ERIC Månsson
(kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - TYLÖSKOGEN - LANDSKAPET NÄRKE - LERBÄCK SOCKEN
FÖRDJUPNING - FLORENSLÄNGDEN
ERIC Månsson f.., lever 1726, d..
BOSATT
(Knutstorp) Lerbäck sn år 1726
ARBETE
...
GIFTE
...
BARN
1) MARIA/MAJA ELISABET/LISA f. 1726-10-28 (Knutstorp) Lerbäck sn [Min Ana]
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (1) Lekebergslagen (Lerbäcks och Nora bergslag) (2) Stora Kopparbergs bergslag och (3) Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskickliga från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
TYLÖSKOGEN
Tylöskogen är en skogklädd bergstrakt, starkt sönderstyckad av förkastningar, som sträcker sig från Vättern åt nordost genom delar av Finspångs kommun i Östergötland, samt genom sydöstra Närke med förgreningar till sjön Boren. Endast från Tjällmoslätten reser sig berget brant, men för övrigt förekommer inga utpräglade höjdsträckningar. Högsta punkten, Justineberg, på östsidan, når 261 meter över havet. Inga skarpt bestämda gränser kan uppges för denna bergstrakt, som österut övergår i Kolmården och västerut i Tiveden. Tylöskogen utgör gräns mellan Närke och Östergötland.
I västra Tylöskogen har det varit god tillgång på bergmalm. Redan i början av 1300-talet bröt man järnmalm i Tylöskogen. Vattenkraft fick man från forsar och fall, och träkol fick man från skogarna. Med hjälp av träkol och kalksten framställde man järn i små hyttor.
LANDSKAPET NÄRKE
Närke är ett landskap i Svealands inland, minst i Svealand, och ett av de minsta i Sverige. Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanland och i sydöst till Östergötland.
NAMNET NÄRKE
Namnet Närke (Neeric 1165-81) anses komma av ett ord, när, som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet Norrbyås (Nerboahs 1275). ”När-” kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt. Landskapet omnämns i Florenslängden från 1103, i sin latinska form "Nehr".
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
FLORENSLÄNGDEN
Florenslängden är en avskrift i Biblioteca Medicea Laurenziana i Florens från omkring 1119–1124, som ursprungligen ingick i en påvlig skrivelse från 1103. Avskriften är troligen författad av en benediktinermunk i Italien och den trycktes först 1866.
Listan är en förteckning över franska, spanska, polska och skandinaviska biskopssäten. I listan nämns arton skandinaviska städer: åtta i Danmark, tre städer i Norge, sju städer i Sverige. Därutöver nämns femton landskap, lat. Nomina insularum de regno sueuorum, sv. "namn på öar i svearnas kungarike".
Forskare har sett Florenslistan som en förteckning över etablerade svenska stift vid 1100-talets början, men även som en lista inför en planerad indelning.
En hypotes är att en konkurrenssituation förelåg mellan Sigtuna och Uppsala, att Sigtuna stod ärkebiskopen i Lund och därmed Rom nära medan biskopen i Uppsala som hade utnämnts av ärkebiskopen av Hamburg-Bremen därmed var förbunden med den kejserliga tyska kyrkan. Närke tillhörde från år 1170 Strängnäs stift.
++++++
NÄRKE - HISTORIA
De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning från början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. Närke utgjorde en egen lagsaga och ägde en lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i Örebro. Den kungliga förvaltningen utövades av fogden på Örebro slott. Skattepersedlarna från Närke var korn, smör och fläsk samt i landskapets bergslagstrakter osmundjärn. Närke utgjorde 1525-1554 förläning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl Filips.
Inom landskapet Närke fanns år 1952 till år 1971 städerna: Askersunds stad, Kumla stad och Örebro stad samt köpingarna: Hallsbergs köping och Laxå köping.
NÄRKE - GEOGRAFI
De mellersta delarna av Närke upptas av Närkeslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I norr finns Käglans skogsplatå (111 meter över havet), som i sin nordligaste del stupar brant ner mot Arbogaån. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Värmland och Västmanland. I Kilsbergen återfinns Närkes högsta topp, Tomasbodahöjden, 298 meter över havet. Där återfinns också Lekebergslagen. Söder om Kilsbergen vidtar skogen Tiveden, och där går gränsen mot Västergötland. I söder har Närke strandlinje mot Vättern. Här finns en mindre insjöskärgård. På gränsen mellan Närke och Östergötland ligger den karga och ödsliga bergssträckningen Tylöskogen. Vätterbygden med Askersund som centrum har svaga kontakter med resten av Närke. Istället är förbindelserna sedan gammalt riktade mot Västergötland och Östergötland.
De största vattendragen i Närke är Letälven, som utgör gräns mot Värmland, och Arbogaån, som utgör gräns mot Västmanland. Det största vattendrag som inte utgör landskapsgräns utan verkligen flyter inuti Närke är Svartån. Näst störst är Kvismare kanal.
Närkes största sjö är Vättern, på andra och tredje plats kommer Hjälmaren och Skagern. Dessa tre sjöar ligger dock bara delvis inom Närke, den största sjön som ligger helt inom landskapet är Sotter.
NÄRKE - STÖRRE ORTER
Örebro, Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå.
NÄRKE - SEVÄRDHETER
Örebro Slott, friluftsmuseet Wadköping, Karlslunds herrgård med omgivningar, Nikolaikyrkan, Olaus Petrikyrkan, Bergööska huset i Hallsberg, Riseberga kloster, Garphyttans nationalpark, Tivedens nationalpark, Bastedalens Kinapark och Stjernsunds slott.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - LERBÄCK SOCKEN
Knutstorp, Släte rote, ligger tillsammans med Emme, Berg och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
...
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT
...
DÖD
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1716-1753 C:1
--Bild 46 RA/sid 38 (Knutstorp) (MARIA Elisabet f. 1726-10-28 Far Eric Månsson..)
Wikipedia - Närke - 2020
Wikipedia - Bergslagen
Wikipedia - Tylöskogen - 2020
Wikipedia - Lerbäck socken | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
