Peder Jönsson Skrifvare, till Främmandeby (Främby) i Falu landsförsaml., i vilket han ärvde del med sin hustru. Underfogde i Dalarne 1476. Blev 1480 häradshövding i Dalarne på Nils Stures vägnar. Ord. domare därst. 1484–1501. Levde ännu 1516 och bodde då Risholn.
Gift med Barbro Johansdotter, som i vapnet förde två hjorthorn i blått fält, dotter av Johan Hjort och Brita Jönsdotter av gamla Svinhufvudssläkten.
Adlad 1574-06-22, introd. 1627.
Ätterna Svinhufvud af Qvalstad och Svinhufvud i Västergötland härstamma båda på mödernet från en gammal frälsesläkt i Dalarna, som efter vapenbilden blivit kallad Svinhufvud och vars vapen båda vid adlandet upptogo. Så vitt man vet, finnes intet annat gemensamt ursprung för dem, än att den adlade stamfadern för ätten Svinhufvud i Västergötland, Daniel Torkilsson, var gift med en kusin till den adlade stamfadern för ätten Svinhufvud af Qvalstad Peder Hansson eller sondotter till den sistnämndes farfader Peder Jönsson Skrifvare. Nämnas må, att den bekante biskopen i Västerås Otto Svinhufvud, död 1522, tillhörde den kända frälsesläkten i Dalarne, som förde en sexuddig stjärna i vapnet, men upptog sitt mödernenamn och vapen samt använde en kvadrerad sköld med stjärna och svinhufvudvapnen.
Ätten Svinhufvud af Qvalstad anses hava inkommit till Sverige från Norge, där den lär hava ägt frälserätt. Den immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 under nr 7 bland adelsmän och har icke varit representerad i Sverige efter Finlands förening med Ryssland 1809.
Svinhufvud af Qvalstad nr 145 - Adelsvapen-Wiki https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145
_____________________________________________________________________
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svinhufvudsläkten
Svinhufvudsläkten är egentligen ett flertal med varandra besläktade ätter som fört ett svinhuvud i sitt vapen och i vissa fall använt tillnamnet Svinhuvud.
Johan Peringskiöld kopplade på lösa grunder samman Svinhuvudätten med den i Småland och Östergötland och troligen från Tyskland invandrade frälseätten Svinakula och Lyder Svinakula. De felaktiga uppgifterna har upprepats av Carl Gustaf Kröningssvärd, och så sent som på 1960-talet av Bertil Boëthius. Men Hans Gillingstam visade 1966 i en artikel i Personhistorisk tidskrift på deras orimlighet.
Ättens ursprung kan föras tillbaka på ett pergamentsbrev från 1386 då en Jöns Swinshwow köpte de två gårdarna Höjen och Stenbjörnsarvet (nu Stämnarvet) i Torsångs socken (nu Stora Kopparbergs socken). Texten är delvis ändrad, möjligen i samband med att brevet visades upp på hösttinget i Sundborn 1673 av bland andra bergsmannen Olof Nilsson på Höjen. Undersökningar av dokumentet tyder dock på att där redan från början stått Svinhuvud.
Bergmästaren vid Kopparberget, Hans Jönsson (omtalad 1434–1439), förde liksom hans bror Dan Jönsson, kyrkoherde i Hedemora församling 1405–1427, ett svinhuvud i sitt vapen.
Hans Jönsson var far till Jöns Hansson, bergmästare vid Kopparberget 1450 och skall enligt en senare uppgift från Rasmus Ludvigsson bott på Höjen. En annan son var Jeppe Hansson, som skrev sig till Risholn (då i Svärdsjö, senare Sundborns socken). Från hans son Hans Jeppesson i Risholn (död före 1540) och dennes dotter leder Svinhufvud i Westergötland sina anor.
Hans Jönssons andra dotter Cecilia var gift med Magnus Henriksson Svart. Deras son bergsfogden vid Kopparberget Nils Månsson, blev i sin tur far till Måns Nilsson (Svinhufvud). Från dennes dotterson Per Hanson stammar adliga ätten Svinhufvud af Qvalstad. Per Hanssons bror häradshövdingen Albrekt Hansson (död 1631) i Aspeboda har efterlämnat en mängd ättlingar i Dalarna och angränsande landskap.
Gudlög Hansdotter, dotter till Hans Jönsson (omtalad 1434–1439) blev genom sitt giftermål med Jeppe Henriksson (Simla) i Karlborn, Svärdsjö socken, anmoder till adliga och grevliga ätterna Ekeblad.
Bergmästaren Hans Jönsson var far till prästerna Daniel och Timme Jönsson, som då de inskrevs vid Rostocks universitet 1465 och 1466 var de första som med säkerhet använde ättenamnet Svinhufvud som efternamn. Deras systerson Västeråsbiskopen Otto Svinhufvud tog även han upp namnet då han 1480 skrevs in vid Rostocks universitet. |  |
G e n v ä g a r
