CHRISTINA /STINA Persdotter (1802-1886)
1802-05-07--1886-07-14 (kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
BAPTISMEN
CHRISTINA/STINA Persdotter f. 1802-05-07 (Emme) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T), Närke d. 1886-07-14 (Berg) Lerbäck sn, 84 år.
BOSATT
(Emme) Lerbäck sn
(Berg) Lerbäck sn
ARBETE
Skattebondehustru (Berg) Lerbäck sn
GIFTE
PETTER Ersson f. 1795-01-15 Lerbäck sn d. 1854-00-07 (Berg) Lerbäck sn gifter sig med CHRISTINA/STINA Persdotter f. 1802-05-07 Lerbäck sn, änka 1854, d. 1886-07-14 (Berg) Lerbäck sn
BARN
1) ANNA STINA Pehrsdotter f. 1823-01-05 (Berg) Lerbäck sn [Min Ana]
2) Jan Petter f. 1824-12-20 Lerbäck sn
3) Clara Gustava f. 1827-01-17 Lerbäck sn
4) Erik Göran Pettersson/Bergqvist f. 1829-08-08 Lerbäck sn gm Sophia Albertina Andersdotter f. 1832-06-03 Lerbäck sn barn: Ida Sophia, Johan Albert, David... Tar över som Skattebonde på gården. 1866-1870 är föräldrarna noterade som Baptister och de tre yngsta barnen, tre söner, är noterade utan namn.
5) Beata Charlotta f. 1832-01-14 Lerbäck sn
6) Maria Albertina f. 1834-06-19 Lerbäck sn
7) Carl Victor f. 1836-11-16 Lerbäck sn d. 1837-11-30 Lerbäck sn
8) Johanna Sophia f. 1838-10-24 Lerbäck sn
9) Lovisa f. 1841-02-24 Lerbäck sn
10) Carl Gustaf f. 1845-09-25 Lerbäck sn
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.[1] Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
EMME
...
BERG - ÖSTRA ROTEN
Berg ligger tillsammans med Emme och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
++++++
Sonen Erik Göran Pettersson/Bergqvist f. 1829-08-08 Lerbäck sn och hustrun Sophia Albertina Andersdotter f. 1832-06-03 Lerbäck sn. 1866-1870 är de noterade som Baptister.
++++++
BAPTISMEN
Baptismen är en protestantisk kristen gren, som har den lokala församlingen, som en gemenskap av troende, som centrum. Det finns bara två slags ordinarie tjänstemän, nämligen pastor (äldste, föreståndare) och diakoner (församlingstjänare). De har inget gemensamt överhuvud. Man döper endast dem som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val. Man har en symbolisk syn på sakramenten.
Sakramenten...
De har inte någon trosbekännelse, men omfattar i allmänhet de tre fornkyrkliga trosbekännelserna.
Fornkyrkliga trosbekännelsen...
Baptismen har inga bekännelseskrifter men det finns också baptister som ser en skriven bekännelse som användbar. Från anabaptisternas Schleitheimska bekännelsen år 1527, till Southern Baptist Conventions The Baptist Faith and Message år 2000.
ORGANISATION
Baptister menar att varje enskild lokal församling är helt och hållet oberoende av alla andra, och vad gäller sina beslut inte svarar inför någon annan än Kristus allena. Andra, som Evangeliska Frikyrkan, beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar". Vanligtvis sluter sig olika församlingar samman i distriktföreningar eller associationer. Det finns också sammanslutningar som sträcker sig över ett helt land, exempel i Sverige är Evangeliska Frikyrkan och tidigare Svenska Baptistsamfundet. Även baptister i flera länder sluter sig samman, exempel på detta är Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.
EUROPEISKA BAPTISTFEDERATIONEN
De beskriver bland annat sin syn på Bibeln som auktoritet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt Gud, troendedopet, ansvaret för Guds skapelse och kampen mot slaveri, rasism, apartheid och etnisk rensning. Man uttrycker en längtan och förväntan över Jesu återkomst och avslutar med ”Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus.
DEN INTERNATIONELLA BAPTISMEN
Baptismen är en global rörelse, Baptisternas Världsallians har 36 miljoner döpta medlemmar spridda över världen. Det finns också baptistiska rörelser som inte är anslutna till Baptisternas världsallians, däribland Southern Baptist Convention med 16 miljoner medlemmar.
WARC - Reformerta kyrkornas världsallians samlar mer än 75 miljoner reformerta kristna.
Anglikanska kyrkan har 77 miljoner medlemmar.
Lutherska världsförbundet 68,6 miljoner lutherska kristna.
Baptiströrelsen engagerar sig i olika samhällsfrågor som religionsfrihet, rättvisa och medborgerliga rättigheter. Ett exempel är mottagaren av 1964 års Nobels fredspris, amerikanen Martin Luther King som var medborgarrättsledare och baptistpastor.
HISTORIA
Baptismen uppstod som samfundsrörelse genom att landsflyktiga kongregationalister från England kom till Holland, nuvarande Nederländerna, och där kom i kontakt med den mennonistiska grenen av anabaptismen.
Kongregationalister...
Mennonistiska...
Anabaptismen...
FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLINGEN - 1607
Den första baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Holland 1607. Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika på 1630-talet och senare till andra länder.
FÖRFÖLJELSE - 1600-TALET
År 1660 började en svår förföljdelsetid från statens och kyrkans sida. 1689 upphörde förföljelserna genom toleransediktet men dessförinnan hade många engelska baptister utvandrat till Amerika. Där fann de en fristad i den av puritanen Roger Williams grundade kolonin Rhode Island och Providenceplantagen, där religionsfrihet rådde. Det var dock först vid religionsfrihetsförklaringen 1783, som gällde alla staterna, som baptisterna fick en tryggad ställning i USA.
Toleransediktet...
AVMATTNING - 1700-TALET
Efter en avmattningsperiod i utbredningen fick baptismen under inflytande från metodismen en ny livaktighet i slutet av 1700-talet, och man började även med mission bland "hedningar".
Metodismen...
TYSKLAND - 1800-TALET
Till Tyskland kom baptismen genom Johann Gerhard Oncken som 1834 stiftade det första baptistsamfundet i Hamburg. Därifrån spred det sig till Danmark genom Onckens lärjunge Julius Købner 1839.
BAPTISM I SVERIGE
De första svenska baptisterna blev baptister utomlands t ex döptes Jakob Loper 1648 i USA, följd av Robert Nordin på tidigt 1700-tal, John Asplund på sent 1700-tal och Gustaf Wilhelm Schröder år 1844. I Danmark döptes Olof Pettersson i början av 1840-talet och i Tyskland döptes D. Forssell, respektive Fredrik Olaus Nilsson år 1847.
FÖRSTA SVENSKA BAPTISTFÖRSAMLINGEN - 1848
Det brukar vanligen anges att baptismens historia i Sverige började den 21 september 1848, då en liten grupp på åtta personer genomförde ett baptistiskt dop i Vallersvik i Landa socken, nära Frillesås vid Hallandskusten. Att döpa någon utan att vara präst i Svenska kyrkan var vid den här tiden ett allvarligt brott. Den inkallade danske baptistpastorn var A.P. Førster. Senare samma dag bildades den första svenska baptistförsamlingen i den närbelägna Borekullastugan, under ledning av Fredrik Olaus Nilsson, ofta kallad F.O. Nilsson.
FÖRFÖLJELSE - KONVENTIKELPLAKATET
Under sin första tid utsattes baptisterna för svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade och F.O. Nilsson själv blev slutligen 1850 landsförvisad.
Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop.
1860 fanns över 4 000 baptister i Sverige. Konventikelplakatet mildrades 1858 och upphävdes fullständigt 1868, och därigenom bröts det egentliga motståndet mot rörelsen.
Konventikelplakatet..
1866 grundades Betelseminariet med Knut Oscar Broady som ledare, 1869 grundades tidningen Weckoposten och 1889 organiserades de olika samfunden i en enhet, Sällskapet svenska baptistmissionen.
FRIBAPTISTSAMFUNDET
1872 skedde den första splittringen inom den svenska baptismen då predikanten Helge Åkeson uteslöts på grund av en avvikande lärouppfattning angående försoningen och rättfärdiggörelsen. Hans anhängare bildade ett eget samfund, Fribaptistsamfundet.
PINGSTRÖRELSEN
En större splitting uppstod då pingströrelsen, som i Sverige i stor utsträckning utvecklades inom baptistförsamlingarna, år 1913 bröt med modersamfundet.
ÖREBROMISSIONEN
Örebromissionen kom att inta en särställning i det att den bestod av baptister men var självständig i förhållande till övriga kyrkor.
BAPTISTSAMFUNDET
1928 hade Svenska baptistsamfundet 62 000 medlemmar. År 1934 var Baptistsamfundet som störst och hade då över 68 000 medlemmar. Under en process från 2008 och några år framåt lades Svenska Baptistsamfundet ned, och de flesta av dess församlingar gick med i Equmeniakyrkan.
BAPTISTISKA SAMFUND OCH RÖRELSER I SVERIGE
--EVANGELISKA FRIKYRKAN är medlem i Europeiska Baptistfederationen.
--PINGSTRÖRELSEN i Sverige har sitt ursprung i Stockholms sjunde baptistförsamling och har ett tydligt baptistiskt arv.
--EQUMENIAKYRKAN är inte en baptistisk rörelse, men den är medlem i Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians. En del av Equmeniakyrkans församlingar hörde tidigare till Svenska Baptistsamfundet.
RÖRELSER SOM UPPVISAR NÅGRA AV BAPTISMENS SÄRDRAG
--MARANATA
Bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur pingströrelsen.
--TROSRÖRELSEN
Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den karismatiska rörelsen från 1960-talet och 1970-talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark kongregationalism och man har även en baptistisk dopsyn.
--VISSA FRIKYRKOFÖRSAMLINGAR
Vissa frikyrkoförsamlingar är ekumeniska och organiserar både baptister och andra kristna.
GUDSTJÄNSTBOKEN - EKUMENISK KYRKOHANDBOK
Guddtjänstboken utgavs år 2005 och används av församlingar inom Equmeniakyrkan, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen.
++++++
TIDSPERIODER
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
SVENSKA KRIG
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT
1821-1825 (BERG) Lerbäck sn Petter Ersson dy f. 1795 med hustrun Christina Persdotter f. 1802, barnen Anna Stina f. 1823 [Min Ana] och Jan Petter f. 1824.
1826-1830 (BERG) Lerbäck sn
1/6 Petter Ersson dy med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina [Min Ana], Jan Petter, Clara Gustava f. 1827, Erik Göran f. 1829
1831-1835 (BERG) Lerbäck sn
Peter Ersson dy med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina [Min Ana] Jan Peter, Clara Gustava, Erik Göran, Beata Charlotta f. 1832 och Maria Albertina f. 1834.
1836-1840 (BERG) Lerbäck sn
1/16 Skattebonde Peter Ersson dy med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina f. 1823 [Min Ana], Jan Peter, Clara Gustava, Erik Göran, Beata Charlotta, Maria Albertina, Carl Victor f. 1836 d. 1837 och Johanna Sophia f. 1838 samt drängar, pigor och inhysningar.
1841-1845 (BERG) Lerbäck sn
1/6 Peter Ersson med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Anna Stina [Min Ana] till sid 673 år 1844, lys 1844-10-20, Jan Peter, Clara Gustava, Erik Göran, Beata Charlotta, Maria Albertina, Johanna Sophia, Lovisa f. 1841 och Carl Gustaf f. 1845 samt drängar och inhysningar.
1846-1850 (BERG) Lerbäck sn
1/16 Skattebonde Peter Ersson med hustrun Christina Pehrsdotter och barnen: Jan Peter, Clara Gustava, ut år 1850, sid 152 lysnings 1850-05-19 nr 6, Erik Göran, Beata Charlotta, Maria Albertina, Johanna Sophia, Lovisa och Carl Gustaf d. 1847-07-15 samt drängar och inhysningar.
1851-1855 (BERG) Lerbäck sn
1/6 Skattebonde Peter Ersson d. 1854 med hustrun/modern Christina Pehrsdotter, son Jan Peter till Ekeby, lysnings attest, 1/6 son Erik Göran, lysning 1855-05-27 nr 21, dess hustru Sophia Albertina Andersdotter f. 1832-06-03 Lerbäck sn, döttrar/systrar: Beata Charlotta till Godegård 1855, lysn. 1855-02-18 nr 6, Maria Albertina till s. 695 år 1854, lysn. 1854-01-29 nr 2, Johanna Sophia, Lovisa samt drängar och inhysningar.
1856-1860 (BERG) Lerbäck sn
Sonen Erik Göran Pettersson/Bergqvist tar över gården. 1/6 Skattebonde Erik Göran Petersson/Bergqvist med hustrun Sophia Albertina, barn: Ida Sophia och Johan Albert. Moder/änkan Christina Pehrsdotter, systrar: Johanna Sophia Pehrsdotter till sid 144 år 1856 och Lovisa Pehrsdotter samt drängar, pigor och inhys.
1861-1865 (BERG) Lerbäck sn
1/6 eg.br Erik Göran Pettersson/Bergqvist med hustrun Sophia Albertina Andersdotter och barnen: Ida Sophia, Johan Albert och David. Moder/änkan Christina Pehrsdotter, syster Lovisa Pehrsdotter till Godegård 1861-01-04, ut nr 1, samt dräng, piga och inhy.
1866-1870 (BERG) Lerbäck sn
Eric Göran Pettersson/Bergqvist och hustrun Sophia Albertina Andersdotter är noterade som Baptister, de tre odöpta barnen födda 1863,1867,1870 står i kyrkboken utan namn. Eg.br Eric Göran Pettersson/Bergqvist med hustrun Sophia Albertina Andersdotter, baptister och barnen: Ida Sophia, Johan Albert, David och son odöpt f. 1863-11-28, Son odöpt f. 1867-03-30, son odöpt f. 1870-03-11. Moder/änkan Christina Persdotter samt arbetaren Eric Willhelm Ersson och pigor.
DÖD 1886
Christina/Stina Persdotter
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 181 (Christina 1802-05-07..)
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 249 (Anna Stina 1823-01-05 Far Petter Ersson Mor Stina Persdotter, 36 år, i (Berg).
HF Lerbäck 1821-1825 AI:7a
--Bild 63 RA/sid 54 (BERG)
HF Lerbäck 1826-1830 AI:8a
--Bild 70 RA/sid 57 (BERG)
HF Lerbäck 1831-1835 AI:9a
--Bild 67? (BERG)
HF Lerbäck 1836-1840 AI:10a
--Bild 73? (BERG)
HF Lerbäck 1841-1845 AI:11a
--Bild 99 RA/sid 75 (BERG)
HF Lerbäck 1846-1850 AI:12a
--Bild sid 78? (BERG)
HF Lerbäck 1851-1855 AI:13a
--sid 75? (BERG)
HF Lerbäck 1856-1860 AI:14a
--Bild 88 RA/sid 75 (BERG)
HF Lerbäck 1861-1865 AI:15a
--Bild 92 RA/sid 87 (BERG)
HF Lerbäck 1866-1870 AI:16a
--Bild 103 RA/sid 93 (BERG)
HF Lerbäck 1871-1875 AI:17a
--Bild sid 155? (BERG)
......
HF Lerbäck 1876-1880 AI:18a
--Bild sid 137? (BERG)
......
HF Lerbäck 1881-1885 AI:19a
--Bild sid 133? (BERG) (Modern/änkan Christina Pehrsdotter d. 1886-07-14...)
......
SLUT | |
|
G e n v ä g a r
