Erik Nilsson. Född 1657-05 Brudgummetorp, Grythyttan.
Död 1727-07-28 Brunsjötorp, Grythyttan. Far: Nils Larsson. Mor: Anna Jönsdotter.
Gruvting Grythytte bergslag 26 juli 1688: Erik Nilsson i Brunsjötorp stämt Olof Hemmingsson för det han skolat borttagit 2 systenar av ett ställe, varför hans fader ingen vedergällning bekommit, Olof Hemminson tillstår sig samma stenar emottagit men säger sig därpå betalt med 1 bälg han uppslagit för 1 daler 16 öre och byggt en stia för 16 öre där med fadern varit förnöjd. Parterna förentes om denna sak, allenast Olof Hemmingsson skulle betala honom för stämningspenningarna 8 öre silvermynt
Än fordrar Erik Nilsson av Olof Hemmingsson för en smidesdag han betjänt sig av uti sin salig faders livstid, Olof Hemmingsson säger sig haft att fordra av hans fader 3 ryssar kol, ty vill han det deconutera emot smidesdagen. Hr bergsmästaren tillsade dem att förlikas men såsom de intet där till kunde besinnas skall Olof Hemmingsson betala Erik för smidesdagen och Olof försöka honom för sina kol det bästa han kan.
Grythytte härad 1701: Sd kärade länsmannen Johan Norlind till Erik Nilsson i Brunsjötorp för det han den 7 sistlidne oktober som varit en söndag länsmannen i sitt eget kvarter hos Johan Måhl pass klockan 3 efter middagen skall överfallit och illa slagit att han snart i 9 veckors tid varit därav sjuk, berättandes att sedan de supit något brännvin och talet dem emellan fallit om en ny ( ) och en gammal kalvskinnsdyna länsmannen hos sig haft, skall Erik Nilsson först slagit länsmannen , då han ifrån bordet uppstigit att sätta sin värja och käpp in i ett skåp, med en stor piska över huvudet, och då länsmannen så kommit upp, har Erik Nilsson, fått honom baklänges över en stol och slagit med nävarna och trått honom på bröstet, till dess han omsider ( ) därvid, och släppte honom upp. Påberopandes sig länsmannen till vittnes på Johan Måhls hustru Greta Gustafsdotter, som först då detta begynte voro till städes, och domaren Harald Davidsson med fjärdingsmannen Hans Svensson som länsmannen synt, anhållandes länsmannen att Erik Nilsson därför lagligen plikta måtte. Erik Nilsson som vice versa citerat länsmannen om samma slagsmål påstod att han ville åtskilliga gånger gå ifrån länsmannen, men han slapp honom inte, utan länsmannen hämtade in brännvin så att han vart drucken, och när de då kommo att tala om nycklarna har länsmannen sagt att Erik Nilsson vara så stor på sig och slagit i bordet, och när han skulle gå ut och kom på golvet, har länsmannen tagit till sin käpp och fattat honom i bröstet och skjutit honom, och skull i det senare slå till med käppen men käppen tagit emot ( ) så hade Erik Nilsson krattat emot och länsmannen fallit över en stol, men Johan Måhls hustru strax begynt ropa, och fattat Erik Nilsson i Skägget, lupit sedan ut efter någon som skulle skilja dem åt, och innan hon kom tillbaka voro de skilda åt, och så körde hon och sköt Erik Nilsson ut därför han intet kan tilltro henne att vittna. Hustru Greta nekar där till alldeles, att hon drog Erik Nilsson i skägget, svarade nej, utan han blygdes därvid, ej eller ( ) han någon säger sig huru han av länsmannen vart nedslagen. Rätten kunde intet anse detta Erik Nilssons jäv av något värde vara utan nu mera en invändning på det sanningen ej skall komma i dagsljuset, varför och hustru Greta Gustavsdotter avlade eden med hand å bok och berättade att hon var hemma i sitt hus när detta emellan länsmannen och Erik Nilsson hände men gick så ( ) in och ut i stugan och när folket kommo ur kyrkan kom Erik Nilsson in till länsmannen och då voro och andra fler där inne och begärde Erik Nilsson nycklar till brygghuskammaren i Olof Balungssons gård den hon omsider hon igenletat och honom fått, sedan hade länsmannen och han kommit att tala om något kläde som länsmannen haft av Erik Nilsson till låns och även om nycklarna till Olof Balungssons byggning om vilka senare länsmannen sagt sig anförtrott ( ) disposition huru äntligen Erik Nilsson yrkat om kläderna har länsmannen sagt han måtte vara rätt högfärdig, det åter Erik Nilsson sagt han bevisa skulle, under det länsmannen stigit till skåpet där hans käpp stod och tog sin käpp, men till vad visste hon ej och i deet han vände sig fattade Erik Nilsson honom i bröstet igen och hade i höger käppen och Erik Nilsson sin piska i högra och vände sig åt dörren och höllt Erik Nilsson så hårt i länsmannen att länsmannen kom att ligga över bordet, och slog så Erik Nilsson med piskeskaftet länsmannen över huvudet, så skuffade länsmannen Erik Nilsson att han kom åt spislen och in på muren, då släppte länsmannen käppen och Erik Nilsson piskan, och fattade honom i håret och komm kull bredvid en liten kista men foro strax upp och åter omkull över en liten stol och Erik Nilsson var allt ovanpå och ( ) och bad där vara stilla, men då sprang hon ut efter Erik Nilssons hustru och när hon gick ut sade länsmannen - riv intet sönder munnen på mig - och när hon kom tillbaka vara slagsmålet över och länsmannen satt och blödde och Erik stod över honom och såg på, och som länsmannen sedan sade han hanterat honom som en hund ( ) hade hon Erik Nilsson ut, och som hon tycker var det klockan 3 efter middagen. hon betygade och länsmannen därefter spottat blod och var om tisdagen efter så sjuk att man mente han skulle dö. Domaren Harald Davidsson och fjärdingsman Hans Svensson berättade strax och muntligen att på länsmannen då de honom om tisdagen efter synte, var ögat blått utan och rött innan, en svullnad på kindbenet på högra sidan, på näsan tvenne sår, fem sår på övre läppen, ett sår på underläppen, fyra sår på hakan, fem sår under halsen, en svullnad på högra axeln, en blodrössel på vänstra sidan nedan till in i mun, 2 sår ett på var tummelfinger och spottade länsmannen blod och låg i sängen. Men åtta dagar efter såg de att han satt uppe då de och såge honom hava ett sår i huvudet. Länsmannen inlade sin räkning på excepter sveda och värk och omkostningar till 126 daler kmt
Grythytte härad 1703 Blev Erik Nilsson i Brunsjötorp till säkerhet intecknat det brodern Johan Nilssons i Brudgummetorp förskrivning 27/12 1699 däri han tillstår sig vara skyldig tvåhundra daler kmt samt 6 skp tackjärn.
Grythytte härad 1704 Tilltalade E N i Brunsjötorp, Erik Matsson och Mats Halvardsson ibidem, uppvisandes en köpeskrift under änkans Marit Nilsdotter i Hälltorps namn innehållandes att hon försålt sin kvarndel vid Finnhyttan som är 1/4 del till E N för 22 caroliner kmt beklagade sig E N att dessa som haver de övriga delarna vilja förvägra honom nyttja denna fjärdepart.....
Grythytte härad 1706 Kärade E N till Per Persson i Bråten givandes till känna huru som Per Persson har med honom slutit köp år 1704 något för jul om torpet Bråten för vilket Per persson skulle giva 206 daler kmt och där på strax levererat 84 daler 12 öre kmt påståendes att han må betala honom det han där på återstår. Per Persson nekarde ej att han har slutit köp om torpet Bråten med E N och därför belånat så stor summa som E N förmält, ej heller mer därpå befallt men förmälte vidare att då han får köpebrev därpå och han även presterar det han lovat nämligen att dilationera med betalningen på 5 års tid och att han skulle hjälpa honom att torpet vliver skattlagt efter det ligger på utmålet och får något till vedbrand och gårdfång vill han riktigt betala men efter intet är skrivet dem emellan får E N nu säga vad han vill.
Grythytte bergslags domböcker 1702: Gav Erik Nilsson i Brunsjötorp tillkänna sitt käromål emot Hasselhöjds åborna angående en hyttedel som han tillika med Olof Hemmingsson vill återvinna. (felaktighet i stämningen gör att rätten inte tar upp detta denna gång)
Grythytte bergslags domböcker30 maj 1704: Framkallades Erik Nilsson och Erik Matsson i Brunsjötorp vilka är instämda för det de skolat förövat slagsmål i rådstugan men de berättade var för sig att det intet varit utav värde utan är nu sins emellan väl förlikta. Vittnena masmästare Bengt Jonsson och hyttdrängen Mats Matsson var nu intet till städes derför bliver denna sak differerat till vittnenas införskaffande.
Grythytte bergslags domböcker15 maj 1705: Fordrade Erik Nilsson i Brunsjötorp samtliga Skärhyttelaget sin betalning för en använd bekostnad till 12 daler kmt uppå 2ne gl bälgar som han låtit laga igenom bälgmakaren efter hyttelagets begäran anhållandes om expenser 2 daler och hyttelaget sade sig fuller intet alla varit sams härom utan sade sig hava köpt andra bälgar och sedan intet nyttjat dessa bälgar. Bergtingsrätten finner skäligt att de gl bälgarna värderas av bergsfogden och 2ne sexmän och där utav tillägnas honom Erik Nilsson för använda bekostnad med expenser 14 daler kmt.
Grythytte bergslags domböcker11 juni 1707: Ville Erik Nilsson i Brunsjötorp fuller utföra sitt käromål att Erik Matsson i Brunsjötorp rörande någon otidighet som 13de jul skall vara förövat på Skärhytte masugn men hade inga skäl eller bevis där till.
Grythytte bergslags domböcker 1710( s 228): Bergsman Per Matsson i Hasselhöjden instämdt bergsmannen Erik Nilsson i Brunsjötorp och Per Olsson ibidem nagående olofligt tillgrepp på hans 2ne reste milveder, dem Per risat men Erik och Per av egen godtycke kändt dem under sig och de facto tändt elden på dem att därför vara ansvariga så väl som härav förorsakat expenser betala svaranden moverade till skäl att såsom Per Olsson moder änkan Karin Persdotter ej är vorden redeligen instämd och nämnd i citation, även dess son Per Olsson hon ej vill erkänna,m varför honom i detta mål ansvarig, utan påstår att Per Matsson måtte henne härför tilltala och således nu begär här utinnan anstånd till nästa ting, och denna gång därför ej kunna ....... Svaranden Erik Nilsson och Olof Hennings änkaefter vice versa citation angående den skog som Per skall å deras teg olagligen tillgripit och utan deras minne steg till hela? bruket villjande Erik Nilsson i följest av det framtedda delningsinstrument av d 21 juni 1678 mellan begges hemman uti Brunsjötorp upå det södra beboendes tvenne åbor så väl som det norra framlidne kyrkoherden Hr Jacob Fabriciius och Olof Hemmingsson innehavda, var efter deltes skogen emellan bemälte kyrkoherden och Olof Hemmingssons hemmansdelar . / Erik Nilsson får slutligen betala Per Matsson 20 daler
Grythytte bergslags domböcker30 maj 1711: Bergsfogden Välb Johan Stochaus å ämbetets vägnar instämt efterföljande bergsmän för det de föryttrat sina kol uti annat bergmästardöme, dels försålt, dels uppblåst vid Åskagens hytta i Filipstads bergslag. Nämligen Erik Nilsson i Brunsjötorp, Erik Nilsson förklarade sig härpå att emedan han har en liten del i Finshytte masugn nämligen 1/36 del och inten kommer till att sätta, för än sist på året och för dess ringa andels skull kan han intet få avverka sitt reda utlagorna i dessa svåra tider stänga honom varför han nödgas till närmaste hyttelag föra sin kol som han nu gjort och tillstått sina kol till hälften uppblåst uti Svartsångshyttan nu i vinter var medelst hans majtz tionde lika fullt till godo kommit bevisande med bruksförvaltaren Hr Jonas Letgrens och masmästaren Jonas Christofferssons attest d 29 maj 1711 det Erik Nilsson nu i vinter dit kört i hyttan 2ne ( ) kol. / får slutligen böta 12 öre smt
Grythytte bergslags domböcker 12 juli 1714: Skärhyttelaget, hyttfogden Erik Nilsson i Brunsjötorp fick avsked, i dess ställe förordnades Olof Pålsson ibidem.
Barn med Anna Fabricia (Död 1721-05-12 Brunsjötorp, Grythyttan.).
Maria Ersdotter. Född 1699-12-23 Brunsjötorp, Grythyttan. Död.
Catharina Eriksdotter. Född Brunsjötorp, Grythyttan.
Christina Eriksdotter. Född Brunsjötorp, Grythyttan.
Beata Eriksdotter. Född Brunsjötorp, Grythyttan.
Erik Eriksson. Född Brunsjötorp, Grythyttan.
Greta Eriksdotter.
Anna Eriksdotter. Född Brunsjötorp, Grythyttan. | |
G e n v ä g a r
