Elsa Andersdotter Nausta (1772-1849)
1772--1849 (kvinna)
Då Anders Larsson Skapek dog år 1808 är det svårt att säga var han och hans familj befann sig. Deras tre barn var alla födda inom Sjokksjokksbyn utan någon vidare precisering. Men man kan väl anta att Anders Larsson Skapek med sin nya familj hade återvänt till Subbats efter nybyggesmisslyckandet i Sudok. Efter makens död hade Elsa Andersdotter Nausta med barnen Lars, Nils och Gunna tagit sig de sex milen ner till Kitajaur. Dottern Gunna lämnades som fosterdotter hos den ena brodern och hans hustru. Själv sökte sig Elsa med sönerna vidare ner mot kustbygderna och hamnade i Öjebyn. Här fanns redan några samefamiljer, vilket det gjorde i flera kustbyar då. Elsa kom att bli kvar i Öjebyn ända till sin död 1849. Sonen Lars Hedlund lämnade hemmet tidigast 1822 och det är troligt att det var då han anlände till Skellefteå socken. Den 21 februari 1827 gifte sig Lars Hedlund med Brita Katarina Persdotter född 1809 i Skellefteå socken och de bosatte sig i Ostvik. Hennes föräldrar var Per Eriksson född 1772 i Semisjaurs sameby, Arjeplogs socken och Margareta Jonsdotter född 1775 i Nysätra socken.
I Ostvik bodde många samer på den tiden. Under andra hälften av 1700-talet och in på 1800-talet hade desorienterade och utfattiga samer sökt sig ner till Skellefteås och Piteås kustbygder. I Skellefteå hade de bosatt sig i bl.a. Gummark, Stämningsgården, Drängsmark, Kusmark, Ostvik och Innervik. De arbeten de kom att ägna sig åt var t.ex. hantverk, jordbruk, fiske, getning av bönders boskap, avlivning av hästar och hundar. Studerar man husförhörsboken för "Lappallmogen" i Skellefteå resp. Piteå kan man konstatera att kontakterna över sockengränsen var frekvent. Enligt Ulf Lundströms "Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet" omnämns i Ostvik bosättningar på Hundberget, Lappgärdan vid Ostträsket och Lappstan norr om Brännträsket. | |
|
G e n v ä g a r
