Pål Andersson (1605-1670)
1605--1670 (man)
År 1711-1712 Fördubblingsbåtsman på 13:e roten Ruda.Pål Andersson (Andersson Ruda)f.ca 1605 i Omsjö, Ådals-Liden, Näsåker, Sollefteå, Död 1670 (60-69år)i Sörgård 2:1, Nätra (Y).Son till Anders Andersson f.ca 1570 i Muhluniemi, Äänekoski, Savolax, Finland Död 1660 i Omsjö, Sollefteå, Ådals Liden, Ångermanland (Y-län),och Kristina Coolbrant/Goolbrant f.Okså känd som:"Christina Gulbransdotter"f.1589 i Sverige Död ca 1674 (80-89år)
Gift med Brita NN f. (Zackridsdotter)ca 1615 i Omsjö, Liden Död efter 1672 i Sörgård 2:1, Nätra
About Pål Andersson
Enligt jordeböckerna räknades Omsjö som 8 seland. Fyra seland sköttes av Anders Anderssons och de andra fyra av hans broder Pål Andersson. Den sistnämnde avflyttar emellertid 1664 till Södergård i Nätra socken, där han köpt sig hemman. Brodern Anders löste då Påls del hemmanet för 160 daler k.m:t.
En son till flyttar från Nätra till Åsele lappmark, kanske via Umsjö, ty det heter i 1682 års DB, att "Mats Pålsson i Umsjö vill upptaga nybygge på Cronans allmänning vid Namn Gafsle-Hällan, 2 mil från öfversta byn i Jungsele".
Källa: "Finnkolonisationen inom Ångermanland , Södra Lappmarken och Jämtland" av Richard Gothe sid.94.
-----------------------------------------
Bonde på Grundtjärn 1:1 Anundsjö 1637-1639 och 1647-1648. Omsjö, Ådals-Liden fram till 1664, Södergård, Nätra från 1664.
Angående Sörgårdsbönderna Gulle 1535 och Påhl Andersson 1665: Sara Johanna Söderström f. 1869 i Sörgård berättade att enligt en sägen om släkten hade en förfader på 1400-talet för sina tjänster hos svenska krigsmakten erhållit hele Sörgård (frälse) som då låg obrukad och obebodd, enne förfader var född i Frankrike och hustrun i Nätra. Gulle i Sörgård bör ha varit född i slutet av 1400-talet.
Påhl Andersson "Finne" skall ha bott en tid i Finland samt i Grundtjärn i Anundsjö Y. Man kan då undra över hur han kom sig till släkten, tycks ha kommit till Sörgård först 1665. Möjligen och ganska troligt är att Påhl var gift med Olof Erssons dotter; Gertrud, i Sörgård, en släkt som kan följas till Gulle 1535. Kanske att Påhl härstammade från Påhlsson-Fålesson i Utbygde under 1500-talet. Påhl och hans hustru valde att på äldre dar efter ett kringflyttande liv att slå sig ner i sin födelsebygd. Hustruns bror Nils innehade halva byn endast några år och avled barnlös, därför kunde man överta släktgården. Så kan det ha gått till.
På 1664 års Nätrating uppbjuder finnen Pål Andersson från Omsjö i Liden socken 10 seland jord och gården i Södergården och andra tillhörande lägenheter där, som han för 321 daler kmt. köpt, då hemmanet annars skulle ha styckats. Han får fastebrev 1667.
I Nensénska samlingar har en meddelare uppgivit, att en finsk nybyggare och hans söner från Nätra deltagit i kolonisationen av Åsele lappmark. Uppgifterna bekräftas av det ovannämnda: det torde här gälla en son till finnen Pål Andersson, Matts Pålsson, som 1696 upptog nybygget Hällan, nu en stor by inom Åsele.
Barn:
Matts Pålsson f.1655 i Omsjö, Ådals-Liden Död 31. januar 1725 Hälla, Åsele, Åsele,Dövstum.kallad dumbe.Gift 2 ggr.Första hustrun troligen från Skellefteå., Finne, Nybyggare,Gift med Abluna Eriksdotter f.1665 Skellefteå
Död 1728 Fjällsjö (Z), och
Anders Pålsson f.ca 1640 i Omsjö, Ådals-Liden Död ca 1680 i Sörgård 2:1, Nätra. Gift med Gertrud Nilsdotter f.ca 1640 i Sörgård 2:1, Nätra. Dotter till Nils Olofsson f.1610. Död Sörgård 2:1, Nätra.Gift med Nils Ersson och Anders Pålsson.Anders var också troligen döv.
Omsjöfinnarna
Omsjö-finnbyn. En av Ådalslidens äldsta och anrikaste byar
Den finska invandringen till Sverige började kring 1560 (Sverige och Finland var samma rike) på grund av en befolkningsökning. Trots att det inre av Finland med våra mått mätt, var relativt glest befolkat uppstod ett överbefolkningsfenomen under 1500-talet. Detta och det ökade skattetrycket i Finland bidrog till att befolkningen levde i misär. Markerna för nyodling räckte inte till för det svedjebruksodlande savolaxarna. Krav på dagsverken från allmogen och utskrivningar till de många gränskrigen ledde också till flykt.
De finska invandrarna kom från det norra Savolax i Finland via Österbotten, till Sverige. I Sverige fick nybyggarna skattebefrielse i sex ibland upp till femton år vid nyodlingar av skog. De savolaxiska finnarna var duktiga på svedjebränning och de norrländska barrskogarna innebar stora möjligheter till svedjor och nyodlingar och därmed möjligheter till försörjning.
De allra äldsta beläggen på savolaxisk kolonisation i Ångermanland är från slutet av 1580-talet i Viksjö och Graninge. I Omsjö hittar man de första finnarna 1590, som senare sprider sig till Grundtjärn som också räknas som en genuin finnby.
Paul Lundin, hembygdsforskare i Näsåker, har i sin hembygdsforskning forskat om dessa Omsjöfinnar och jag citerar följande ur en artikel han skrivit:
"I sin avhandling om den finska kolonisationen inom Ångermanland, säger prof. Richard Gothe att Omsjö är en genuin finnby. Alldeles riktigt är väl ej detta påstående, ty när Gustaf Wasa år 1535 började ge ut sina skatteböcker (jordeböcker som de också kallades) så fanns redan två bönder upptagna för byn, nämligen Anders Person och Tomas Nilsson. Däremot började den finska invandringen ta form främst under 1500-talets senare hälft. Omkring 1570 synes de första finnarna kommit.
År 1535 i den första skatteboken, hette byn Ymmesjö och skrevs senare för Ummesjön och sjön hade här samma namn som själva byn. Namnformen Ummesjö skall enligt vissa urkunder ha varit uttrycket "ha varit nolaskogs" och syftat på folket umma (ovan) sjön. Redan i nästa skattebok som utkom 1542 står dock Omsjö i sitt naturliga namn. Detta år upptas byn till åtta seland. Språkforskaren Torsten Bucht säger i sin bok "Ortnamnen i Västernorrland" att namnleden av orden "om -" är oklart. I Gustaf Vasas inventering av norrländska fiskesjöar, år 1569, står sjön skriven som "Omsjiöträsk".
Åbon Tomas Nilsson avlöstes i 1542 års skattebok av sonen Hakon Tomasson och denne i sin tur av sin son Jon Hakonsson vilken skrevs för knekt. Egennamnet Hakon var typiskt norskt, och här kan man ev. gissa på en anknytning att Tomas Nilssons hustru var norska. Den andre åbon från 1535, Anders Persson, satt vid sitt hemman ända till 1571 då hemmanet övertogs av den förste finske kolonisatören Erik Andersson medan en annan finne Anders Andersson började bryta mark på Karfsjönäset. Annars synes Omsjö-brännan och den s.k. Gammåkern vara byns äldsta stycken. Här kan tilläggas att de finska invandrarna gavs svenska namn av prästerna, eftersom de finska namnen var svåra att både uttala och skriva.
Omsjöfinnarna skall närmast ha kommit från Savolaks, och år 1590 skrivs bröderna Anders och Pål Andersson för hela Omsjö by med fyra seland vardera. År 1639 skrivs en viss Peder (troligen Pehr i Rune Edströms stamtavla; min not.) Andersson Finne för hela Omsjö by och av allt att döma var han en storman på sin tid. I en mantalslängd från sagda år skrivs han vara ägare till sju kor, två kvigor, tre getter, tio får och två spänns utsäde.
I november 1647 får han skattebefrielse sedan hela hans hus, ladugård och magasin förstörts av vådeld som inträffade när Peder med sin familj bevistade ett bröllop i Kläppsjö. I Nordlanders norrländska samlingar återges en böneskrift från den branddrabbade Peder Andersson i Omsjö där han anhåller om skattebefrielse då han förlorat allt vad han äger och har genom denna olyckssaliga brand. Böneskriften är vidimerad av komministern i Näsåker, Ericus Michaelis (Erik Mikaelsson) som också anger att hemmanet är taxerad till 12 ½ seland. Sägnen vill också göra gällande att denne Peder Andersson Finne skall ha gömt en silverskatt någonstans på Ljusmon eller Karfsjömon. Många lär ha sökt efter skatten utan att lyckas hitta den.
I en samtida kartförrättning omnämns finnhemmanet Ummesjö (Omsjö) på Ådalslidens allmänning. Här omnämns också att Omsjöfinnarna upptagit odling vid Juvansjön och Juvanån som förskaffat dem god slåtter- och ängsmark. På bergshöjderna invid Omsjön växer vacker fällningsskog och riklig tillgång på näver- och lövskav. I Omsjön och Karfsjön finns riklig tillgång av gädda, abborre, mört och småfisk, kallad rapoxefisk. Fyra till fem lispund torkade gäddor säljes årligen. Kvarn brukas av finnhemmanet vid Juvanån och bäckkvarn invid gården. Uppgifter som ger belägg för att det var duktigt och arbetsamt folk, dessa finska kolonisatörer." Slut citat av Paul Lundin.
De s.k. Omsjöfinnarna har givit upphov till många ättlingar i Norrland och många, många har dem bland sina anor. Eftersom jag bland mina anor har en av dessa finska invandrare (Ella Andersdotter f 1650 ca) forskade jag lite på dessa Omsjöfinnar för ett par år sedan. Jag fick då god hjälp av Rune Edström i Lövånger som genom sin rika databas kunde ge mig en utomordentligt fyllig stamtavla på den förste finske invandraren i Omsjö, Anders Andersson.
Stamtavla, personregister med källhänvisningar av Rune Edström. | |
|
G e n v ä g a r
