STINA Jansdotter (1796-1881)
1796-10-15--1881-02-24 (kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
STINA Jansdotter f. 1796-10-15 Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro län (T) Närke, änka 1829 d. 1881-02-24 (Knutstorp) Lerbäck sn, 85 år.
BOSATT
Lerbäck sn
ARBETE
Bergsmanshustru
GIFTE
Sonen CARL Ersson från (Knutstorp) f. 1794-06-24 Lerbäck sn d. 1829 (Knutstorp) Lerbäck sn, gifter sig 1817-02-27 i Lerbäck sn med pigan STINA Jansdotter f. 1796-10-15 Lerbäck sn, änka 1829, d. 1881-02-24 Lerbäck sn från (Knutstorp).
Stina Jansdotter d. 1881-02-24 (Tre barn efterlever)
BARN
1) Anna Sophia Carlsdotter f. 1817-07-18 (Knutstorp) Lerbäck sn
2) CARL JOHAN Carlsson f. 1820-07-11 (Knutstorp) Lerbäck sn d. 1890-10-14 Lerbäck sn [Min Ana]
3) Anders Carlsson f. 1822-05-29 (Knutstorp) Lerbäck sn
4) Petter Erik Carlsson f. 1824-07-03 (Knutstorp) Lerbäck sn
5) Stina Lotta Carlsdotter f... (Knutstorp) Lerbäck sn
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.[1] Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - LERBÄCK SOCKEN
Knutstorp, Släte rote, ligger tillsammans med Emme, Berg och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkrigen 1805-1810
Finska kriget 1808-1809
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814
Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1817
1815-1820 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Persdotter, dottern Maja Stina och sonen Carl Ersson med hustrun Stina Jansdotter och barnen Anna Sophia och Carl Johan. Stina Jansdotter in från bild 163 RA/sid 150 piga Stina Jansdotter f. 1796-10-15.
1821-1825 (Knutstorp) Lerbäck sn
Erik Hansson + Hu Brita Pehrsdotter och do Maja Stina Ersdotter, överstruken, Son Carl Ersson + hu Stina Jansdotter och deras barn: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Petter Erik.
1826-1830 (Knutstorp) Lerbäck sn Carl Ersson d. 1829 + hu Stina Jansdotter Barn: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Petter Erik, Stina Lotta samt fadern/änkling en Erik Hansson + hu Brita Pehrsdotter d. 1829 samt dräng.
1831-1835 (Knutstorp) Lerbäck sn Änkan Stina Jansdotter barnen: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Peter Erik, Stina Lotta samt svärfadern/änklingen Erik Hansson och drängar.
1836-1840 AI:10b (Knutstorp) Lerbäck sn Änkan Stina Jansdotter och barnen: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Pehr Erik, Stina Lotta samt svärfar/änklingen Erik Hansson.
1841-1845 (Knutstorp) Lerbäck sn
Änkan Stina Jansdotter, sonen Carl Johan Carlsson tar över, hans syskon Peter Erik och Stina Lotta är överstrukna, Anders står kvar. Svärfadern till Stina Jansdotter/änklingen Erik Hansson d. 1845-12-01.
1846-1850 (Knutstorp) Lerbäck sn 1/16 Carl Johan Carlsson gm Anna Stina Pehrsdotter barn: Carl Gustaf, Augusta Charlotta f. 1848-09-05 d. 1850-11-13 samt modern/änkan Stina Jansdotter, brodern Anders Carlsson, drängar och pigor.
1851-1855 (KNUTSTORP Släte rote) Lerbäck sn
Carl Johan Carlsson och hustrun Anna Stina Persdotter med barnen Carl Gustaf, Johan August, och Pehr Albert, [Min Ana] bor i Knutstorp. Mamman till Carl Johan Carlsson, änkan, Stina Jansdotter finns också i familjen samt pigor och drängar.
1856-1860 (Knutstorp) Lerbäck sn
1/16 Carl Johan Carlsson med hustrun Anna Stina Pehrsdotter och barnen: Carl Gustaf, Johan August, Pehr Albert, Anders Victor och Oscar Alvar samt modern/änkan Stina Jansdotter, drängar och pigor.
1861-1865 (Knutstorp) Lerbäck sn
1/16 eg.br Carl Johan Carlsson med hustrun Anna Stina Pehrsdotter och barnen: Carl Gustaf, Johan August, Pehr Albert [Min Ana], Anders Victor, Oscar Alvar, Augusta Charlotta och Ida Sofia samt modern/änkan Stina Jansdotter och pigor.
1866-1870 (Knutstorp) Lerbäck sn
1/16 eg.br Carl Johan Carlsson med hustrun Anna Stina Pehrsdotter och barnen:Carl Gustaf, Johan August, Peter Albert, Anders Victor, Oscar Alvar, Augusta Charlotta och Ida Sophia samt modern/änkan Stina Jansdotter och pigor.
1871-1875 (Knutstorp) Lerbäck sn
1/16 eg.br Carl Johan Carlsson med hustrun Anna Stina Pehrsdotter och barnen: Carl Gustaf, till sid 393 år 1873, Johan August, Pehr Albert till Tjellma sn 1872-10-00, ut nr 40, Anders Victor, Oscar Alvar, Augusta Charlotta, Ida Sophia, Pehr Albert in från Tjellmo 1873-10-24 samt modern/änkan Stina Jansdotter och pigor.
1876-1880 (Knutstorp) Lerbäck sn
1/16 eg.br Carl Johan Carlsson med hustrun Anna Stina Persdotter och barnen: Johan August till sid 1507 år 1878, Anders Victor, Oscar Alvar, Augusta Charlotta, Ida Sophia, Pehr Albert till Stockholm 1877-10-18 ut nr 53 samt modern/änkan Stina Jansdotter d. 1881-02-24.
DÖD 1881
Stina Jansdotter
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 153 (f. 1796-10-15 3 st, Stina Far Jan Pehrsson Lafallet
... Stina Far Jan...
.... Svårtolkat)
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 234, högra sidan, näst längst ner (JOHAN 1820-07-11)
VI Lerbäck 1801-1829 F:1
--Bild 135 nr 5 (Sonen Carl Ersson och pigan Stina Jansdotter 1817-02-27)
DÖ Lerbäck ...F:2
--Bild 67 nr 13 (Bergsmansänka efter Carl Ersson, Stina Jansdotter d. 1881-02-24, 84 år, dödsort Svennevad? Finns en Svennevad sn, hittar ingen ant. där. Tre efterlevande barn)
HF Lerbäck 1815-1820 AI:6b
--Bild 162 RA/sid 149 (KNUTSTORP)
--Bild 163 RA/sid 150......
HF Lerbäck 1821-1825 AI:7b
--Bild 180 RA/sid 160 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1826-1830 AI:8b
--Bild 196 RA/sid 184 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1831-1835 AI:9b
--Bild 255 RA/sid 612 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1836-1840 AI:10b
--Bild 228 RA/sid 645 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1841-1845 AI:11b
--Bild 323 RA/sid 673 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1846-1850 AI:12c
--Bild 238 RA/sid 693 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1841-1845 AI:11b
--Bild 323 RA/sid 673 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1846-1850 AI:12c
--Bild 238 RA/sid 693 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1851-1855 AI:13b
--Bild 334 RA/sid 692 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1856-1860 AI:14b
--Bild 334 RA/sid 695 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1861-1865 AI:15c
--Bild 313 RA/sid 713 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1866-1870 AI:16c
--Bild 319 RA/sid 743 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1871-1875 AI:17e
--Bild 173 RA/sid 1668 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1876-1880 AI:18c
--Bild 437 RA/sid 1497 (KNUTSTORP)
SLUT | |
|
G e n v ä g a r
