Lars Mårtensson (-1667) --1667 (man)
Bonden Lars Mårtensson /Månsson/ Matsson d.1667 tp. Hemäg.1615-1659. av fädernegården Bygdsiljum 1, Burträsk.
Barn:
Sven Larsson övertog hemmanet.
NN Larsdotter Lasse Månsson gav, 1651, testamente efter sin dotter 1 daler kopparmynt.
Måns Larsson. Knekt 1638, d. i Greiswald den 3 augusti 1638.
NN Larsdotter.
Älvsborgs lösen 1613: Lars Månsson noterad under förskonade pga stor fattigdom eller tiggeri och obotlig sjukdom.
Från 1615-1621 stod brodern Anders Mårtensson som ägare av hemmanet på jordabok och årliga räntan men tiondekornet betalades av Lars Mårtensson/Månsson.
KR:1633 gav Lars Matsson testamente efter sin fader -2 mark.
Årliga Räntan 1623: ”Lasse Mårtensson, 1 tunnland och 2 2/3 skälsland åker, penningar 16 öre, 4 mark smör á 10 öre 9 3⁄4 penningar, 1 kanna tjära 1 öre, summa 27 öre 9 3⁄4 penningar”. 1627 hade han 1⁄4 mantal, 4 kor, 2 risbit, 3 getter, 2 killingar, 3 får och 2 lamm. 1645 sådde han både korn och råg. På jordabok 1630 hade hemmanet 11/32 mantal och skattade för 8 1⁄2 smör och 2 1⁄4 kanna tjära. 1635 var mantalet ändrat till 1⁄4 för Lasse Månsson.
Bygdsiljums och Andersvattnets byar hörde till Bygdeå socken under Lars Mårtenssons livstid. Gustav II Adolf började vid den här tiden sitt långa anfallskrig för att ta en tätplats bland Europas stater. Detta drabbade bondebefolkningen som förutom de dryga skatterna också måste betala med sina eller sina söners liv.
1637 började man bryta järnmalm i Bygdsiljum och en masugn, Övre Norrlands första, för framställning av järnmalm uppfördes 1640. Bygdeå sockens bönder hade åtagit sig att vidmakthåll bergsbruket i Siljum både med arbetskraft och mat. Spannmål, smör, kalv, sylt, strömming och humle skulle levereras till bruket. 1639 begärde Bygdeborna befrielse från knektutskrivning. De 15 sist utskrivna blev frikallade. Järnmalmsbrytningen gjorde att Bygdeå sockens bönder fick skattelindring i Landtorgsgärdan.
1649 var sista mantalslängd för Lasse Månssons hustru. Makarna hade 2 söner och 2 döttrar. | |
|