Alexander Magnus Dahlberg (1685-1772)
1685-05-28--1772-03-05 (man)
Alexander Magnus Dahlberg. Kapten och stadsmajor. Född 1685-05-28 på Stora Ryby löjtnantboställe i Hålta socken(O). Död 1772-03-05 i Karlshamn (K). Skrev sin biografi om att vara karoliner i Karl XII'arme. https://archive.org/details/enkarolinslefnad00dahl
Han påstår sig där vara brorson till Greve Erik Jönsson Dahlberg 1625-1703 vilket verkar vara en lögn och han kallar sin mor Anna Kagg, men i kyrkböckerna står hon som Annicka Rose/Rase.
Boende från 1719 i Skellefteå. Höslåttem på hemmanet Innervik d. Hästhagen. Präståkern hade arrenderats av kapten Alexander Magnus Dahlberg 1721-27, vilken tog upp hemmansdelen 1728 och fick 12 års frihetstid. Han ägde hemmanet åren 1731-1742. Redan under den tid som han arrenderade hemmanet hade han satt upp lador och gärdsgårdar. 1726-42 ägare av Degerbyn 2.
Alexander Magnus Dahlberg (1685-1772) var född i Bohuslän och hade suttit i rysk fångenskap 1709- 13. Dahlberg var gift med Anna Margareta Holst från Gävle. Alexander Magnus Dahlberg förklarade sig vid rannsakningen av ödehemman i socknen 1737 villig att köpa loss hemmanet som skatte. Men komminister Netrin, som ägde Lund 4, ville köpa tillbaka jorden i både Frostkåge och Innervik. Så blev även fallet.
Kapten Alexander Dahlberg köpte 1722 länsman Gabriel Rönnbergs gård på Kyrkbordet, Skellefteå sn. Följande officerare bodde på Kyrkobordet 1725: major Lars Dahlberg, kapten Alexander Magnus Dahlberg, löjtnant Gustaf Enhielm och fänrik Carl Reinhold Moritz. Familjen utflyttad 1742 till Malmö och senare Karlshamn. Arvid Markus var rustmästare 1731, furir 1731-37 och sergeant vid Bygdeå kompani från 1737. Han blev kommenderad till
Finland 1739.
Vid nitton års ålder inskrifven i rullorna, började Dahlberg sin bana i Carl XII:s ryska krig, som dragon vid general Buchwalds regemente, och slutade den som fånge vid Dnieperströmmen. Efter slaget vid Poltava förd till Moskva, måste han där, jämte ett par andra svenska officerare, skaffa sig uppehälle genom att sy handskar åt en tysk köpman. Vid en spatsertur en afton öfverfölls han af några ryssar och blef så illa slagen, att han låg sjuk i tre månader. Af tacksamhet mot sin värdinna, som vårdade honom, biföll han att gifta sig med hennes brorsdotter, men då fordringarna gingo därhän, att han skulle afsvärja luterska läran och kvarstanna i Ryssland, beslöt han att fly öfver till Finland. Rymningen verkställdes, men bedragen af sin vägvisare, ertappades han i Pleskov och återfördes till Moskva, hvarifrån han åter rymde och utgaf sig för tysk, samt tog tjänst hos ryska generalen Volkonski, med hvilken han följde till Preussen. Där rymde han från denne i Mitau, men fasttogs och kastades i ett fängelsetorn, smidd till händer och fötter i järnbojor. Efter fyra månaders oerhörda lidanden friköptes han ändtligen af landshöfding Fitinghoff och kom 1713 till Sverige, där han året därpå befordrades till löjtnant. Under norska fälttåget 1718 utnämnd till kapten, deltog han tjugutre år därefter i slaget vid Willmanstrand, där han åter råkade ut för sin gamla otur med ryssarna. Svårt sårad i högra armen, blef han tillfångatagen och utplundrad af en kossack och undkom med möda, efter tre dagars vandring i de ödsliga skogarna, till svenska högkvarteret. Stadsmajor i Malmö 1742. Död d. 5 mars 1772 Karlshamn.
"Alexander Magnus Dahlberg, "en brorson till Erik Dahlbergh", var född 1685 och blef först volontär vid garnisonsregementet i Göteborg samt begaf sig 1704 ut till Polen som menig vid generalmajor Buchwalds dragonregemente. Han avancerade småningom till underofficer vid Västerbottens regemente och blef den 2 februari 1709 fänrik därstädes. Inom detta regemente befordrades han till kapten och blef 1742 stadsmajor i Malmö. År 1750 tog han afsked ur krigstjänsten, sedan han stått under fanorna i 47 år. Oaktadt de synnerligen svåra öden, som öfvergått honom, lefde Dahlberg till år 1772, då han, nära 87 år gammal, afled i Karlshamn.
Stockholm i februari 1911.
FR. RUDOLF ANTONI
Löjtnant vid Kungl. Västerbottens regemente"
Gift kristihimmelsfärdsdag 1716-05-10 i Gävle med Anna Margreta Holst f.1699-08-14 Gävle d.1761-03-17 Karlshamn. Hennes mor Judit Holst dog på gården Degerbyn 2 året 1730.
Barn:
Arvid Markus f.1718 d.1763, som blev stabslöjtnant vid Västmanlands regemente,
Arvid MarkusDahlberg fältväbel. "blefvo mast fångne; ibland de förras tahl räknade jag beklageiigen en min son, och ibland de senares mig sjelf och min älsta son. Min undfångne svåra blesseur i högra armbogan, hvaraf jag ännu lam är, emedan kulan som ej kunde utskäras ännu sitter qvar, och at blifva afklädd in på blodiga lintyget, vet Gud smärtade mig nog, men mistningen af mine 2:ne k. söner ännu mera. Jag lemnar en hvar ömsint menniska eftersinna, uti hvad tilstånd jag mig då befant; jag saknade 2:ne mina käraste barn, min egendom jemte mig sjelf var fienden gifvit til rof; hälsan var borta och friheten förlorad, samt alla tilfällen betagne, at mera kunna sörja för min hemmavarande hustru och 9 st. barns väl och uppehållande."
"Nu vil jag gå til min k. son, som förleden qväll säg mig convoyeras af en rysk dragon til högqvarteret. Alla svänska fångar blefvo samlade at genomses af fältmarschalken Lascy men min son som nu väntade få se mig och om mitt tilstånd göra sig underkunnig, har (som han efter hemkomsten ur fångenskapet berättat) då han ibland fångarne saknade mig, blifvit som half ursinnig och omsider brustit ut i et faseligit gråtande och lamenterande, at en sten kunnat bevekas til medlidande, hvilket ryska fältmarschalken anmärkte, frågande honom hvarföre han så grufveligen gret och jämrade sig, han voro väl fången, men han skulle veta, under en christelig potentat, hvarest han skulle blifva hon ett och christeligen handterad. Min son invände, att han under sin olycka, väl hade den lyckan at vara under en christelig och nådig fiendes våld, men det smärtar honom, at han förleden gårdag på valplatsen måst se sin broder sättja lifvet til, och nu saknar sin fångna fader, som i aftons af en rysk dragon skulle föras til högqvarteret, at som blesserad blifva förbunden, men nu ibland fångarna intet står at igenfinna, utan otvifvelakteligen blifvit massacrerad; hvarpå fältmarschalken klappade honom på axlen, bad honom gifva sig tilfreds, de döda stodo intet at återkallas, han skulle ingen nöd ha.
Frågade honom hvad han var, och af hvad charge hans fader och broder varit; då han berättade: det han vore fältväbel, hans slagna broder sergeant, och hans nu saknade k. fader capitain som lemnat en fattig enka med ännu 9 stycken hemmavarande barn efter sig, då tårarna kom denna goda gubben i ögonen, vändande sig til en närstående rysk officer, som fick befallning at upföra min son blandt öfverofficerarnes svite, så at han sedan slapp vara ibland de gemena som andra underofficerarne måtte hålla til godo."
Anna Judit f.1720
Alexander Magnus Dahlberg f.1722 Antagen 1740-09-15 Från: Furir vid Skellefteå Komp. Avgått 1741-08-23 Död vid Willmanstrand. Mönstringsår m.m; Sergeant character. Förkommen vid actionen vid Willmanstrand 1741-08-23. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans moder "å sin
avlidna sons vägnar" Kaptenskan A.G. Dahlberg.
Sara Schalotta f.1723-12-02 Skellefteå
Magdalena Elisabet f.1725-07-29 Skellefteå, som var bosatt i Kalmar
Katarina f.1728-04-? Skellefteå
Eva Lisa f.1733-06-10 Skellefteå
Margareta Christina f.1736-07-19 Skellefteå
Juliana f.1737-11-? Skellefteå
Lars Dahlberg f.1738-01-01 Skellefteå fältväbel gift med Anna Lovisa Boye f.1749-08-26 Skatelöv, Alvesta.
Skellefteå HFL AI:2 s.168 r.5, s.311 r.1. | |
|
G e n v ä g a r
