Nils Roarsson (1500-1590)
1500--1590 (man)
Födelse o dödsår ungefärliga
fter honom följer sonen Nils Rearsson, som i ett domprotokoll från 1713 omtalas som en nämndemann "Nils i Treje" som "med sitt sigill bekräftat ett köpebrev 1571" [Gösta Framme: STNB 22 o 25 juli 1978].
Nils har en son, Rear Nilsson, som förekommer i olika handlingar från 1591 till 1616. Denne har bl a sönerna Nils Rearsson och den ovan nämnde Anders Rearsson, ana till Anna Gunnarsdotter på Saltö (vars bouppteckning gjorde att Gösta Framme kunde rulla upp hela släkthistorien).
Det gäller skiftet efter fadern Rear Nilsson i Treje 1646 får Anders Rearsson i Tjärnöbo på sin lott 1 l/2 tunna i Treje, d v s l/4 av hemmanet. Lika mycket ärver den äldste brodern Nils Rearsson. Brodern Asbjörn får Kangeröd, och de fem systrarna får sina arvslotter i andra gårdar i bygden.
Rear Nilsson i Treje har varit en rik man. Skattelängder från 1610 och senare antecknar "Rear i Treje och hans medarvingar" för hela Treje. Men släkten har ägt gårdar också på annat håll. För sådan jord, som inte brukades av ägaren själv, betalades en särskild skatt, kallad odelsskatt. I ett register från 1615 över bönder, som skattade for sådan jord, de s k odelsbönderna, nämns Kangeröd, Niben och Tafsängen som Trejesläktens egendom. Arvsskiftet 1646 visar ju också, att Rear Nilsson varit en stor jordägare. (Kangeröd gränsar till Hästeskede. En indikation på att Roar i Hässje och den äldste Rear i Treje är en och samma person?)
Som nämndeman nämns han första gången 1591, som en av de tolv nämndemännen i Vätte härad sätter han sitt sigill under den hyllningsförsäkran, som tingsmenigheten "på ett fritt ting vid Skee den 20 maj 1591" sänder kung Kristian IV. Vidare förekommer han som undertecknare av dombrev 1599 och 1629. Hans barn och efterkommande redovisas utförligt i ett dombrev från 1683. Anledningen är, att en ättling i tredje led dragit en arvstvist infor domstol och stämt "Ingeborg på Daftö, som äger 11/2 tunna skyld i gården Treje, som hon ärvt haver efter sin salige fader Anders Rearsson i Tjärnöbo".
son till Rear (I) i Treje. Ej att förväxla med sonsonen Nils Rearsson (II).
Nämndeman
GFm: "I ett domprotokoll från 1713 omtalas att en nämndeman "Nils i Treje" med sitt sigill bekräftat ett köpebrev 1571" [Gösta Framme: STNB 22 o 25 juli 1978]
Med hjalp av domböckerna kan alltså Trejesläkten följas tillbaka till mitten av 1500-talet. Går det att komma längre? Aven om resultatet blir osäkert, kan det vara värt ett försök. Rear Nilssons far har ju hetat Nils. I ett domprotokoll från 1713 omtalas, att en nämndeman " Nils i Treje" med sitt sigill bekräftat ett köpebrev 1571. I jordeboken från 1573 står "Nils i Treje" för hela hemmanet. Däremot möter i den första jordaboken, den från 1544, "Rear i Treje". Möjligt är därfor att man har har funnit den äldste kände medlemmen av Trejesläkten. Namnraden blir som följer: Rear (1544) - Nils (1571) - Rear Nilsson (1591) - Nils Rearsson osv.
Må vara att släktledningens två första led - Rear och Nils - inte kan knytas samman med de följande namnen med helt säkra bevis. Från mitten av 1500-talet är dock den märkliga Trejeslakten känd med full visshet. Namnväxlingen Rear - Nils talar dock starkt för att det första paret Rear - Nils hör samman med det följande paret Rear - Nils. Sådan namnväxling har vi ju funnit flera exempel på. Att Trejegården är Rear Nilssons arvejord framgår dessutom tydligt av den redan omtalade anteckningen i skattelängder från första hälften av 1600-talet, där "Rear i Treje och hans medarvingar" står som ägare av hela Treje. Den äldste Rear bör vara född i slutet av 1400-talet. Därmed har vi nått ned i medeltiden med vår släktletning. Jag betvivlar att någon släkt i Vätte härad kan föras så långt tillbaka. Trejesläkten torde vara unik i det fallet. | |
|
G e n v ä g a r
