Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Erik Eriksson***********Åbyn 16
Lägg till moder...
Krister Eriksson
Lägg till moder...
Mårten Kristersson (1565-)
Lägg till moder...
Håkan Mårtensson Stoor (1612-1656)
Britta Olofsdotter************Åbyn 4, Burträsk
Mats Håkansson (1641-1721)
Lägg till moder...
Olof Matsson (1662-1744)
Anders Olofsson***************Kattisträsk 1
Brita ?*********Kattisträsk 1 (-1663)
Anders Andersson (1597-)
Lägg till moder...
Mikael Andersson (-1679)
Lägg till fader...
Moder
Brita ?*********Kattisträsk 1
Kerstin Mikaelsdotter (1661-1739)
Tomas Olofsson Bjuur (1698-1770)
Herman Svensson**************Stämningsgården? (-1694)
Fader
Lägg till moder...
Henrik Göransson Finne*****************Ersmark 8
Marit ?*************Ersmark 7
Karin Henriksdotter
Nils Hermansson (1625-)
Gudmund Eriksson*************Ersmark 3 (-1543)
Kerstin ?******Ersmark 3
Olof Gudmundsson (-1561)
Maritta ?******Ersmark 3
Olof Olofsson
Lägg till moder...
Mårten Olofsson
Lägg till moder...
Mårten Mårtensson (1602-1675)
? Johansdotter*********Ersmark 3
Brita Mårtensdotter (1637-1727)
Herman Nilsson (1663-1751)
Björn Olofsson**************Yttervik?
Lägg till moder...
Olof Björnsson
Fader
Fader
Lägg till moder...
Moder
Olof (Hersesson) (1380-1460)
Lägg till moder...
Anders Olofsson (1425-)
Lägg till moder...
Jakob Andersson (1456-)
Kålug Olofsdotter*********Grubbe, Umeå (1452-)
Moses Jakobsson (1480-)
Anna från Torneå, Österbotten (1485-)
Karl Mosesson
Anna från Arlom
Mariet Karlsdotter
Karl Olofsson
Lars Persson************Tjärn 5
Lägg till moder...
Nils Larsson
Lägg till moder...
Margareta Nilsdotter
Olof Karlsson Burman (-1690)
Per Andersson*************Selet 4
Lägg till moder...
Johan Persson Rusk (-1692)
Lägg till moder...
Anna Rusk (-1684)
Karin Olofsdotter (1670-1740)
Brita Hermansdotter (1703-1783)
Herman Tomasson Nordström (1732-1791)
1732--1791 (man)

Y-DNA Haplogrupp I1-M253>DF29>L22 enligt B8417, 666154 och 565194


Notiser för: Herman Thomasson Nordström

Mästare till självporträttet utskuret ur en björk. Soldat för Rota 65 i Norsjö by. Kallad "Herman Tomsa"
Bor i ort Kattisträsk, Norsjö, AC 1771.
Herman blev nybyggare i Frautjälen och var utbildad till bildhuggare i Stockholm samt var bössmed.
Källa:

Frautjälen
År 1773 begärde Herman Tomasson att få utsyna ett nybygge vid Grannäset intill Norra Lidsträsket. Ansökan blev dock avslagen. Herman Tomasson blev i stället antagen som torpare hos svågern Anders Andersson i Pjäsörn. Herman Tomasson hade lovat att leva stilla och inte besvära Anders Andersson med "oskäliga rättegångar". Herman Tomasson ville 1777 bli kvar som torpare, men dessutom få uppodla de nybyggeslägenheter som han ville ta upp 1773. Denna rättegång ansåg han inte kunde betecknas som "oskälig" eftersom han endast sökte ta upp ett nybygge. Herman Tomasson lämnade en attest där det framgick att Anders Andersson nu kunde föda 3 hästar, 25 kor, 60 får och 17 getter, varför hemmanet i Pjäsörn kunde tåla ett nybygge i närheten. Bonden Anders Andersson motsatte sig detta, men gick i stället med på att Herman Tomasson kunde få syna ut ett annat område. Beträffande utsyningen av Grannäset, se vidare under Grannäset.
Anders Andersson visade upp ett åkerställe som låg längre bort från hans gård, vilket Herman Tomasson kunde få nyttja. Däremot låg åkerstället på Grannäset nära Anders Anderssons gård och upplevdes som ett intrång. Om landshövdingen skulle låta Herman Tomasson få företräde så uppvisades en alternativ synebeskrivning: 1/4 mil väster om Anders Anderssons gård fanns på Svarttiden tillräcklig åkermark som bestod av sandmylla. Marken var beväxt med små björkar, och på västra och södra liden fanns tillräckligt med hustimmer. Ängar fanns på ömse sidor av Nymyrbäcken. På markerna fanns tillräckligt mulbete och fiske fanns i Lidsträsket som låg 1/4 mil bort. Anders Andersson berättade att han vid 1766 års roteringsjämkning hade tagit på sig ½ tunnlands ny skatt p.g.a. de nyodlingsmöjligheter som fanns under hans hemman. Därför ville han behålla den ängsmark som synats ut. Fick Anders Andersson själv använda marken som ett krononybygge var han beredd att skatta för ytterligare 1/8 mantal skatt.
Herman Tomasson Nordström från Kattisträsk 1 blev nybyggare i Frautjälen 1778. Herman Tomasson var även bildhuggare och åkte med hjälp av kyrkoherde Pehr Högström till Stockholm för att få utbildning. Herman Tomasson kom tillbaka efter någon tid, och var även verksam som bössmed. Han har bl.a. gjort fattigbössan i Skellefteå landsförsamlings kyrka. Tillståndet till nybygget kom 1780.

Grannäset
Bonden Anders Andersson i Pjäsörn ansökte 1777 om att få insyna flera uppodlingslägenheter vid sitt hemman. Ungefär samtidigt hade hans svåger torparen Herman Tomasson, som var bror till Anders Anderssons hustru, ansökt om att få ta upp ett nybygge på samma marker. Anders Andersson stämde Herman Tomasson och begärde att han skulle avträda sitt torp som han erhållit 1773, eftersom han varit orolig och trätgirig. Herman hade dessutom "med rättegång ofredat" Anders Andersson.
Syn hölls på marken den 22 september av häradsrätten, och då utsynades åkermark på en udde på södra sidan av Lidsträsket, "Lisspträsket,". Åkern låg 2368 alnar från Anders Anderssons gård och jordmånen bestod av grövre och finare sandmylla. Marken var beväxt med grov gran? och björkskog. På norra sidan av träsket fanns ett annat åkerställe där jorden var av samma beskaffenhet som på Grannäset. Men på marken fanns här grov tallskog.
Ängar fanns 1/4 mil väster om Grannäset samt på ömse sidor av Braxenån till dess Nils Olofssons i Hemmingen röjningsland började. Detta område hade redan Anders Andersson röjt och hade fört in 11½ skrinda hö i lador. Dessutom hade Anders Andersson nyligen röjt flera ställen som gav 18 skrindor hö. Intill samma område fanns obrukat röjningsland som efter röjning beräknades ge 32½ skrindor hö. På Svartlidmyran fanns en skrinda hö och på Kammyran 3 skrindor. På ömse sidor om Burvikmyran kunde efter röjning bärgas 2 skrindor och på Mobacksmyran 2 skrindor. På Landmyran fanns 2 skrindor och vid Morsundet en skrinda. På ömse sidor om Nymyrbäcken, ovanför torpställets ägor, kunde efter röjning 24 skrindor bärgas, inräknat de 4 skrindland som Herman Tomasson redan röjt. På Nymyran fanns en skrinda och på ömse sidor om Bjurbäcken fanns röjningsland som efter röjning kunde ge 3 skrindor. Strax väster om Bjurselet fanns 2 skrindor, och öster om denna plats ytterligare 2 skrindor. I Bjurselträsket och Näverkåtaträsket fanns fräkenskörd som gav 9 skrindor. Nils Olofsson i Hemmingen lämnade till Herman Tomasson sitt lagligen insynade röjningsland vid Braxenån. Detta gav 6 skrindor hö. Timmer till hus-byggnad fanns nära åkerstället. Fiske fanns i Lidsträsket, "Lispträsket", och kvarnställe fanns i samma bäck som där Anders Andersson hade sin kvarn.
Utsyningen av Grannäset var kopplade till utsyningarna av Frautjälen och Bjursele. Om Anders Andersson skulle få tillstånd till nybygget ville han att Herman Tomasson skulle avträda torpet med ängslandet vid Nymyrbäcken och på ömse sidor om Braxenån från Edunklösan till Kammyrforsen. Dessutom ville Anders Andersson att Herman Tomasson skulle avstå några myrar som han fått slå på sin mulbetesmark. Anders Andersson ville ha tillbaka mark för det han nu skattade för ödesjord. Så länge Herman bodde nära Anders Andersson kunde han aldrig leva i ro för honom. Anders Andersson var beredd att ersätta Herman Tomasson för hans nedlagda arbete. Häradsrätten skulle fälla dom den 8 december.
Herman Tomasson Nordström från Kattisträsk 1 blev nybyggare i Frautjälen 1778. Beträffande Grannäset fick Anders Andersson i Pjäsörn tillstånd till nybygget 1778. Han ägde nybygget 1780 och åren 1785 - 90 var sonen Tomas Andersson ägare till nybybygget då fadern fortfarande ägde Pjäsörn. Det är ovisst om det blev några byggnader på nybygget, utan det verkar som att det lades till Pjäsörns ägor.

Bjursele
Soldaten Lars Larsson Knipa begärde den 13 september 1777 hos landshövdingen att få inrätta ett nybygge i Bjursele. Den 20 september bestämdes att det skulle hållas en syn på området. Lars Larsson gjorde nu anspråk på ängar som Herman Tomasson och Anders Andersson i Pjäsörn gjort anspråk på. Det gällde ängar på ömse sidor om Bjurmyrbäcken, på ömse sidor om Bjurselet samt fräkenskörden i Björnträsket och Näverkåtaträsket. Ängarna gav tillsammans 16 skrindor hö. Anders Andersson gick inte emot Knipas utsyning, även om inte någon syn ännu hade hållits.

Källa: Skellefteå socken 1650 - 1790. Ulf Lundström.

Så gavs hjälp åt de fattiga..
Lade ni en slant i fattigbössan? Frågan riktar sig till de äldsta i Skelleftebygden Ty man bör nog vara minst 80 år gammal för att ha något minne av den fattigbössa bilden visar.
Bössan har tillhört Skellefteå landskyrka. När bössan kasserades år 1898, torde den ha använts för sitt ändamål i bortåt 100 år. Var bössan stått placerad vet inte NV:s anmälare. Men eftersom den längst upp är försedd med ett litet skyddstak, kan man tänka sig, att den stått någonstans utanför kyrkan.

Fattigbössan är som synes i övrigt tillverkad av en kraftig upprättstående stock. Nedtill på denna är den järnbandade penningbehållaren fastgjord. Mellan taket och behållaren är fäst en kristusskulptur från 1300-talet. Det uppges att en tjuv en gång bröt upp behållarens lås. En smed från Bergsbyn skulle då ha gjort ett nytt stabilare lås.
Den här fattigbössan sägs nu vara ganska skröplig. Den finns magasinerad på Nordiska Museet i Stockholm. Dit blev den skänkt av kommunister A. Eriksson.

Vem var då denne framsynte man?

I prosten K A Fellströms bok Från kyrkbacken läser vi: "Anders Ericson var bondson från Långsele i Ångermanland och född 17 dec 1830. Alltjämt lever minnet av den redbare mannen och trogne själasörjaren. Tilltagande dövhet blev hinderlig för hans befordran, men han följde med sin tid och dess strävanden. Hans rika utrustning även i praktiska värv gjorde honom till en skicklig jordbrukare och föregångsman för allmogen. Hans familjeliv var ljust och lyckligt. Trött av livslång möda insomnade den gamle herden den 3 nov 1912."

Det finns även uppgift om vem som tillverkat fattigbössan. Enligt säkra källor skulle det vara soldaten, nybyggaren, träsnidaren, smeden m.m. Herman Tomasson, född år 1734.

På bilden ser vi vad som kanske är Herman Tomassons anletsdrag. Det är ett foto av en polykrom (flerfärgad) trärelief, som finns i privat ägo. Släkttraditionen vet berätta, att reliefen är ett självporträtt, utfört av Herman Tomasson.

Herman själv torde också ha varit en färgstark individ, för det finns många sägner kring hans person. Han bodde kanske största delen av sitt liv i Frautjälen i Norsjö. Tillsammans med hustrun Britta Andersdotter Boström hade han elva barn. Men det finns mer säkra uppgifter endast om två av dem. Sonen Matts blev stamfadern till den i Jörn välkända Mattessläkten. Den släkten blev så stor, att den vid vårt sekels början lär ha varit den dominerande i socknen.

I Skellefteå är krafter i rörelse att få fattigbössan återbördad till Skellefteå och restaurerad. Lyckas detta kanske det kan bli ett kärt återseende för våra äldsta församlingsbor. Det kan också bringa en upplevelse och en tankeställare till oss senare tiders barn.

Källa: Avskrift av en artikel i Norra Västerbotten, Skellefteås lokala dagstidning.

Bilder m.m. se Bilaga.

Herman Thomasson född 1732 var enligt sann historia same och blev fosterbarn i Kattisträsk hos Tomas Olofsson Buhr. Han var konstnärligt lagd och snidade en trätavla av sig själv i unga år. Sen for han till Stockholm tillsamman med kh Per Högström för studier i bildhuggaryrket men återvände och arbetade i Umetrakten ett tag som smed och bössmakare. Han fick bl.a lära sig att göra kammar i bösspipan så kulan snurrade ut ur loppet. Han tillverkade även en fattigbössa åt landskyrkan, som idag finns på riksmuséet i Stockholm. Herman var även soldat Nordström i rote 65 i Norsjö. Han gifte sig 1778 med Brita Andersdotter Boström och fick så småningom 19 barn. Tomasliden vid Storklinten och Hermansgärdan är minnen efter denne märklige man.

Det finns en "envis" och djupt rotad berättelse om Herman, som i väsentliga delar torde vara helt sann.
När lapparna hösten 1732 eller 33 for till vinterbetet vid kusten, kom de förbi Kattisträsk i Norsjö. De gick in i huset där Tomas Olofsson Bur bodde med sin familj och bad att få lämna lillpojken Herman där under vintern för hans mamma hade helt nyligen dött, kanske i samband med förlossningen. Tomas och hustrun Brita, som hade en flicka på några år, tog hand om Herman och lapparna fortsatte mot kusten. När våren kom och lapparna var på väg mot fjällen kom de in hos Tomas och Brita och berättade att Hermans far dött och eftersom de inte hade någon möjlighet att ta hand om pojken, frågade de om han kunde få stanna hos dem och bli deras barn. Det fick han och Herman anmäldes som deras barn till prästen, som skrev in Herman som son till Tomas och Brita i Kattisträsk.
Man kan undra varifrån Herman kom. Hade han kommit från skogsamebyn i Malå, hade troligen släktingar hämtat hem honom från Kattisträsk som låg ca 10 mil bort. Kanske kom han ur en fjällappsläkt i Grans sameby vid Vindelälven.

Källa: Mattes sådda, Thore Sjöström 2002

På väggen hos familjen Evert Jakobsson i Hemmingen hänger en märklig tavla. Det är ett självporträtt av stamfadern Herman Tomasson. Tavlan är skuren i masur. Traditionen säger att denna händige man förfärdigade tavlan efter sin egen avbild såsom den avtecknade sig i en kallkälla. Tomasson fick tillgripa denna utväg eftersom han själv inte ägde någon spegel där han kunde se sina drag. Tomasson snickrade tavlan under getapauser i Pjäsörnskogarna. Han bodde som vuxen i Frautjälen och var son till Tomas Ersa. Klädsdräkten som Tomasson bar på självporträttet överensstämmer med klädmodet på Gustaf III:s tid.

Källa: Notis i Västerbottens Kuriren den 24 okt. 1966
m
GEDCOM-info

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn ohlund som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.