LARS /LASSE Mattsson (1689-1757) 1689--1757-01-10 (man)
HARG SOCKEN
GÅRD SANDIKA
FÖRDJUPNING - RYSSHÄRJNINGARNA 1719
LARS/LASSE Mattsson f. 1689, d. 1757-01-10 (Sandika) Harg sn, Östhammars kommun, Uppsala län (C) Uppland, 68 år av ålderdom och lungsot?
BOSATT
(Sandika) Harg sn
ARBETE
Bonde (Sandika) Harg sn
GIFTE
LARS/LASSE Mattsson f. 1689.. d. 1757-01-10 (Sandika) Harg sn, gifter sig år 1713 med ELISABETH/LISBET Hansdotter/Larsdotter f. 1684.. änka 1757, d. 1758-01-09 (Sandika) Harg sn.
BARN
1) BRITA Larsdotter f 1718 [Min Ana]
++++++
PLATSER
HARG SOCKEN - UPPLAND
Hargs socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hargs distrikt.
Hargshamn samt tätorten och kyrkbyn Harg med sockenkyrkan Hargs kyrka ligger i socknen . Hargs socken ligger söder om Östhammar vid Roslagskusten kring Hargsån och sjön Gisslan och omfattar även några öar som Värlingsö och Tvärnö. Socknen är jämn mossrik skogsbygd. Riksväg 76 (Gävle-Norrtälje) går genom socknen i nord-sydlig riktning. Småorter är Sandika, Hargs kyrkby och Sanda. Vid Hargs kyrkby ligger Hargs bruk. I socknens södra del ligger Valkröråsens naturreservat. Här går även vandringsleden Upplandsleden och här ligger sjön Gisslaren. I sydöst avgränsas socknen av Galtfjärden och Singöfjärden. I nordost avgränsas socknen av Östhammarsfjärden och av Östhammars tätort.
NAMNET HARG
Namnet skrevs 1291 Harg och innehåller harg, 'kultplats'.
SANDIKA - HARG SOCKEN
...
GÅRD SANDIKA
Från åtminstone 1741 har vi haft anfäder i Sandika i Harg socken utifrån uppgifter i den första husförhörslängden i Harg 1741-1749. Då lever där Lars/Lasse Mattsson med sin hustru Elisabeth/ Lisbet Hansdotter och deras dotter Brita Larsdotter [Min Ana] och deras måg, hennes make, Johan/Jan Johansson/Jansson.
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
RYSSHÄRJNINGARNA
Den 14 juli 1719 kom den ryska flottan till Harg och brände ner och skövlade. De återkom ännu en gång den den 7 augusti. Lars/ Lasse Mattsson är då 29 år och hustrun Lisbet Hansdotter är 34 år och de har åtminstone ett barn, Brita Larsdotter [Min Ana] som är född 1718. Det fanns redan information om ett förestående anfall, drottningen möter riksrådet den 7 juli och varnar alla "landshövdingar". Den 11 juli hörs signalskott på Ålands hav och vårdkasar tänds. Den ryska flottan landstiger på Rådmansö. Den 13 juli har den kommit till Vätö, Väddö och Singö och den 14 juli är den framme i Harg. Vidare till Skebo där de misslyckas med sin föresats men återkommer den 8 augusti. Den 16 juli är det Ortala som härjas och bränns och den 17 juli Börstil, inklusive kyrkan och Östhammar. Zöge i Gråska med 300 dragoner. Öregrund härjas den 18 juli och ytterligare en gång den 6 augusti.
Kyrkoherden i Harg, Lars Grundén skriver i kyrkboken -
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1713
...
DÖD 1757
Lars/Lasse Mattsson
++++++
KÄLLOR
DÖ Harg 1748-1790 C:2
--Bild 170 nr 2 (Bonden Lars Mattsson i Sandika d. 1757-01-10 68 år av ålderdom och lungsot?)
HF Harg 1741-1749 AI:1 Sandika 54, 69, 313
--Bild 38 RA/sid 54 (nr 157 Lars Mattsson, nr 158 Hu Lisbet Hansdotter, nr 159 Johan Johansson, 160 Hu Brita Larsdotter)
HF Harg 1749-1757 AI:2 Sandika
--Bild 52 RA/sid 84 Sandika hela sidan (Hustruns föräldrar LM+LH samt JJ+BL och J,L,B,M,E,P,A samt drängar och pigor
Söderöns hembygdsförening Om rysshärjningarna (komplettera med Kyrkoherde Lars Grundéns anteckningar )
Norrtälje tidning 28 januari 1974 Kerstin Edlund (komplettera med fångar mm)
Bouppteckning hittar ej jan 2020
Wikipedia - Harg sn - 2020
Wikipedia - Sveriges historia - tidsaxel | |
|