ULRIKA AGNETA Fallström/Fahlström (1755-1816)
1755-01-01--1816-11-22 (kvinna)
*VÄRMLAND (ORIGINAL)
*EDS SOCKEN - *HALLSBERG SOCKEN - *LERBÄCK SOCKEN
+++
(FLORENSLÄNGDEN)
*LIVGEDING
*ORUST
*EDSHOLMS BORG
++++++++++++++++++++
ULRIKA AGNETA Fallström/Fahlström f. 1755-01-01 (Valnäs) Eds sn (ingick i Grums härad) Grums kommun, Värmlands län (S) Värmland, d. 1816-11-12 (Folketorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro län (T) Närke, 63 år av håll, (håll och styng, lunginflammation).
BOSATT
(Valnäs) Eds sn 1755-
(Björstorp) Hallsberg sn 1789
(Stensätter) Lerbäck sn
(Folketorp) Lerbäck sn - 1816
ARBETE
...
RELATION
...
BARN
1) Samuel f. 1786, Alsgelg?? sn Östergötland (FÖ Hallsberg.. år 1785 bild 25 RA/sid 17, år 1786 bild 28 RA/sid 20, år 1787 bild 32 RA/sid 24, hittar ej Samuel)
2) Maja f. 1788
Maria f. 1789-03-23 (Björstorp) Hallsbergs sn, ingen far uppgiven, antagligen är det moderns bror Kronoskogsvaktaren Carl Ulric Fahlström och hans hustru Madam Elisabeth Sellberg som är två av de fyra dopvittnena. De är bosatta i Björstorp.
GIFTE (1)
LARS Larsson f. 1759-11-27 (Stensätter) Lerbäck sn d. 1792 (Stensätter) Lerbäck sn gifter sig med ULRIKA AGNETA f. 1760, änka 1792, d..
De har gift sig mellan 1789-03-23 då Maria föds och 1791-10-04 då Lars föds. (Vi Hallsberg 1780-1810 C:3 Bild 41 RA/sid 33-Bild 47 RA/sid 38, samt år 1791 bild 115 RA/sid 1, inte hittat paret)
VI Lerbäck 1:a 1821 verkar sakna tidigare bok om vigslar)
BARN
3) LARS f. 1791-10-04 (Stensätter) Lerbäck sn [Min Ana]
GIFTE (2)
Petter Pehrsson, Jun, f. 1766 Lerbäck sn gifter sig med Ulrika Agneta Fallström f. 1760 Askersund d. 1816-11-22 (Folketorp) Lerbäck sn.
++++++++++++++++++++
VÄRMLAND - GÖTALAND/SVEALAND
Värmland är ett landskap ursprungligen i Götaland och sedan 1815 i Svealand i inlandet i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till (Østlandet) Norge, och i öster, Västmanland och Närke och i nordost till Dalarna.
NAMNET VÄRMLAND
Namnet Värmland har samband med sjön Värmeln och dess utlopp till Vänern. Fornsvenska Værmaland, Værmar 'de som bor vid älven "Værma". Älvens namn kan syfta på att den var "varm", dvs. inte alltid frös till vid kyla. Namnet Värmland, ursprungligen "värmarnas land", har sedan fått en utvidgad geografisk betydelse. Landskapet omnämns i Florenslängden, ursprungligen från 1103, i sin latinska form "Guarmelande".
++++++
FLORENSLÄNGDEN
...
++++++
Enligt Snorre Sturlassons f. ca 1179 d. 1241 (isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald) berättelser flydde sveakungen Olof Trätälja till Värmland, runt 600-talets slut, och många svear ska ha följt honom dit. De befolkade många obygder. Enligt legenden blev det hungersnöd på grund av den plötsliga och stora inflyttningen. Folket i Värmland ska ha lagt skulden för detta på kung Olof som inte blotat tillräckligt och mist gudarnas välvilja. Olof ska ha offrats till Oden. Därefter blev hans son, Ingjald, kung i Värmland. Sedan blev Olofs andre son, Halvdan kung i östra Norge, varvid Värmland kopplades till Norge. Värmlands befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna.
Som slottslän kom området under 1200-talet att tillhöra (Axevalla slott) Västergötland. Värmland användes under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas livgeding, och hörde under senare 1500-talet till hertig Karls... hertigdöme.
++++++
LIVGEDING
Livgeding kallades i äldre tid de gods och landområden i ett kungadöme, som anvisades en änkedrottning till underhåll för hennes livstid. De innehades som län under kronan, men förvaltades av innehavaren efter eget gottfinnande. Det har inte alltid gjorts skillnad på livgeding och morgongåva, särskilt inte om den senare verkligen kom att brukas av drottningen som änka.
++++++
Värmland hörde från äldsta tid under Skara stift, efter 1580 under Mariestads superintendenti och efter 1647 under Karlstads stift.
Det var bra förbindelser mellan Värmland och Norge genom den så kallade Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen, en sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glafsfjorden och Ränken.
Under medeltiden, i samband med Vänerlandskapens ökade förbindelser med Östsverige har Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden, beroende på de stora vidderna i norr och de bergiga områdena längst i väster men skilde sig föga från andra landskap i den södra delen närmast sjön Vänern.
Det framgår att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, till en början återupptog man mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden.
Värmlands befolkning levde huvudsakligen av boskapsskötsel. Det framgår av att smör och oxar spelade en viktig roll i Värmlands skatt under medeltiden och 1500-talet.
Värmland höll under marsken Erik Kettilssons/Pukes f..d. 1396, ihjälslagen under strid på (Orust) Bohuslän, ledning fast vid kung Magnus "Smek" Eriksson f. 1316 d. 1374 (no 1319-1343) (sv 1319-1364) och kung Håkan Magnusson f. 1340 d. 1380 (no 1355-1380) (sv 1362-1364) under hela senare 1300-talet.
I februari 1362 blev Håkan Magnusson formellt vald till kung även över Sverige; men kort därpå ingicks en förlikning mellan honom och hans far, varefter de förde regeringen över Sverige gemensamt.
++++++
ORUST - BOHUSLÄN
Orust är en ö i Västra Götalands län i landskapet Bohuslän, Sverige. Orust är Sveriges tredje största ö som har skapats på ett naturligt sätt. Orust blev svenskt i samband med freden i Roskilde år 1658 när Danmark avträdde bland annat Bohuslän till Sverige. Fisket har varit viktigt för befolkningen. 1752 var tillgången på sill mycket god och hela 1700-talet kallas den stora sillperioden och varade fram till 1808.
++++++
Marsken Erik Kettilsson/Puke (Pukehorn i vapnet, en uppåtvänd örnvinge inom heraldiken) f..d. 1396 hade under lång tid Värmland som förläning med borgarna (Edsholmen) Grums, Värmland och (Anneholm) Gullspång, Värmland, vid Vänern.
++++++
EDSHOLMS BORG - VÄRMLAND
Edsholms borg var en medeltidsborg vid Slottsbrosundet i (Grums) Värmland som förmodligen uppfördes på 1370-talet av marsken Erik Kettilsson/Puke f.. d.1396. Läget var en strategiskt viktig punkt, varifrån man
Här behärskade man sjöleden upp mot Värmeln och det inre av landskapet där även den viktiga färdleden från västkusten över Dalsland till Värmland och Bergslagen passerar. Edsholm var en av Värmlands tre medeltidsborgar. De två andra var Saxholmens borg och Amneholm vid Gullspång.
Borgen var säte för kungens fogde i Värmland. Den siste hövitsmannen/befälhavaren där var riddaren Herman Gisler, under vars tid slottet år 1434 intogs och förstördes av Värmlandsbönderna under Peder Ulfsson/Roos i samband med Engelbrekts upproret.... . Det återuppbyggdes aldrig.
++++++
Marsken Erik Kettilsson/Puke, f..d. 1396 var en av drotsen Bo Jonsson/Grips f. senast 1335 d. 1386 testamentsexekutorer.
Drotsen Bo Jonsson/Grip, f. senast 1335 d. 1386, som kom från en rik adelssläkt, lånade ut stora summor pengar till kung Magnus "Smek" Eriksson f. 1316 d. 1374 (no 1319-1343) (sv 1319-1364) och när kungen inte kunde betala tillbaka löste han dem istället med jordegendomar.
Det är uppenbart att de stora summor drotsen Bo Jonsson/Grip, f. senast 1335 d. 1386, lånade ut till kronan för de län och stora gods han fick, inte kunde härröra sig från hans ärvda förmögenhet som enligt hans testamente inte var särskilt stor. Ett konsortium av inflytelserika frälsemän, förmodligen medfinansiärer till de stora lånen, kan identifieras genom testamentet där tio exekutorer namnges.
++++++
År 1388 var marsken Erik Kettilsson/Puke f.. d. 1396 en av de missnöjda svenska stormän som på (Dalaborgs fästning)... antog Margareta f.. d.. (.) som regent i Sverige om hon befriade dem från kung Albrekt III d.y av Mecklenburg f.. d.. (sv...). Marsken Erik Kettilsson/Puke f.. d. 1396 var sedan Margaretas f.. d.. (...) officiella marsk.
År 1437 ägde en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson/Bonde f..d..(sv..).
++++++
År 1395 var marsken Erik Kettilsson/Puke f.. d. 1396 en av löftesmännen i fredstraktaten på Lindholmens slott i Skåne kring kung Albrekt III d.y av Mecklenburgs frigivning och vid drottning Margaretas uppgörelse i Helsingborg med hanseaterna om deras överlämnande av Stockholm från Albrekt III d.y av MECKLENBURGS f.. d.. (sv..) anhängare.
År 1580 började den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. Det värmländska bergsbruket kulminerade i betydelse mot slutet av 1700-talet.
STATSKUPPEN 1809
Statskuppen 1809 tog sin början i Värmland. Upproret började bland soldater och officerare i den del av den Västra armén som var förlagd i Värmland och leddes av generalmajor Georg Adlersparre, pådriven av den radikala gardeskaptenen Carl Henrik Anckarsvärd.
Georg Adlersparre var vid tiden överadjutant vid Värmlandsfördelningen, som utgjorde Västra arméns högra flygel. Natten mot den 7 mars 1809 tog upprorsmännen kontroll över Karlstad, där de ställde upp kanoner på torget och proklamerade ett revolutionsmanifest. Genom sin position vid Värmlandsfördelningen kunde Georg Adlersparre ta ledning över trupperna i trakten runt Karlstad.
Den 9 mars 1809 påbörjade Georg Adlersparre och delar av Västra armén en marsch mot Stockholm, för att avsätta Gustav IV Adolf.
Från Karlstad marscherade sammanlagt nära 2000 soldater, och i Örebro och Västerås anslöt sig ytterligare 1500 soldater. Den 12 mars 1809 fick Gustav IV Adolf bekräftat att Västra armén hade gjort uppror. Då hade marschen passerat Örebro och hade endast kring 150 kilometer kvar till Stockholm.
Kungen beslutade då att lämna Stockholm och bege sig mot Skåne, där han hoppades få stöd från lojala trupper, eller fly. Det skulle ha kunnat resultera i ett inbördeskrig. Kungen arresterades av en grupp gardesofficerare under ledning av Carl Johan Adlercreutz.
Trots att kungen var arresterad fortsatte marschen mot Stockholm och Georg Adlersparre ignorerade instruktioner att anlända med endast en mindre av sin styrka. Marschen firade sitt intåg på Drottninggatan i Stockholm med fanor och klingande spel för att visa att man såg sig som segrare.
Georg Adlersparre kom senare att bosätta sig i Gustavsviks herrgård utanför Kristinehamn.
FÄLTTÅG MOT NORGE 1814
Med gräns mot Norge blev Värmland inblandat i kronprins Karl Johans fälttåg mot Norge 1814. Stora trupprörelser skedde genom landskapet.
Soldater från det ena av Värmlands regementen deltog vid belägringen av Fredikstens fästning och slagen vid Rakkestad, Askim och Langenes, Lier och Midskog. Värmlands fältjägarregemente ingick i Eberhard von Vegesacks avdelning och deltog i belägringen av Fredrikstens fästning, slaget vid Rakkestad och striderna vid Trögstad.
Värmland tillhörde en av de svenska regioner varifrån emigrationen var som störst med 97 234 emigranter mellan 1850 och 1910. Under samma tidsperiod valde många värmlänningar istället att ta anställning i och kring den expanderande sågverksindustrin längs Mellannorrlands kust.
Många värmlänningar försörjde sig genom säsongsvisa arbetsvandringar som knallar under 1800-talet, för att arbeta som pigor, i skogsnäringen och med hästhandel i Norrland och Norge.
ANDRA VÄRLDSKRIGET
Under andra världskriget blev Värmland föremål för omfattande militär aktivitet. Betydande delar av de väpnade styrkorna förlades i Värmland efter den tyska invasionen av Norge. I juni 1941 fanns nära 150,000 man inkallade i Värmland, inför det förmodade tyska anfallet på Sovjetunionen och då Tyskland krävde att få transportera den fullt utrustade Engelbrechtdivisionen på svenska järnvägar, från Charlottenberg till Haparanda. Vid denna tidpunkt genomfördes flera större militärövningar i Värmland, med fältförband tillförda från andra militärområden. Under sommaren 1943 fanns 85,000 man grupperade i Värmland, under den stora beredskapshöjningen i samband med att den svenska regeringen sade upp det så kallade transiteringsavtalet med Tyskland och då Sverige fruktade ett nära förstående tyskt anfall. Överbefälhavare Olof Thörnell bedömde att ett tyskt anfall mot Sverige skulle ske över Eda, Arvika och Karlstad, för att tyska styrkor snabbt skulle kunna ta sig till Stockholm. Under sensommaren 1943 kan så mycket som 250,000 inkallade vid en tidpunkt ha funnits i Värmland.
Livet i de värmländska orterna vid gränsen mot Norge kom under beredskapstiden att präglas av den militära aktiviteten och det periodvis mycket spända läget.
Vid unionsupplösningen 1905 avtalades att alla befästningsverk vid gränsen mellan Sverige och Norge skulle raseras, men den 23 april 1940 meddelade överbefälhavare Olof Thörnell att befästningsförbudet i den så kallade neutrala zonen var upphävt.
Sverige påbörjade därefter ett omfattande försvarsbygge mot den norska gränsen, där gamla befästningsverk rustades upp och ett stort antal nya byggdes.
Det sammantagna befästningsområdet var 9 km långt och var Värmlands mest utbyggda, med skyddsrumsplatser för 3,277 soldater, 29 artilleriställningar och 4,5 km stridsvagnshinder.
Skansen Hultet byggdes huvudsakligen 1940-41, men utbyggnaden fortsatte ändra fram till 1945. Skansen bestod av flera skyddsrum, ett nätverk av täckta värn för kulsprutor och kulsprutegevär, pansarvärnsgarage och skyttevärn samt flera rader av stridsvagnshinder. Skansen Hultet har återställts med hjälp av lokala byalag och är idag öppen för allmänheten.
Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.
Sevärdheter
Selma Lagerlöfs hem och minnesgård Mårbacka
Rottneros Park
++++++
EDS SOCKEN - VÄRMLAND
Eds socken i Värmland ingick i Grums härad och området ingår sedan 1971 i Grums kommun och motsvarar från 2016 Eds distrikt.
Tätorterna Segmon, Slottsbron och en del av Grums samt sockenkyrkan Eds kyrka ligger i socknen.
Eds socken ligger nordväst om Vänern med Vänern (Åsfjorden) i öster och Grumsfjärden i norr. Socknen är slättbygd i öster och kuperad skogsbygd i väster med höjder som i Daltjärnshöjden når 170 meter över havet.
NAMNET EDS
Namnet skrevs på 1330-talet Eder, 1440 Edz och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ed, 'passage mellan eller utmed vatten' och syftar på läget mellan två vikar.
VALNÄS
...
+++
HALLSBERG SOCKEN
Hallsbergs socken i Närke ingick i Kumla härad, uppgick 1963 i Hallsbergs köping och området ingår sedan 1971 i Hallsbergs kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Hallsbergs distrikt.
Tätorten Hallsberg någon kilometer från sockenkyrkan Hallsbergs sockenkyrka ligger i socknen.
Hallsbergs socken ligger i södra Närke med sjön Tisaren och Svennevadsån i söder. Socknen är slättbygd på Närkeslätten i norr och söder om Hallsbergsförkastningen en skogsbygd.
NAMNET HALLSBERG
Namnet (1391 Halsbergha') kommer från platsen för kyrkan. Efterleden är troligen namnet på intilliggande gården, Berg(a) syftande på höjden kyrkan ligger på. Förleden kan möjligen innehålla mansnamnet Hallr, vilket ger tolkningen 'Halls gård i Berg'.
BJÖRSTORP
....
+++
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
LERBÄCK SOCKEN - NÄRKE
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. En hembygdsgård ligger ca en km nordost om samhället Lerbäck. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50, Jönköping-Söderhamn, med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg-Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade multitimmerhyttor.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
++++++
STENSÄTTER
....
FOLKETORP
Folketorp ligger sydost om Lerbäck kyrkby, norr om Emme och storsjön, väster om Emmesån, nära Närkesberg som är en liten ort.
++++++
TIDSPERIODER
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Pommerska kriget 1757-1762
Gustav III:s ryska krig 1788-1790
Teaterkriget 1788-1789
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkrigen 1805-1810
Finska kriget 1808-1809
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814
Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (1)
GIFTE (2)
1795-1801 (STENSÄTTER) Lerbäck sn
Änkan Ulrika Agneta f. 1760 flyttar med familjen till Folketorp 1799. Bengt Larsson f. 1753 står som Hälftenbrukare och stannar på Stensätter.
1801-1805 (FOLKETORP) Lerbäck sn
Ulrika Agneta Fallström f. 1760 Askersund har nu gift sig med Petter Pehrsson f. 1766 Lerbäck sn och bor på Folketorp med två av sina söner, Samuel f. 1786 och Lars f. 1791 Lerbäck sn [Min Ana] samt modern, hans? Caisa Jönsdotter f. 1741.
1806-1814 (FOLKETORP) Lerbäck sn
Petter Persson f. 1766-07-08 Lerbäck sn och Hu Agneta Fahlström f. 1760 ändras nu till 1753-01-01 Askersund, hennes son Lars Larsson f. 1791-10-04 Lerbäck sn hans Hu Anna Stina Ersdotter f. 1791-10-09 och deras son Petter Eric f. 1813-07-01 m fl
1815-1820 (FOLKETORP) Lerbäck sn (Lars Larsson f. 1791-10-04 Lerbäck sn hans Hu Anna Stina Ersdotter f. 1791-10-09 Lerbäck sn, Son Peter Eric f. 1813-07-01 och Dotter Anna Stina f. 1816-06-10. Fader (styvfar till Lars Larsson) Peter Persson f. 1766-07-08 Lerbäck sn, hans hustru Agneta Falström f. 1753-01-01 Askersund, som dör under perioden. Samt Jan Jönsson f. 1744-01-06 med familj och pigor)
DÖD 1816
Ulrika Agneta Falström
++++++
KÄLLOR
FÖ Eds sn, Värmland,
Bild 44 RA/sid 59 år 1755 1:a namnet (Agneta Ulrica f. 1755-01-01, Far Provinsialschäfern Jonas Fahlström Mor Eleonora Zetterström)
FÖ Hallsberg 1780-1810 C:3
--Bild 41 RA/sid 33 (Maria f. 1789-03-23 Mor Ulrica Agneta Fallström (Björstorp) faddrar: Skogvaktare Fahlström och dess hustru, Torparen Jöns Pehrsson, Björstorp, och dess hustru)
---Skogvaktaren Fahlström är antagligen hennes bror Kronoskogvaktare Carl Ulric Fahlström f. 1756 och dess hustru Madam Anna Elisabeth Sellberg f. 1770. Bosatta i Björstorp.
FÖ Lerbäck 1753-1825C:2
--Bild 130 (Lars f. 1791-10-04 Far Lars Larsson (Stensätter)
Vi Lerbäck, första 1801
DÖ Lerbäck 1801-1861 F:1
--Bild 36 (Hu Agneta Falström, Folketorp, 63 år, av håll)
HF Lerbäck 1777-1790 AI:1
--Bild 22 RA/sid 22 (mycket text...
HF Lerbäck 1791-1795 AI:2
--sid 79 (Stensätter) Östra roten, rad 10 (Son Lars f. 1791...
HF Lerbäck 1795-1801 AI:3a
--Bild 37 RA/sid 27 (Stensätter)
HF Lerbäck 1801-1805 AI:4b
--Bild 148 RA/sid 137 (Folketorp) Slätö rote (Petter Pehrsson f. 1766 Lerbäck sn och Hu Ulrika Agneta Fallström f. 1760 Askersund och hennes barn samt moder Caisa Jönsdotter f. 1741)
HF Lerbäck 1806-1814 AI:5b
--Bild 158 RA/sid 145 (Petter Persson f. 1766-07-08 Lerbäck sn och Hu Agneta Fahlström f. 1760 ändras nu till 1753-01-01 Askersund, hennes son Lars Larsson f. 1791-10-04 Lerbäck sn hans Hu Anna Stina Ersdotter f. 1791-10-09 och deras son Petter Eric f. 1813-07-01 m fl)
HF Lerbäck 1815-1820 AI:6b
--Bild 158 RA/sid 145 (Folketorp)(Lars Larsson f. 1791-10-04 Lerbäck sn hans Hu Anna Stina Ersdotter f. 1791-10-09 Lerbäck sn, Son Peter Eric f. 1813-07-01 och Dotter Anna Stina f. 1816-06-10. Fader (styvfar till Lars Larsson) Peter Persson f. 1766-07-08 Lerbäck sn, hans hustru Agneta Falström f. 1753-01-01 Askersund, som dör under perioden. Samt Jan Jönsson f. 1744-01-06 med familj och pigor)
Anbytarforum rötter Anders Lindström 2004-11-23
Wikipedia - 2020 | |
|
G e n v ä g a r
