Lagman Riksråd Sune Sunasson Ille (1401-1448)
1401--1448 (man)
Sune Sunason (son av Sune Torgilsson, tab. 1). Framträder 1402 (FMU, nr 1154), då kallad häradshövding i Töfsala, tydligen det senare Vemo hd i Egentliga Finland, därvid förande det frälsesignet han senare begagnar tills han blir lagman (HaSig, nr 110). Erhöll 7.12 1407 frälse-brev av konung Erik av Pommern samtidigt med ett antal personer, som av gammalt gällt som frälsemän. Var som riksråd närvarande vid rådsmötet på Långholmen utanför Stockholm 11.8 1435. Nämnes som riksråd vid flera senare tillfällen, senast 1439. Blev efter den finländska lagsagans delning 1435 lagman i Söderfinland och nämnes som sådan från 1437, då han som lagman sitter i landsrätten. Omtalas sista gången som levande 5.2 1448. Har senast 31.1 1449 som lagman efterföljts av Henrik Klasson (Djäkn, Lydekasönernas ätt). Sune Sunason tilldömdes 1419 Henelax (Prästkulla) i Tenala sn i Nyland såsom sitt fädernegods, förvärvade 1421 av brodern Gregers den avlidne brodern Olofs del i Prästkulla och erhöll 1423 som pant av brodern Gregers dennes efter föräldrarna ärvda båda gods i samma sn. Han ägde även det synbarligen efter honom uppkallade Sunila i Virmo sn och Kahiluoto i Töfsala sn samt gods i Vemo sn, alla i Egentliga Finland. Pantsatte 8.3 1419 hustruns gods i Ylistaro i Kumo sn i Nedre Satakunda. — Var möjligen gift med en dotter till Kort Bitzer (Bidz), vilket kan förklara godsinnehavet i Kumo sn i Nedre Satakunda och biskop Kort Bidz’ och lagman Erik Bidz’ närvaro 1463, då Sune Sunasons barn skifta arvet efter fadern. Kort Bitzers enda kända hustru var Kristina Magnusdotter.
Barn:
? Jeppe Sunason, som 1439 bland de yngre frälsemännen nämnes bland utfärdarna av en skrivelse av det finländska frälset, är möjligen en son till riksrådet. Nämnes 1441 som hövitsmannens på Åbo Johan Karlssons (Färla, Karl Erikssons ätt) tjänare.
Valborg Sunadotter. Omtalas 1463 vid arvskiftet med brodern Anders. Får på sin del Prästkulla i Tenala sn samt gods i Töfsala och Vemo socknar. Har tydligen besuttit Metsäkylä, senare kallat Moisio, i Lojo sn i Västra Nyland, där arvskiftet efter föräldrarna förrättades, och omtalas där tydligen redan 1456, dock utan namns nämnande, jämte sonen Arvid Persson som innehavare av Missekol, d. v. s. Metsäkylä, i Lojo och i Sammeit, och 1462 som Valborg i Metsäkylä, som skiftade jord med en man, som uppkallas efter Kyrman i Sammatti. — Var tidigare gift med Per (möjligen identisk med Peter Olsson till Mälkilä i Bjernå sn i Egentliga Finland 1413), vilket gods senare innehades av Valborg Sunadotters dotter Margareta Persdotter. Från Valborg Sunadotters son lagmannen Jeppe Persson härstammar Jeppe Perssons ätt. Valborg blev omgift med Bengt Mårtensson. En så benämnd person, som i sitt signet för en uggla, förrättar 1448 lagmansting för Sune Sunason. Bengt Mårtensson ägde 1451 frälsejord i Lojo sn, där Metsäkylä ligger, och är troligen identisk med den likanämnde hövitsmannen på Raseborg omkr. 1437 — 1442. Från makarnas dotter Ingrid härstammar den 1625 på Riddarhuset introducerade adliga ätten Ille.
Anders Sunason, 1463. Se tab. 3. | |
|
G e n v ä g a r
