Nils i Öjebyn var förutom anfadern till minst en adelsgren även anfader till statsministern Erik Gustaf Bernhard Boström, några riksdagsmän, Sveriges mest kände filosof, Christopher Jacob Boström, handelsmän/birkarlar och rättvisans män - fogdar och nämndemän. Så också militärer av olika rang. Dessutom präster, borgare /hantverkare, bönder och andra företagare. Också dessas många hustrur och otaliga döttrar och söner, vilka i senare fattigare tider även kan ha varit torpare, drängar och pigor eller är nutida "normerat" tjänstefolk.
En del ättlingar emigrerade och har verkat på platser dit de flyttat. De flesta av Nils ättlingar stannade ändå kvar, trots många nödår, och har på skilda vis samverkat för att bygga nutida landet Sverige! I de närmaste leden bidrog Nils ättlingar till att administrativt grundlägga Staden Piteå. Se Fougt m fl. i hans generation!
***
Det finns i samband med Piteå socken uppgifter om att Nils Abjörnsson Sparre koloniserade Pite älvdal:
"Kolonisatör i Piteå
År 1335 utfärdade kung Magnus Eriksson ett stadfästelsebrev om ett område kring Piteälven som Nils Abjörnsson tidigare fått sig tilldelat: "...den vördige fadren i Kristo herr Olof, kär i åminnelse, fordom ärkebiskop i Uppsala (...) i och för kolonisation tilldelat vår älskelige och trogne man herr Nils Abjörnsson en älv vid namn Pitu (...) jämte öar och vatten benämnda 'infjordar' samt alla andra dithörande områden, kallade 'tillider'...". Av brevet framgår att herr Nils hade byggt bostäder och tagit familjer till området, samt nedlagt både pengar och möda på sitt kolonisationsprojekt. Därför ville kungen "åt honom och hans arvingar avstå och till evärdelig ägo överlåta förenämnda älv jämte alla dess omgivningar, vilka samme herr Nils redan faktiskt satt sig i besittning av".[4][5]
Nils Abjörnssons dotterson Sten Stensson Bielke erhöll vid moderns död en del av besittningarna i Piteå. Han skänkte hälften av släktens laxfiske i Piteälven till Vadstena kloster. Vart den andra hälften tog vägen är oklart; möjligen hade den ärvts av Nils Abjörnssons son, som i sin tur inte fick några barn.[6]
Thomas Wallerström anser i sin doktorsavhandling om Norrbottens medeltid att Nils Abjörnssons kolonisationsprojekt fick stor betydelse för uppkomsten av odlad bygd i Piteområdet. Han menar också att den första kyrkliga etableringen i Piteå (mellan 1316 och 1339) bör ha initierats av Nils Abjörnsson.[7] (Wikipedia)
Det här innebär att det rimligen bör ha varit ättlingar till Nils Sparre som ägde mark i Pite älvdal även under senare århundraden.
Därför skulle Nils son Olof Nilsson, Gamle Olof, kunna vara en ättling till Nils A-son Sparre och dennes far Abjörn. Eller? | |
G e n v ä g a r
