HANS Pehrsson/Hellström (1715-1804)
1715-02-03--1804-04-05 (man)
SONEN BORTKOPPLAD SÖK DIREKT PÅ ERIK GUSTAF HANSSON 1756-1845. (OF, DVS ECF ELER KGECF)
+++
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
BERGSMAN
+++++++++++++++++++
HANS Pehrsson/Hellström f. 1715-02-03 Hällestad sn (ingick i Finspånga läns härad) Finspångs kommun, Östergötlands län (E) landskap Östergötland d. 1804-04-05 (Knutstorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) landskap Närke, 89 år, av ålderdom.
BOSATT
Hällestad sn, Östergötland
(Knutstorp) Lerbäck sn
ARBETE
Mäster 1777-1790
Bergsman år 1804
++++++
BERGSMAN
Bergsman kallades sedan medeltiden den bonde som vid sidan av jordbruket bedrev bergsbruk, och som omfattades av bergslagets så kallade privilegiebrev att å ena sidan fullfölja skyldigheten att utvinna fyndigheterna på sin mark för framställning av tackjärn, och å andra sidan betala skatt på tackjärnet de framställde. Bergsman var, med en annan utgångspunkt, den som ägde ett bergsmanshemman. Eftersom hemmanen i bergslagen upprättades i anslutning till malmfyndigheter, kom merparten hemman att klassas som sådana. Allt efter värderingen av hemmanet kunde bonden vara hel, halv eller en kvarts bergsman. Detta var också deras hemmanstal, vilket i dessa områden snarare handlade om hyttandelar och förmåga till att framställa malm, än om gårdens storlek eller avkastning. Nybyggare och torpare skattlades regelmässigt som bergsmän efter att friåren gått ut, enligt täkterätten. Hur överlåtandet av bergsmanshemman fick gå till var också reglerat i privilegiebrevet, dock hade barnen arvsrätt och det vanliga var att barnen gick i föräldrarnas spår, övertog hemmanet och blev bergsmän.
.... FORTSÄTTNING
++++++
OKLARHETER!!! ÄR HANS PEHRSSON/HELLSTRÖM GIFT TVÅ GÅNGER MED TVÅ OLIKA KVINNOR ELLER ÄR ANNA MARIA ERICSDOTTER SAMMA KVINNA SOM MARIA/MAJA ELISABET/LISA ERSDOTTER. KANSKE FEL SKRIVET.
GIFTE (1)??
ANNA MARIA Ericsdotter???
GIFTE (2)??
HANS Hellström/Pehrsson f. 1715-02-03 Hällestad sn, Östergötland d. 1804-02-03 (Knutstorp) Lerbäck sn gifter sig med MARIA/MAJA LISA Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn, d..
BARN - FEL MOR TILL BARNEN??
1) Brita Stina f. 1752-04-18, gift.
2) Petter f. 1754-03-22
3) ERIC Hansson f. 1756-11-29, döpt 1756-12-03 Hällestad sn, Östergötland [Min Ana)
4) Maria Elisabeth/Lisa f. 1760-02-16, döpt 1760-02-17 Hällestad sn, Östergötland.
5) Anders NILS f. 1764-11-23, döpt 1764-11-25 Hällestad sn, Östergötland.
++++++++++++++++++++
OBS!! HÄLLESTAD SOCKEN FINNS ÄVEN I LANDSKAPET VÄSTERGÖTLAND!!!
HÄLLESTAD SOCKEN - ÖSTERGÖTLAND
Hällestads socken i Östergötland ingick i Finspånga läns härad, ingår sedan 1971 i Finspångs kommun och motsvarar från 2016 Hällestads distrikt.
Tätorterna 1) Sonstorp, 2) Borggård 3) Ljusfallshammar och 4) Grytgöl samt tätorten 5) Hällestad med sockenkyrkan Hällestads kyrka ligger i denna socken. Hällestads socken ligger kring Finspångsåns källflöden. Socknen är i söder och kring kyrkbyn en slättbygd och i väster och i norr en sjörik kuperad skogsbygd avgränsade av förkastningsbranter.
NAMNET HÄLLESTAD
Namnet (1316 Herlastadh) kommer från prästgården. Förleden kan innehålla mansnamnet Härlev. Efterleden är sta(d), 'ställe'.
+++
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
+++
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången år 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, år 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
++++++
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna 1) Åsbro, 2) Rönneshytta, orterna 3) Mariedamm och 4) Skyllberg samt kyrkbyn 5) Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra landskapet Närke vid gränsen mot landskapet Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping till Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun, Östergötlands län (..). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - LERBÄCK SOCKEN
Knutstorp, Släte rote, ligger tillsammans med 1) Emme 2) Berg och 3) Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
KRIG UNDER HANS PEHRSSON/HELLSTRÖMS LIVSTID
Stora nordiska kriget 1700-1721
Hattarnas ryska krig 1741-1743
Pommerska kriget 1757-1762
Gustav III:s ryska krig 1788-1790
Teaterkriget 1788-1789
Barbareskkriget 1801-1802
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
1777-1790 (Knutstorp) Lerbäck sn
Mäster Hans Pehrsson/Hellström f. 1715-02-03 med hustrun Maria/Maja Lisa Ersdotter f. 1726, barn: Brita Stina f. 1752-04-18, gift, Petter f. 1754-03-22, till Björntorp, Eric Hansson 1756-12-01 [Min Ana] Maria Lisa f. 1760, Nils f. 1764-11-29 m fl. Hans Hellström/Pehrsson är 62 år i början av perioden och 75 år i slutet. Hans hustru Maria/Maja Lisa Ersdotter är 51 år i början av perioden och 64 år i slutet.
1791-1795 (Knutstorp) Lerbäck sn
Nu har sonen tagit över. Eric Hansson f. 1756 med hustrun Brita Ersdotter, son Carl [Min Ana] Far Hans Hellström/Pehrsson f. 1715 Mor Maria/Maija Lisa Ersdotter f. 1726, änkan Brita Pehrsdotter, Nils Hansson, hyttarbetare, dräng, piga
1795-1801(Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson f. 1756 med hustrun Brita Pehrsdotter och barnen: Carl och Maja Stina, Far Hans Hellström/Pehrsson f. 1715 Hellesta Mor Maria/Majia Lisa Ersdotter f. 1726 samt änkan Brita Pehrsdotter f. 1727 till Gårdsjöägor? Nils Hansson f. 1764 Hellesta sn, till Munkerud år 1797, flickan Stina Lisa f 1786, in 1798.
1801-1805 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson f. 1756 Hellesta/ Hällestad? med hustrun Brita Pehrsdotter och barnen: Carl, Maja Stina samt far Hans Hellström/Pehrsson f. 1715 Hellesta/Hällesta? och mor Maria/Maja Lisa Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn samt piga.
DÖD 1804
Hans Hellström/Pehrsson
++++++
KÄLLOR
FÖ Hällestad 1708-1782 C:4
--Bild 257 RS/sid 484 nr 88 (Erich Gustaf dp 1756-12-03 Far Hans Persson/Hellström Hu/mor Anna Maria Erichsdotter)
--Bild 273 RS/sid 512 (MARIA ELISABETH f. 1760-02-16, döpt 1760-02-17 Hällestad sn, Östergötland Far Hans Persson/Hellström Hu/Mor Maria Elisabeth Erichsdotter i Grölltorpet??)
--Bild 298 RA/sid 562 (Anders Nils f. 1764-11-23, döpt 1764-11-25 Hällestad sn, Östergötland, Far Hans Persson Hu/Mor Maria Erichsdotter)
OBS OBS!!! Östergötland, Hällestad sn finns även i Västergötland.
DÖ Lerbäck 1801-1861 F:1
--Bild 8 (Bergsmannen Hans Persson d. 1804-04-05)
HF Lerbäck 1777-1790 AI:1
--Bild 137 RA/sid 235, höger sida (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1791-1795 AI:2
--Bild 225 RA/sid 420 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1795-1801 AI:3b
--Bild 124 RA/sid 113 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1801-1805 AI:4b
--Bild 150 RA/sid 139 (KNUTSTORP)
SLUT
Wikipedia - Hällestad sn
Wikipedia - Bergslagen
Wikipedia - Lerbäck sn
Wikipedia - Bergsman
Wikipedia - Svensk historia - tidsperioder
Wikipedia - Svenska krig?
Appen Lokalsinne - Knutstorp | |
|
G e n v ä g a r
