Gorm den gamle av Danmark (875-958)
875--958 (man)
Gorm var kung på Jylland under första hälften och mitten av 900-talet och hade sannolikt varit okänd för alla utom en minoritet om det inte varit för att sonen Harald Blåtand byggde upp ett starkt dansk kungarike som blev urmodell för alla senare skandinaviska riksbildningar. Vid jylländska Jelling, mellan två gravhögar, lät Harald resa en berömd runsten, på vilken man kan läsa att han lät göra kumlen efter sin far Gorm och sin mor Tyra. Harald skriver vidare att han är "den Harald som åt sig vann hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna". Gorm tycks själv ha vilat i den nordliga högen i Jelling. Efter att Harald låtit döpa sig flyttade han faderns lik till en nybyggd kyrka, där Gorm lades under golvet – han blev alltså, placeringsmässigt sett, retroaktivt kristnad. Undersökningar av Gorms skelett har visat att han var cirka 172 centimeter lång och dog i 40–50 årsåldern. Gorm "den gamle" var alltså inte särskilt gammal.
**Gorm har själv **efterlämnat en runsten till minne av Tyra, "Danmarks bot" (Danmarks prydnad). Dendrokronologiska analyser av träet i Gorms första gravkammare ger vid handen att ekarna ifråga fälldes år 958. Någon gång vid denna tid lär alltså Gorm ha avlidit. I övrigt vet vi inte mycket om honom och hans regering. Adam av Bremens uppgifter att Gorm var fientligt inställd mot kristendomen är nedskrivna mer än ett sekel för sent för att vi utan vidare skall kunna sätta tilltro till dem – utlåtandet är typiskt för berättelser om kungar som efterträtts av härskare som gått över till kristendomen, enligt (den något sviktande) logiken att den förste kristne kungen bör ha föregåtts av en förfärlig hedning. | |
|
G e n v ä g a r
