänst krävdes läs- och skrivkunnighet.
Gift med Same Karin Mårtensdotter (1670 - 1740) före 1686
"DB 1727. inlagd avskrift från 14/1 1686. "Emedan skickaren Mårten Mårtensson hafver tagit sig hustru och vill härefter bruka sitt före dett fadersskattland, det en hop bönder hafver sig inkräktat, hvar före tiölåter honom Mårten Mårtensson samma land bruka"
Barn:
Jonas Mårtensson (1692 - 1738)
Anna Mårtensdotter (1694 - 1765)
Johan Mårtensson (1694 - 1776)
Karin Mårtensdotter (1702 - )
Sofia Mårtensdotter (1703 - 1743)
1694 är han klockare, och 1699 talar domboken om länsman Mårten Mårtensson. Det året fick han böta för att han hade fiskat i Falträsket. Mårtens bror Olof hade övertagit skattelandet. Mårten hade inte kvar en skattelapps privilegier, och nybyggesrättigheter hade han tydligen inte ännu erhållit.
I 1705 års dombok berättas: "Mårten Mårtensson har nedlåtit sig i Lappmarken såsom en nybyggare på sin broders skatteland att uppbruka åker och upprödja äng". På 1726 års karta finns ett rätt stort område odlad jord markerat vid nordöstra stranden i Falträskets översta del, ungefär en kilometer ifrån nuvarande Falmark. Det är tänkbart att Mårten Mårtensson bodde där den första tiden. Falträsket och kringliggande sjöar var eftertraktade fiskevatten. Vid processer rörande rätten till dessa vatten stod Mårten Mårtensson som ombud för alla i ärendet inblandade samer, däribland sin bror Olof.
I tingshandlingarna framkom bland annat att König Persson i Granön och Anders Nilsson i Kussjön fiskade i Falträsket, Lappträsket, Järvträsket, Åtjärn och ytterligare fyra tjärnar i närheten. Per Ersson och Olof Mickelsson i Granön fiskade i Stora Abborträsket, Sikträsket, Husbondträsket och åtta andra sjöar, och Per Ersson fiskade ensam i Stora och Lilla Bastuträsken jämte åtta andra sjöar.
1712 blev Mårten tilltalad vid tinget av granöbönderna för att han gjort intrång på deras område när han fiskade i Sikträsket, och 1716 processades än en gång om fiskevattnen. Då blev bönderna ålagda att vid nästkommande ting uppvisa en fullständig specifikation på vilka vatten de hade rätt att fiska i, Men de kom aldrig med någon inlaga till häradsrätten.
Mårten Mårtensson dog 1719. Behållningen skulle då delas mellan änkan Karin Mårtensdotter och barnen Jonas, Johan, Anicka, Sophia och Karin. Arvet bestod av hus och jord; en häst, sju kor och tjugo får; båtar, nät och en not på 50 famnar; brännvinspanna, kopparkittel och annat husgeråd.
Utdrag ur domböcker:
1687 Emedan skickaren Mårten Mårtensson hafwer tagit sig hustru och will här efter bruka sitt för detta faders skattelandh, der en hoop bönder hafwer sig inkräktat, hwarför tillåtes han Mårten Mårtensson samma land bruka och derföre Cronan årligen skatta, hwarföre tillsäges bönderna att de ej giöra honom i någon måtto inpass till Laga utslag, efter bemälte ägor liggia inom lappmarcksråå. Datum Lycksele d. 14 Januarii Anno 1686. AEgidius Otto.
(DB 1697 7/1): det förekommo för rätten Ture turesson i Umebyn framledne hustrus sa. Barbro Mårtensdotters Erfwingar nembl. twenne st hennes Bröder Mårten Mårtensson, klockaren, och Olof Mårtensson ib samt hennes syster Anna Mårtensdotter i granbyn och hennes systers barn sahl hustru Kierstin Länsmannens Nils anderssons i Umebyn förra hustrus 6 st bBarn och erfwinger, fyra söner och twenne döttrar, anhållandes att emedan ofwanbem:te ture och hans hustru med inga barn woro wälsignade de då Swäriges lagh likmåligt måtter utbekomma det arf som dem efter henne tillfalla kan af den befinteliga Egendomen, helst emedan Ture nu fullsinnad ähr att begifwa sig i annat äktenskap...
1699 Länsmannen Mårten bötar 3 daler silvermynt för att han fiskat i Falträsket. Han åläggs också att betala König Persson i Granön och Anders Nilsson i Kussjön 2 daler 8 öre kopparmynt för den skada de därigenom lidit.
1701 Mårten och Olof Mickelsson i Granön har skrivit under en attest på att Anders Nilsson i Kussjön förra våren bröt upp en fiskebod vid Falträsket, tillhörande König Persson, och använt de fiskeredskap König där hade liggandes.
1703 Länsmannen i Umeåbyn Mårten Mårtensson klagade öfwer, att framledne Kyrkioherdens härsammastädes Herr Oluf Grans Enka, dygdesamma Hustru Anna Nillsdåtter Mörth, har förlidne Bartholomei tid sagt sig ned på landet hört en sägen som wore han Mårten misstänkt att hafwa dräpt eller ihjälskjutit en Bonde Anders Nillsson i Kussiön, som förledne Maji månad drunknade uthi Träsket Ruskkalfwen, begiärandes Mårten att Härads Rätten wille efterhöra wem som med samma orgundade tal utkommit: Altså förklarade sig nu Hustru Anna Mörth derpå sålunda, att hon fuller uthi godt förtroende hafwer uppenbaradt för Länsmannen sig hafwa hört det ryktet uthaf åtskillige, då hon förledne Sommar war nere på landsbygden, men att någon tillagt Länsmannen den giärningen nekade hon sig sagt eller säga kunnat, föregifwandes det hennes minne nu uthi hennes höga Ålderdom så är förfallit att hon ingen wisst namnuppgifwa kan som sådant tal för henne haft. Så emedan Länsmannen själf bekiände det Kyrkioherde Enkan af ingen arghet uthan i god mening detta honom uppenbarat, thy kan Rätten henne med intet straff belägga, dock pålades henne att betänkia sig, af hwem hon berörde tal hört och wid sin ankomst utföra söka att få dertill skiähl och wittnen då den sådant först utkommit må undergå sitt behöriga straff; Icke dess mindre bör Länsmannen emellertid wid laga plikt wara af allom i detta mål oförwitt, helst alla här oppe weta berätta att sådant tal är allenast ett ogrundat rykte och Bondens anhöriga aldrig haft några misstankar det Anders Nillsson wore dräpen, hwartill de icke heller funnit någon liknelse på hans Kropp.
1719 Förekom Bonden Joen Hansson, och å sin Sons Zachris Jonssons hustrus wägnar, hennes man nu nyligen utgått som soldat, beswärade sig öfwer Länsman Mårten Mårtensson i Uhmeå byn, som längst för detta nedsatt sig wid ett träsk som lyder under dess skattehemman i granön, Falträsket wid namn, uthi hwilket han en lång tijd ägaren till förfång fiskat uthan afgift till för fem år sedan, då Länsman Mårten med Zachris så accorderat, att han skulle gifwa till Zachris twå lisspund torra giedor och där emot niuta fisket fritt, hwilken afhandling uppå detta Tingsställe skall hafwa blifwit inprotocollerat, men Mårten intet hållit sin lofwen, derföre nödsakas Jon å sin Sons wägnar söka Mårten om betahlning för de förflutne Åhren. Parterne förliktes nu således för de framfarne Åhren att Länsman Mårten gifwer till Zachris Jonsson Åtta daler och ware därmed härtills fri, men härefter pro 1719 och framdeles betalas efter contractet twå Lisspund gieddor Åhrligen och Länsman niuter deremot fisket hela Åhret i Fahlträsket, hwarefter de hafwa sig att rätta. (Både Mårten Mårtensson och Zachris Jonsson dog detta år.)
Var frånvarande en gudstjänst 1708.
Död i Falträsk, Lycksele. | |
G e n v ä g a r
