Andreas Nicolai Nilsson Hovpräst. (1520-)
1520-- (man)
f.circa 1520 i Hamnen, Öjebyn 23, Piteå,Död ca februar 1600 (71-88år)i Hamnen, Öjebyn, Piteå, Son till Nils Olofsson och Sigrid NN
Gift med Margareta?? Johansdotter f.ca 1525 i Stockholm,Död i Hamnen,Öjebyn 23, Piteå, Norrbottens län,
Far til Nicolaus Andreæ Rhen; Karin Andreasdotter; Anna Maria Andreasdotter; Anders Andersson og N.N. Andersdotter
Om Anders(Andreas)historie
Anders Nikolai. Kapellan i Luleå.
## Hovpräst hos konung Gustaf 1555-1560. Kyrkoherde i Nedertorneå 1560. Transporterad till Piteå 1565. Närvarande vid riksdagen 1569 och har undertecknat liturgiens antagande 1577 och Uppsala mötes beslut 1593.
Prost i norra prosteriet. Medlem av kommissionen för utredande av frågan om svenska kronans rätt över lapparna i de norska och finsk-ryska gränstrakterna 1596. Död 1600 i början av året [Hm].
/////
Kyrkoherde i Piteå församling 1566-1600.
Son till den förmögne birkarlen Nils Olsson i Hampnen i Öjebyn, på vilket hemman herr Anders år 1591 erhöll frihet från utlagor, ytterligare bekräftat genom kungligt brev 9 okt 1593.
En kortare tid före år 1555 tjänstgjorde han som kapellan hos kyrkoherden mäster Aron i Luleå. Under åren 1555-1560 var han enligt egen uppgift "konung Göstafz underdånige tienare och capillan", dvs hovpräst och synes i denna egenskap tillika haft någon befattning med lappfogdarnas tionderäkenskaper.
Omkring 1561 blev herr Anders antagligen kyrkoherde i Nedre Torneå, men 1566 befinnes han vara kyrkoherde i Piteå. År 1569 är han närvarande vid riksdagen och sätter sitt namn under prästerskapets försegling. Vid taxeringen av Piteå församling för Älfsborgs lösen 1571 värderades hans lösegendom till 2.294 mk 6 öre, en summa som anger att herr Anders i Piteå var den rikaste av alla Norrlandspräster. Dock ingick häri en mindre del en brorsdotters tillhörigheter. Specifikationen upptar: 28 kor, 18 unga stutar, 40 får, 22 getter, 15 svin, 4 hästar och 3 ston, samt sliver 315 lod, 3 gullringar värderade till 31 mark, pen:gar 29 mk, tenn 6 pund 18 marker, mässing 3 pd 5 m och koppar 10 pund 10 m.
År 1574 befinnes han utsatt för svåra beskyllningar inför Kungl. Maj:t, sannolikt närmast föranledda av den ovänskap, vari han råkat med fogden Olof Andersson Burman, vilken fått namn om sig såsom "prästeplågare". Anm. Jämför noteringar Anders Petri Grubb, vilken var kyrkoherde i Nederluleå! Mot anklagelserna, som sammanfattades i åtta punkter och huvudsakligen gingo ut på otillåten landsköpenskap, lappmarkshandel, osv, togs han i försvar av allmogemän från hela Västerbotten, vilka i en skrivelse vederlade beskyllningarna. Alla betygade, såväl hans åhörare som andra, med vilka han kommit i beröring, att han i sin församling i alla måtto ärligen och väl förestått haver, såsom en rätt kristelig lärefader och herde bör att förestå den Kristliga församlingen både med leverne och lärdom.
Han synes ej ha lidit något men av de mot honom riktade angreppen. I den därpå följande liurgiska striden böjde han sig för konung Johans vilja och undertecknade liturgiens antagande 1577... År 1587 kvitterar han prostetunnan från fem kyrkor och nämner att han försörjer Pite och Lule lappar med Guds ord samt att i Lappmarken funnos två kapell...
Han blev av hertig Carl insatt i en kommission, som hade att utreda den trassliga och svåra frågan om svenska kronans rätt över lapparna i de norska och finsk-ryska gränstrakterna och han synes i själva verket högst nitiskt fattat sin uppgift. Överste kommissarien Mauritz Jöransson betygar ock 13 nov 1595, att herr Anders, själv annan, på hans kallelse varit med upp på landsryggen och på egen omkostnad och med sina egna renar och var av den största och bästa rättelse och undervisning om gränsen och rågången genom lappmarken... Att han var en stor renägare och idkade handel med såväl Stockholm som med lapparna samt fullkomligt behärskade lappska språket, framgår av flera handlingar.
Han är även bekant såsom en bland de tidigast kända sågägarna i socknen. Fogden i Västerbotten, Didrik Persson, som på hertig Carls befallning reste omkring för att uppleta tjänliga sågverksställen, anför nämligen i sin berättelse 28 mars 1595 bl a att "kyrkoherden herr Anders uti Svensbyån i Piteå socken hade en sågkvarn, som är tjänlig, när dammen förbättras".I någon av de tre första månaderna av år 1600 avled denne verksamme man.
År 1573 härjades prästgården av vådeld, med andra ord den brann ned. Detta nämns i 1574 års landskapshandlingar "Kyrkoherden i Piteå Her Anders Nilsson haver lidit skada i det att prästgården är för en år sedan genom vådeld uppbrunnen. ( kammararkivet,landskapshandlingar Västerbotten 1574:3) i följd härav befriades herr Anders för 2 år från taxen.
Hans hustru, vars namn ej är känt, var sannolikt från Stockholm. (Härnösands stifts herdaminne)
Skattepengar 4 mr 7 1/2 öre. Skattesmör 3// 19 mv (Kammararkivet landskapshandlingar, Västerbotten 1592:5).
År 1593 efterlåter konung Sigesmund her Anders att njuta hans hemman, Hampne gård ben., fritt från alla utlagor, både vissa och ovissa, emedan han hade haft omak med att rannsaka rå och rör emellan Sverige och Ryssland och de lappar "som äro vane att göra oss Cronoesina rättigheter och sin skatt". Det k. bref år 1593, hvarigenom han förordnades till prost i norra prosteriet, är ett vackert vittnesbörd om öfverhetens förtroende till honom (Johan Nordlander) Hans hustru, hvars namn ej är kändt, var sannolikt från Stockholm.
I stadens tänkebok för 1596 den 5 juli heter det: Herr Anders i Piteå klagar till Lars Holgersson, att honom och hans medarfvingar skett orätt i arfskiftet efter Lars Holgerssons hustru". Förmodligen var den aflidna syster till herr Anders' hustru. Från khden Anders' Nicolai tid föreskrifver sig ett Piteå kyrka tillhörigt antependium med årtalet 1589 insydt, ett för sin tid särdeles prydligt arbete af inhemskt ursprung. I ena hörnet äro broderade åtskilliga initialer, som med säkerhet antyda namnen på gifvarna, hvilka torde varit prosten och några medlemmar av hans familj: AN (prosten), MJD (prostinnan), AMAD och KAD (prostdöttrarne). Af barnen äro kända: Nicolaus, faderns efterträdare som khde, Anders Andersson. Äfven en icke namngifven dotter omtalas.
- Leonard Bygden: Hernösands stifts herdaminne.
Källor
1) Ätt och bygd 20/88 Pär Nilsson
///////
Prost och Kyrkoherde i Piteå församling, ägde Öjebyn 23, Hamngården 1559-1599.
kyrkoherden herr Andreas Nicolai, Nils Olofssons son, ägde hemmanet åren 1559-1599. Herr Anders var gift och hade minst två barn, sönerna Anders och Nils. Nils tog sig senare namnet Nicolaus Andre Rhen, senare komminister och kyrkoherde i Piteå församling. Prästgården i Piteå brann ned år 1573. Detta nämns i 1574 års landskapshandlingar. “Kyrkoherden i Piteå Her Anders Nilsson haver lidit skada i det att prästgården är för en år sedan igenom vådeld uppbrunnen.”
I Öjebyns Kyrka finns ett antependium, d.v.s. förhänge för altaret, som skänktes till kyrkan av honom och hans familj. "Ett förnämt arbete av svenskt ursprung" har en kännare beskrivit det. I nedre vänstra hörnet finns bland annat initialerna AN (prosten) och MJD (=prostinnan).
(1) Andreas Nicolai fick frihet från skatt för sitt hemman den 10/12 1591. “Her Anders i Piteå på ett hemman i Öjebyn frihet för alla utlagor därpå hans brev datum 10 december anno 1591. Skattepenningar 4 mr 7½ ör. Skattesmör 3 # 19 mr.”
(2) Ett nytt brev för skattefrihet skrevs den 9/10 1593. “Efter km brev datum den 9 oktober anno 1593 haver Her Anders i Piteå för ett hemman benämnt Hampnen i Piteå socken. Skattejorden 28 mr 2 öresland, Mantal 1, Penningar 5 mr 5 ör 6 d, Smör 3 # 15 mr, Samfong 4 st.”
(3) Herr Andreas Nicolai avled år 1600 eller 1601. I landskapshandlingar 1601 kallas han för S. Her Anders. S. betyder salige, det vill säga att han är avliden.
(4) I Älvsborgs lösen 1571 står följande: Her Anders Nicolai kyrkoherde med sin broders dotter. 28 kor, 4 4-års stutar, 6 3-års kviga, 5 2-års kviga, 3 1-års kviga, 40 får, 22 getter, 15 svin, 4 hästar för 54 mark, 3 stod för 27 mark, silver 315 lod, guldringar 2 om 3 ungersk och 1 om 2 renste gyllen värderat för 31 mark, penningar 29 mark. tenn 6 skålpund 8 mark, mässing 3 skålpund 5 mark, koppar 10 skålpund 10 mark. Detta är sockens rikaste man, summan uppgick till 2294 mark 6 ör. I 1599 års hjälpskattelängd taxerade han för 28 spann utsäde, underh. 48 tunna, 33 kor, 7 stutar, 8 kvigor, 40 gamla får, 3 getter, 16 unga svin, 4 hästar, 2 stod samt 450 lod silver.
Kyrkoherde (Vicar) i Piteå socken 1566-1600. Ägde Öjebyn 23.
Andreas Nicolai (Anders Nilsson) född i Öjebyn 23 = Hamnen.
Kyrkoherde i Piteå lfs.
Han stod för hemmanet Hamnen åren 1559, 1563-64, 1566 och framåt.
Herr Anders var gift och hade minst två barn.
Prästgården i Piteå brann ned år 1573, detta nämns i 1574 års landskapshandlingar. Andreas Nicolai fick frihet från skatt för sitt hemman 10/12 1591.
Andreas Nicolai avled 1600 eller 1601, i landskapshandlingar 1601 kallas han för salige Her Anders, det vill säga att han är avliden.
I Älvsborgslösen från 1571 står följande;
Her Anders Nicolai kyrkoherde, 28 kor, 4 4-års stutar, 6 3-års kviga, 5 2-års kviga, 3 1-års kviga, 40 får, 22 getter, 15 svin, 4 hästar för 54 mark, 3 stod för 27 mark, silver 315 lod, guldringar 2 om 3 ungersk och 1 om 2 renste gyllen värderat för 31 mark, penningar 29 mark. tenn 6 skålpund 8 mark, mässing 3 skålpund 5 mark, koppar 10 skålpund 10 mark.
Detta är socknens rikaste man.
En sockens historia är, särskilt då det gäller äldre tider, i det närmaste förknippad med prästerna i socknen. Från tiden före reformationen känner vi till följande präster i Piteå: herr Lars, omnämnd i donationsbrev den 1 jan 1339, herr Petrus, omnämnd i ärkebiskopens berättelse den 21 juli 1339 om minoritetsmunkarna och herr Olof, inskriven år 1438 i Helgalekamensgillet i Stockholm. Under 16:de seklet då den andefattiga katolska gudstjänsten fick ge vika för den lutherska mässan protesterade Piteborna som aldrig varit benägna för brådstörtade åtgärder. Det sägs att en av den nya lärans mest nitiska förkunnare, "Andreas i Pijther" en gång, då han i Kopparnäs skulle döpa ett barn, hotades till livet av en bonde, som kom emot honom med en yxa och fordrade, att han skulle följa den katolska ritualen. Denne Andreas Nicolai var i många avseenden en märklig man och förtjänar ett utförligare omnämnande. Sannolikt var han son till birkarlen Nils Olsson i Hampnen, som lydde under öijebyn. åren 1555-1560 var herr Andreas enligt egen uppgift konungens hovpräst och förde därunder räkenskaperna rörande uppbörden av Titisfjorden. Sedan han blivit kyrkoherde i sin hembygd, tog han verksam del i tidens politiska tilldragelser. Tillsammans med andra pastorer undertecknade han den 25 jan 1569 ständernas brev angående de av konung Erik XIV mördade Sturarnas oskuld. På riksdagen i Stockholm 1577 underskrev han Johan III:s liturgi, som handlade om en återgång till katolska läran. Men detta hindrade honom inte från att år 1593 underteckna Uppsala mötes beslut, som förkastade ovannämnda liturgi. Följande Västerbottniska präster var närvarande vid det tillfället: D Petrus Estonis in Löfånger, D Andreas in Pitha och D Nicolaus in Bygde.
Mest bekant är herr Anders såsom - köpman och storbonde. På birkarlarnas skattelista år 1580 skattade Herr Anders mest av alla eller 2 daler, som den tiden var en stor skattesumma. Sin gård, Hampnegården i öijebyn, hade han fri från alla utlagor och 1593 fick han skattefrihet av konung Sigismund för hemmanet.
Redan år 1571 ägde han 28 kor, 40 får, 22 getter, 15 svin och 4 hästar för 40 mark. Han var också den ende i socknen, som ägde en sågkvarn. Han drev också handel med Stockholm där han ett år förtullade bl.a. 10 skeppund torr fisk och 16 tunnor korn. I räkenskaperna för 1592 omtalas, att han underhållit 4 personer i lappmarken under 4 månaders tid för att vakta konungens renar. Han hade även förärat konungen 11 renar av sina egna. Hans son Anders Andersson mottog sedan faderns hemman på de gamla villkoren, eftersom han var kronans fogde över Piteå och Luleå lappmarker. Efter Andreas Nicolai blev hans son Nicolaus Andrae Rehn kyrkoherde i Piteå. Han var liksom fadern kunnig i lappska språket och erhöll 1615 enligt riksens rådsbrev 24 tunnor spannmål till underhåll för att han förutom att vara lapparnas kyrkoherde även skulle översätta Chatechesi Lutheri samt de förnämsta psalmer och evangelium till lappska. Herr Nicolaus hade även till uppgift att utbilda lappsöner till präster. Han undervisade och tog hand om 6 lappgossar. I ersättning fick han all behållen kyrkotionde av Piteå kyrkohärbärge. år 1618 har han mottagit 86 t:r 3 k:r och år 1623 fick han 78 5/8 t:r spannmål.
även Nicolaus Andreae var birkarl: i en tullförteckning från 1613 finns han noterad som "her Nils i Pitå". Regeringen som inte såg med blida ögon på prästernas merkantila intressen förbjöd 1611 prästerna att driva handel med lapparna.
Noteringar Kyrkoherde, först i NederTorneå sedan i Piteå lfs Herr Andreas Nicolai, kyrkoherde i Piteå år 1593. Han kallades av bönderna Ill Herr Anders, den onde Andreas. Detta för den nit, som han använde för att avskaffa påvemakten. läs mer i gammalt dok om piteå här www.pitea.se/dokument/broschyrer/centralarkivet/pitovia.pdf
enl home.swipnet.se/leifbostrom/rehn.htm
Andreas Nicolai. Prost och birkarl i Piteå. Född i Hamnen, Öjebyn, Piteå lfs. Död 1600 i Piteå lfs. Ägare 1559, 1563-1564, 1566-1600 i Hamnen, Öjebyn, Piteå lfs (Olof Andersson i Ätt och Bygd nr 33). Ägare 1559-1599 i Öjebyn 23 Hamnen, Piteå lfs (Olof Andersson i Ätt och bygd nr 86 2000). Kyrkoherde 1566-1600 i Piteå socken (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1925).
I Älvsborgs lösen 1571 står: Her Anders Nicolai kyrkoherde med sin broders dotter. Han är socknens rikaste man med en förmögenhet värderad till 2294 mark 6 ör (Olof Andersson).
Ur 1574 års landskapshandlingar: Kyrkoherden i Piteå Her Anders Nilsson hver lidit skada i det att prästgården är för en år sedan igenom vådeld uppbrunnen. (Olof Andersson).
Ur 1592 års landskapshandlingar: Her Anders i Piteå på ett hemman i öjebyn frihet för alla utlagor därpå hans brev datum 10 december anno 1591. Skattepenningar 4 mr 7½ ör. Skattesmör 3 # 19 mr. (Olof Andersson).
Ur 1595 års landskapshandlingar: Efter km brev datum den 9 oktober anno 1593 haver Her Anders i Piteå för ett hemman benämnt Hampnen i Piteå socken. Skattejorden 28 mr 2 öresland, mantal 1, Penningar 5 mr 5 ör 6 d, Smör 3 # 15 mr, Samfong 4 st. (Olof Andersson).
År 1593 efterlåter konung Sigismund her Anders att njuta hans hemman, Hampne gården ben., fritt för alla utlagor, både vissa och ovissa, emedan han hade haft omak med att rannsaka rå och rör emellan Sverige och Ryssland och de lappar "som äro vane att göra oss Crononesina rättigheter och sin skatt". Det k. bref år 1583, hvarigenom han förordnades till prost i norra prosteriet, är ett vackert vittnesbörd om öfverhetens förtroende till honom. (Johan Nordlander)
I landskapshandlingar 1601 kallas han för salige Her Anders (Olof Andersson).
Hans hustru, hvars namn nu ej är kändt, var sannolikt från Stockholm. I stadens tänkebok för 1596 den 5 juli heter det: "Herr Anders i Piteå klagar till Lars Holgersson, att honom och hans medarfvingar skett orätt i arfskiftet efter Lars Holgerssons hustru". Förmodligen var den aflidna syster till herr Anders' hustru.
Från khden Anders' Nicolai tid förskrifver sig ett Piteå kyrka tillhörigt antependium med årtalet 1589 insydt, ett för sin tid särdeles prydligt arbete af inhemskt ursprung. I ena hörnet äro broderade åtskilliga initialer, som med säkerhet antyda namnen på gifvarna, hvilka torde varit prosten och några medlemmar af hans familj: AN (prosten), MJD (prostinnan), AMAD och KAD (prostdöttrarne).
Af barnen äro kända: Nicolaus, faderns efterträdare som khde; Anders Andersson; Äfven en icke namngifven dotter omtalas.
(Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne).
Källa: http://www.hagertz.se/slaktdata/hemsidaslaktdatajosef080130/pbe34de...
Källa: Härnösands stifts herdaminne del II sidan 243:5:e kyrkoherden Herr Andreas Nicolai, kyrkoherde i Nedertorneå (1561-1565) utgav 2 tunnor taxesmör, 2 skepppund gäddor, 3 tunnor lax, så även 1564.Den 20 juli 1564 mottog han inventariepersedlar, som Torneå prästbord avläht till Luleå Kungsgård, vid dess upprättande, men vilka återlämnades då den nu nedlades. Han är densamme Andreas Nicolai som 1565 blev kyrkoherde i Piteå, om vilken uttryckligen säges att Torneåborna, voro hans gamla sockenbönder och att han stundom for dit för att utkräva sina fordringar. Ett nytt brev för skattefrihet skrev den 9 oktober 1593." Efter k.m brev datum den 9 oktober 1593 haver her Anders i Piteå för ett hemman benämnt Hamnen i Piteå socken. Skattejorden 28 mr 2 öresland, 1 Mantal 5 mr 5 ör 6d, Smör 3// 15 mr, Samfong 4 st (kammararkivet, Landskapshandlingar, Västerbotten 1595:4). I 1599 års hjälpskattelängd taxerade han för 28 spann utsäde, underh 48 tunnor, 33 kor, 7 stutar, 8 kvigor, 40 gamla får, 3 getter , 16 unga svin , 4 hästar samt 450 lod silver.
Källa: En gammal Norrbottensbygd anteckningar till Luleå sockens historia av Albert Nordberg sidan 705. " Andreas Nicolai vilken blev kyrkoherde i Piteå omtalas, såsom vi förut sett som kaplan här hoss mäster Aron ( kyrkoherde 1554-1558). Andreas Nicolai var innan han blev präst en tid skrivare och räkenskapsförare hos lappfogden över Luleå lappmark (155-1559) Jakob Hansson i Ängesbyn i Luleå socken. Han användes på grund av sin sakkännedom ( han var även birkarl9 såsom intygsgivare i tvisterna med danskarna rörande lappmarken på 1590-talet. Källa: J.A Almquist, Den civila Lokalförvaltningen II, sidan 340, efter Svensk-danska förhandlingar, 1593-1600.
Säkerligen son till den förmögne birkarlen Nils Olsson i Hampnen i Öjebyn, på vilket hemman herr Anders år 1591 erhöll frihet från utlagor, ytterligare bekräftat genom kungligt brev 9 okt 1593. En kortare tid före år 1555 tjänstgjorde han som kapellan hos kyrkoherden mäster Aron i Luleå. Under åren 1555-1560 var han enligt egen uppgift "konung Göstafz underdånige tienare och capillan", dvs hovpräst och synes i denna egenskap tillika haft någon befattning med lappfogdarnas tionderäkenskaper. Omkring 1561 blev herr Anders antagligen kyrkoherde i Nedre Torneå, men 1566 befinnes han vara kyrkoherde i Piteå. År 1569 är han närvarande vid riksdagen och sätter sitt namn under prästerskapets försegling. Vid taxeringen av Piteå församling för Älfsborgs lösen 1571 värderades hans lösegendom till 2.294 mk 6 öre, en summa som anger att herr Anders i Piteå var den rikaste av alla Norrlandspräster. Dock ingick häri en mindre del en brorsdotters tillhörigheter. Specifikationen upptar: 28 kor, 18 unga stutar, 40 får, 22 getter, 15 svin, 4 hästar och 3 ston, samt sliver 315 lod, 3 gullringar värderade till 31 mark, pen:gar 29 mk, tenn 6 pund 18 marker, mässing 3 pd 5 m och koppar 10 pund 10 m. År 1574 befinnes han utsatt för svåra beskyllningar inför Kungl. Maj:t, sannolikt närmast föranledda av den ovänskap, vari han råkat med fogden Olof Andersson Burman, vilken fått namn om sig såsom "prästeplågare". Anm. Jämför noteringar Anders Petri Grubb, vilken var kyrkoherde i Nederluleå! Mot anklagelserna, som sammanfattades i åtta punkter och huvudsakligen gingo ut på otillåten landsköpenskap, lappmarkshandel, osv, togs han i försvar av allmogemän från hela Västerbotten, vilka i en skrivelse vederlade beskyllningarna. Alla betygade, såväl hans åhörare som andra, med vilka han kommit i beröring, att han i sin församling i alla måtto ärligen och väl förestått haver, såsom en rätt kristelig lärefader och herde bör att förestå den Kristliga församlingen både med leverne och lärdom. Han synes ej ha lidit något men av de mot honom riktade angreppen. I den därpå följande liurgiska striden böjde han sig för konung Johans vilja och undertecknade liturgiens antagande 1577... År 1587 kvitterar han prostetunnan från fem kyrkor och nämner att han försörjer Pite och Lule lappar med Guds ord samt att i Lappmarken funnos två kapell... Han blev av hertig Carl insatt i en kommission, som hade att utreda den trassliga och svåra frågan om svenska kronans rätt över lapparna i de norska och finsk-ryska gränstrakterna och han synes i själva verket högst nitiskt fattat sin uppgift. Överste kommissarien Mauritz Jöransson betygar ock 13 nov 1595, att herr Anders, själv annan, på hans kallelse varit med upp på landsryggen och på egen omkostnad och med sina egna renar och var av den största och bästa rättelse och undervisning om gränsen och rågången genom lappmarken... Att han var en stor renägare och idkade handel med såväl Stockholm som med lapparna samt fullkomligt behärskade lappska språket, framgår av flera handlingar. Han är även bekant såsom en bland de tidigast kända sågägarna i socknen. Fogden i Västerbotten, Didrik Persson, som på hertig Carls befallning reste omkring för att uppleta tjänliga sågverksställen, anför nämligen i sin berättelse 28 mars 1595 bl a att "kyrkoherden herr Anders uti Svensbyån i Piteå socken hade en sågkvarn, som är tjänlig, när dammen förbättras".I någon av de tre första månaderna av år 1600 avled denne verksamme man. År 1573 härjades prästgården av vådeld, i följd härav befriades herr Anders för 2 år från taxen. Hans hustru, vars namn ej är känt, var sannolikt från Stockholm. (Härnösands stifts herdaminne) År 1593efterlåter konung Sigesmund her Anders att njuta hans hemman, Hampne gård ben., fritt från alla utlagor, både vissa och ovissa, emedan han hade haft omak med att rannsaka rå och rör emellan Sverige och Ryssland och de lappar "som äro vane att göra oss Cronoesina rättigheter och sin skatt". Det k. bref år 1593, hvarigenom han förordnades till prost i norra prosteriet, är ett vackert vittnesbörd om öfverhetens förtroende till honom (Johan Nordlander) Hans hustru, hvars namn ej är kändt, var sannolikt från Stockholm. I stadens tänkebok för 1596 den 5 juli heter det: Herr Anders i Piteå klagar till Lars Holgersson, att honom och hans medarfvingar skett orätt i arfskiftet efter Lars Holgerssons hustru". Förmodligen var den aflidna syster till herr Aders' hustru. Från khden Anders' Nicolai tid föreskrifver sig ett Piteå kyrka tillhörigt antependium med årtalet 1589 insydt, ett för sin tid särdeles prydligt arbete af inhemskt ursprung. I ena hörnet äro broderade åtskilliga initialer, som med säkerhet antyda namnen på gifvarna, hvilka torde varit prosten och några medlemmar av hans familj: AN (prosten), MJD (prostinnan), AMAD och KAD (prostdöttrarne). Af barnen äro kända: Nicolaus, faderns efterträdare som khde, Anders Andersson. Äfven en icke namngifven dotter omtalas. Ur: Leonard Bygden: Hernösands stifts herdaminne
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Reference: MyHeritage Family Trees - SmartCopy: Apr 9 2018, 15:37:55 UTC | |
|
G e n v ä g a r
