Abraham Carlberg född Ängesträsk, Råneå död Sakkavare, Arjeplog. Siste hyttmästare vid Nasafjäll silververk.
Gift 1:a 1793-03-18 med Brita Persdotter Holmström f.1771-11-13 Kurrokveik, Arjeplog d.1807 Sakkavare, Arjeplog.
Barn:
Gustaf Carlberg f.u:ä 1791 Adolfström, Arjeplog. 1850-01-04 Nordnes, Saltdal, Nordland, Norge gift 1810 med Eva Catharina Israelsdatter f.1790-03-14 Sorsele, Arjeplog d.1863-08-14 av skyttolycka i Evenesdal, Saltdal, Nordland.
Fredrika Carlberg f.1793-07-12 Adolfström, Arjeplog d.1862-09-02 Medle, Skellefteå.
Cajsa Ulrika Carlberg f.1795 Adolfström, Arjeplog d.1883-12-28 Medle, Skellefteå gift 1823-01-26 med Anders Persson Varg f.1801-08-11 o.d 1862-03-03 Medle.
Brita Johanna Carlberg f.1796-06-01 Adolfström, Arjeplog d.1867-01-18 Aspnäs, Arjeplog gift med Sju Persson f.1791 Aspnäs, Arjeplog d.1857.
Sofia Magdalena f.o.d 1798 Arjeplog
Per Erik f.o.d 1799 Arjeplog
Anna Sofia f.1800 d.1801 Arjeplog
Per Abraham Carlberg f.1801-05-18 Adolfström, Arjeplog d.1837.
Sophia Magdalena f.o.d 1798 Adolfström, Arjeplog.
Per Eric f.o.d 1799 Adolfström, Arjeplog.
Anna Sophia f.1800 o.d 1801 Adolfström, Arjeplog.
Anna Sophia Carlberg f.1802-11-17 Adolfström, Arjeplog d.1882-03-12 Båtsjaur, Arjeplog gift 1818 med David Matsson Sundström f.1798 o.d 1870-03-19 Båtsjaur, Arjeplog
Fredric Carlberg f.1804 Adolfström, Arjeplog d.1885-12-15 Risnäs, Sorsele gift 1824-12-12 med Katarina Magdalena Johansdotter f.1796 o.d 1886-06-07 Risnäs, Sorsele.
Eva Cecilia f.1807 d.1809 Adolfström, Arjeplog.
Gift 2:a 1810 med Anne Margareta Zakrisdotter f.1783 Racksund, Arjeplog d.1855-08-29 Sakkavare, Arjeplog.
Fredrika f.1810 Arjeplog
Margareta Katarina* Carlberg f.1811 Arjeplog d.1894 gift med Per Davidsson Leastander
Karl Abraham f.1812 Arjeplog gift med Anna Sofia Holmdal f.1817-12-31 Piteå.
Johan Zackarias f.1813-04-07 Arjeplog d.1893-06-08 Sakkavare, Arjeplog gift 1861-03-10 med Karolina Vesterman f.1832 d.1901-04-24 Rebbackudden Arjeplog.
Carolina Lovisa Carlberg f.1815-06-02 Arjeplog d.1882-12-26 Strömnäs Arjeplog av Blodhostning, gift 1845 med
Karl Petter Sundström f.1816-07-07 d.1896-02-16 Rebbackudden Arjeplog
Frans Ulrik Karlberg f.1818 Galtisjaur, Arjeplog d.1893-08-19 gift 1845 med Sara Greta Eriksdotter Burman f.1818 o.d 1897-09-03 Galtisjaur Arjeplog.
Anna-Britta Carlberg f.1820-02-03 Arjeplog d.1900-07-01 Buogt, Arjeplog gift med Fredrik Holmström 1814-1917.
Ulrika Kristina Carlberg f.1822-05-04 Östansjö, Arjeplog gift med Abraham Davidsson f.1821-01-25 o.d 1900-04-03 Båtsjaur, Arjeplog
Carlbergarna (d.ä. och d.y.) var hyttmästare vid Nasafjälls silververk i Adolfström. Silverfyndigheten vid Nasa har bearbetats vid tre perioder 1635-1649, 1770-1810 och 1887-1999 (Lundman, 2010). Upprinnelsen var att en same upptäckte en svart sten på fjället i närheten av sitt renbetesland vilket ledde till undersökning och gruvbrytning. Arbetet var hårt, nybyggare och samer rekryterades till ”tvångsarbete.” Under första perioden (1635-1649), före Carlbergarna kom dit, brändes byggnader m.m. ner i en mordbrand.
Hans Gillingstam har i Släkt och hävd nr 10, 1975, redovisat Abraham Carlbergs härstamning. Han har bl a studerat, kyrkoherdens i Dorotea, Jonas Nensèns, samlingar. Där har Carl Laestadius på 1820-talet lämnat följande upplysningar om Abramham Nilsson Carlberg och hans son med samma förnamn "....stadnade efter auctor i Adolfström och hade uppsikt över folket; född 1765 död 1824 15/3: fadern Abraham Nilsson Carlberg arbetade jemte auctor vi vid Verket, förut vid Råneå bruk, född i Piteå i Kalamark, större än sonen, tjock, stark…"
Janrik Bromè berättar också om Carl namnet gäller två personer, Laestadius och Abraham Carlberg, men uppmärksammar inte, att det senare dels Abraham Nilsson Carberg (f. 1738) och dels sonen Abraham (f. 1765). Bromès uppgifter blir därför något svårtolkade. Den ovan nämnde Carl Laestadius var född i Arjeplog och hade utbildats till guldsmed i Stockholm.
Han hemkallades därifrån 1772, skickades till Sala för att studera och lära smältarbetet i hyttan. Hösten 1775 utfördes under hans ledning de första smältningsförsöken i Adolfström. De två första försöken misslyckades och Laestadius avskedades från tjänsten som hyttmästare Sommaren 1778 kommer en expert, Jean Arndt Cornèer, från Sala till Adolfström och utföra ett antal provsmältningarLæstadius undervisas av Cornèer och tas till nåder.
I detta sammanhang skriver Bromè "..,.Under Cornèers vistelse i Adolfström syns även den vid denna tid och sedan mitten av 1770-talet som bergsfogde tjänstgörande Abraham Carlberg ha tillägnat sig en viss insikt i smältareyrket. Senare satte han sig grundligare in i detsamma och tjänstgjorde i många år som hyttmästare, medan Laestadius övertog bergsfogdesysslan. ..... " Det är svårt att avgöra om ovanstående citat endast handlar om Abraham Carlberg d.ä. (den äldre) eller om också sonen, Abraham Carlberg d.y. (den yngre) finns med i bilden.
Mycket talar för att den hyttmästare som Bromè senare skriver om i samband med malmtransporter år 1786 är Abraham Carlberg d. y. Det finns en icke belagd traditionsuppteckning, som talar om att sonen Abraham hade sänts till Sala silververk för att lära sig malmsmältning och sedan återvänt till Adolf-ström för att bli hyttmästare.
Ostridigt är i alla fall, att Arbraham senast 1793, då han gifter sig vid 28 års ålder, står som hyttmästare. Abraham Nilsson Karlberg bör delvis ha lämnat arbetet vid verket någon gång under 1780- talet.
År 1782 övertar han nybygget Sakkavare, lom anlagts på 1760-talet och nu blev bruksnybygge. Samma år hade han dessutom annat arbete, som upptog hans tid. Kyrkräkenskaperna berättar om ett nybygge för kyrkans räkning.
"....1782 d. 3 Junij Refs neder den gamla klockstapelen på allmogens bekostnad utaf bruksarbetaren vid Adolfströms Silwerk Abraham Nilsson Karlberg med biträde af Nybyggaren Norrhom av Arjeplogs byn Jon Perssons son Pehr Jonsson, deröfver för 38 Rdr 42 R Specie i ett som alt åtagit sig at en stapel alla de trämaterialier, och i den nedanrefnes ställe uppbygga en ny klockstapel, hvartill de lade grunden för bemälte år 4 och 5 Junij och 6 derpå följande börjades sjelfva byggnaden, hvilken de undantagandes högsta höbergningstiden, bragte så vidare att de d. 12 November förr bemälte år satte upp den större klockan på sitt ställe och mindre d. 23 den derpå följande December.
Syn på klockstapelbyggnaden hölls af Herr Crono; Befallningsmannen Välbemärkte Herr Olof Hollsten och Bergs-fougden Herr Carl Læstadius i närvaro af Expeditions Länsmannen Daniel Læstander jämte några deputerade af allmogen. 30 januari 1783......... "
Källa: Individen i historien Sam Engman Strömsund"
När Abraham Carlberg d.ä. och Abraham Carlberg d.y. kommer in i bilden (andra perioden dvs. 1770-1810) hade ett bolag bildats för att utveckla en hytta i Adolfström. Samer och nybyggare som svarade för transporterna arbetade också nu under hårda villkor. Huvudägaren Majoren Staël von Holstein synes emellertid ha varit mindre lämpad att leda företag och han lämnade bruket år 1810 utfattig och ruinerad. För skulder som inte majoren kunde betala till Abraham Carlberg överlät han enligt Petrus Laestadius utrustning mm på Carlberg. Därmed upphörde bergsverksrörelsen. Men själva bruksanläggningen med byggnader, inventarier och redskap tillhörde alltjämt silververksbolaget enligt övriga andelsägare. Då inga direktörer längre fanns och inte heller någon styrelse hade intresse av att övervaka anläggningen, ska Abraham Carlberg d.y. ha sålt redskap och inventarier. Tio år senare, sommaren 1821, annonserade några av Nasafjälls silververks andelsägare i Post- och Inrikes Tidningar och utlyste en bolagsstämma i Råneå. Men då hela hyttanläggningen utom boningshusen plötsligt brann ner, kunde inte någon redovisning av inventarierna göras. Många är av åsikten att Carlberg d.y. satte eld på hyttan (Lundman, 2010). I Bromés avhandling om Nasagruvan framhåller han att Carlberg d.y.: "…synes ha haft ett mer än vanligt utvecklat födgeni och blev Staël von Holsteins största fordringsägare i Lappmarken. Genom allehanda mer eller mindre lovliga affärer med lappmarksvaror, hästar, brännvin o.d. i Norge och på marknaderna i lappmarken hade han lyckats skaffa sig en så god ekonomisk ställning, att han understundom kunde uppträda som långivare åt sina förmän, bruksförvaltare..."
Det finns emellertid fler bottnar i historien. Abraham Carlberg d.ä. hade avsatt sin företrädare Carl Laestadius, Petrus och Lars Levi Laestadius far, sannolikt p.g.a. av att denne hade alkoholproblem och uppenbarligen brast i kompetens. Efter Carlbergs avskedande av Carl Laestadius var denne förbittrad och skrev om Carlberg "mannens levnad är liderlig”. Abraham Carlberg var änkling och omgift och hade sammanlagt 19 barn.
För Sveriges vidkommande bidrog informationen om silverfyndigheterna till att Sverige blev mer ”kreditvärdigt” och kunde låna (landet var utfattigt efter alla krig). Om Abraham Carlberg d.y. var skyldig till mordbranden och var ett sådant ”födgeni” som vissa forskare tyckts tro borde hans söner ha varit välbeställda men så tycks inte ha varit fallet. Någon förmögenhet fick de inte med sig i boet (döttrarna hade inte arvsrätt än). Generationen efter är alla Abraham Carlbergs barn spridda runt om i Norr- och Västerbotten och några på andra sidan kölen i Saltedal. Där framlever de sina dagar som nybyggare på platser där utkomsterna är små men där födgeni inom jakt och fiske kommer väl till pass. Av Barbro Fransson | |
G e n v ä g a r
