Gertrud NN (Persdotter) (1625-1679)
1625--1679 (kvinna)
f.i Bölen 1, Junsele, Sollefteå, Västernorrland County, Död 1679 i Eden 2, Junsele,Sollefteå,blev 54 år.Gift med Bonde Salomon Persson.f. 1620-1676(51år).
Dotter till Per Jacobsson f.
Hette Persdotter från Bölen 1 enl. någon på geni.com
Barn:
Anna Hariet Salomonsdotter f.ca. 1650 i Junsele–
Kyrkoherde Daniel Salomonsson Edin f.1654. Död 1708.
Erik Salomonsson f.1670 i Junsele.Död 1700 i Junsele.
Junselehistoria
Även om sockennamnet Junsele är upptaget första gången i skriftliga handlingar så sent som 1511, pekar sagor och legender på en medeltida bosättning i området. Genom stenåldersfynd vet vi dessutom att det funnits människor här långt tidigare än så. Legenden om Gunilla Snålla (alternativ stavning Snälla, med betydelsen den snabba) har alltid fascinerat oss. Ett föredrag om gränsen mot Norge visar att hon fanns i Sollefteå någon gång under 1000-talet men Junsele nämns inte i en texten. Junsele under 1500- och 1600-talen. År 1535 upprättades den första skattlängden för landskapet. I den noterades för Junsele 18 bönder fördelade på 8 byar: Bölen, Eden, Krånge, Lillegård, Mo, Ruske, Vallen och Östanbäck. Men krig och missväxt gjorde att Ruske och Östanbäck blev ödebyar för lång tid. Kyrkligt var Junsele ett annex till Resele pastorat fram till 1830, men redan under 1500-talet och säkert ännu tidigare fanns en kyrka i Mo by. Enligt sägnen fanns det tre kyrkor efter varandra i Mo. Och vi vet att den sista fanns kvar till 1885, så den nuvarande kyrkan byggdes i Lillegård. Egen predikant fick socknen 1755. Dessförinnan fick prästerna rida efter den gamla Ridvägen upp till Junsele kanske var tredje söndag för att förrätta högmässa. Under 1600-talet var det inte lätt att vara bonde i den lilla socknen Junsele. De flesta unga bondsöner blev utskrivna till krigstjänst och kom aldrig tillbaka till gårdarna, där änkor, äldre och barn fick kämpa mot svält och fattigdom under nödår, särskilt mot slutet av seklet. På samma sätt förflöt de första åren på 1700-talet.
Nybyggesepoken med freden i Nystad 1721 och det Svenska stormaktsväldets fall kom ett varaktigt fredtillstånd. Tillsammans med milda vintrar och goda skördeutfall ledde det till en positiv befolkningsutveckling. Barnkullarna blev större och socknarna växte. Och kronan stimulerade nybyggen för ett ökat skatteunderlag. I Junsele socken tog denna kolonisation fart 1752 med den så kallade Skogsavvittringen, dvs allmänna och enskilda marker åtskildes med tydliga gränser. Därefter upplät staten mark att bryta under viss tids skattefrihet. Söner, som inte kunde få del i fädernegården, försökte försörja sig som nybyggare. Redan under 1750-talet kom ett antal nybyggen till, t ex Tara och Åkerbränna. Under 1800-talet uppstod en mängd byar i socknens utkanter, t ex Gårelehöjden, Långvattnet, Öfra, Bysjön, Nybäck och Risbränna, Finnbyn, Kläppsjö, Kläppsjö från 1660-talet och nybygget Gulsele från 1750-talets senare del Anundsjö respektive Åsele socknar.
När skogen blev värdefull. Ända till mitten av 1800-talet var Junsele en liten socken med ett par hundra invånare, som uteslutande levde av jorden samt jakt och fiske. Men då började stora förändringar märkas. Industrialismen, tekniska uppfinningar och näringsfrihet förde med sig en ny tid. Skogen, som bara nyttjats till husbehov, fick ett marknadsvärde. Agenter för skogsbolagen – startade som ångsågsföretag – köpte först upp avverknnigsrätter och senare skogsskiften. De avverkningar som följde lockade arbetare från framförallt Jämtlands, Gävleborgs och Värmlands län samt Finland och Norge.
Det var för övrigt värmlänningar som införde virkesdrivningen, dvs metoden att transportera timmer med häst och släde från avverkningsplats till flottled. Invandringen medförde även att handelsmän och hantverkare etablerade sig i socknen. Många av bygdens bönder blev nu skogsarbetare och flottare vid sidan av sitt arbete med den egna jorden. Trots vissa nödår, främst 1867-70 och utvandringen till Amerika, ökade invånarantalet 1829-1890 från 589 till 2695 personer. Under 1920- och 30-talet medförde en mindre tillväxtperiod att det byggdes åtskilliga affärshus, småhus och småbrukareegnahem. I övrigt präglades 1930-talets Junsele som Sverige i övrigt av depressionen.
Utbyggnad av vattenkraften Däremot började nästa stora blomstringsepok med utbyggnaden av forsarna. Kraftverksanläggena gav många arbetstillfällen. Först byggdes kraftstationerna Gulsele och Edensforsen (1956), sedan Långbjörn (1960) och Degerforsen (1966) samt slutligen Hällby, färdigt 1970. Under några goda år för skogsbranschen på 1950-talet fanns det också gott om arbete, men numera gör mekaniseringen att ett fåtal är sysselsatta i skogen oavsett konjunkturer. Turismen är det som har präglat Junsele de senaste 30 åren. Junsele djurpark och konst- & musikveckan är de stora sommarattraktionerna, medan idrotts- och kursläger drar till sig ungdomar året runt. Befolkningen i Junsele uppgår för närvarande till omkring 1800 personer.
Göran Stenmark och Jan Molander | |
|
G e n v ä g a r
