Kyrkoherde
Född Segersta Prästgården
Död Söderala Prästgården
F. 1576 i Segersta, kaplan där 1607–1620, kyrkoherde i Söderala från 1620 till sin död 1656. Barnen kallade sig Scalinus/Schalinus, efter ett hemman i Skale by, vilket herr Lars ägde.
Laurentius Erici är den latinska formen av namnet Lars Eriksson.
Om honom och hans talrika ättlingar, se hälsingeprosten Olof Bromans genealogi, upprättad under 1700-talets första hälft. [Olof Johannis Broman: Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland, utg. genom Karl A. Haegermarck & Anders Grape, avd. AEttqvisl, genealogi för släkten Schalin (d. 2, Uppsala 1912-1953), s. 703-717, med kompletteringar och rättelser av Grape s. 937-942]
---
Utdrag ur U. Sikeborg: "Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt samt kyrkoherdar i Söderala pastorat 1555-1656", Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 175-176 :
"Enligt Hm avled han [dvs. Petrus Jonae] 1619 och efterträddes 1620 av Laurentius Erici "Schalin" (Lars Eriksson), född 1576 i Segersta, som verkade i församlingen fram till sin död 1656.
Herr Lars, son till kyrkoherden i Segersta Ericus Petri, hade tidigare (1607-1620) tjänstgjort som kaplan i Segersta. (---)
Som kyrkoherde i Söderala fick han också någon tid (till 1635) ansvara för det nyligen grundade Söderhamns stads själavård, innan det bildade egen församling.
Hans eftermäle efter frånfället 1656 var att han var känd som en fryntlig och belevad man. Dessutom synes han ha varit en tämligen ekonomisk man, som inte bara samlade skatter i det himmelska. Efter omfattande jordatransaktioner var han 1646 ägare, helt eller delvis, till sex hemman: Ambruss' hemman i Ljusne om 5 1/2 öre i skatt; magister Olofs i Bollnäs hemman om 7 1/2 öre; 'Jons widh Stens hemmanet' 3 öre husen hade herr Lars nedrivit och lagt ihop med ljusnehemmanet; Per Hanssons hemman i Mar om 6 öre; ett hemman i Kultebo om 4 öre samt ett i Skale, om 4 öre i skatt. Om detta hindrade honom att fullgöra sina plikter som präst, framgår det i så fall inte av bevarade källor. Efter en supplik till reduktionskollegiet erhöll Laurentius Erici regeringens brev 1641 31/5 på avkortning i sina utlagor, 'att så mycket mindre utgiva som mantalet sig bestiger'.
Bara två gånger uppträder han på tinget i ärenden som inte gällde hans vidlyftiga affärer: 1625, då ringsnäsborna klagade över att han hade ogilla gärdsgårdar nämnden ålade därför herr Lars att dels böta tre mark, dels åtgärda skadan, 'efter som man förnimmer han kräver rätt av androm, måste han ock svara'; 1645, när han vid ett bröllop om lördags afton när de begärt "hus för sponso [brudgummen], icke kunna läna dem hus det är så farligit', och nu vid tinget vill förekomma en eventuell stämning, 'såsom honom hände uti Sörala att då hans hustru skulle sälja de fattiga och vägfarande några kannor öl så måste han därför för lag och ting plikta'. (---)
Om makarnas talrika avkomma [sönerna kallade sig Schalin], se exv Bromans Glysisvallur, del 2 (1953); B Bergholms Sukukirja (1901) och Släktkalender III, utg P Gadd (Helsingfors 1960), s 213216 (finska grenen)."
I det gamla herdaminnet för ärkestiftet anges han ha varit "vir a comitate et urbanitate multum notus", dvs. ungefär ""en man välkänd för sin fryntlighet och belevenhet". [J.E. Fant & A.T. Låstbom: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 4. Uppsala 1845] | |
G e n v ä g a r
