Pål Larsson (1595-1659)
1595--1659 (man)
f. Finland
d. Ekshärad
Bonde, verksam i Säfsnäs och Ekshärad.
Efternamnet Kyttöinen nämns.
https://genvagar.nu/show.asp?PersonId=569930
Länk till uppsats om skogsfinnar där en Pål Larsson nämns i Säfsen: http://www.finnsam.org/uppsatser/skogsfinnarna_i_safsen.pdf
Solberg ägdes fram till mitten av 1640-talet av superintendenten Sven Benedicti. Men vid tinget den 2 september 1647 fick finnen Pål Larsson fasta på köpet av skattehemmanet Solberg. Köpesumman var 230 riksdaler. Det första uppbudet gjordes vid tinget den 19 juni 1646.
Pål Larsson hade då sedan något år flyttat från Villbäckstorpet/Gällingetorpet i Nås socken på andra sidan Värmlandsgränsen. Han sålde torpet där och fick på så sätt ett visst kapital. Pål Larssons finska släktnamn har varit och är kanske fortfarande omtvistat. K.A. Gottlund som reste omkring i de värmländska finnbygderna 1817 menade att hans sonson Henrik Pålsson hade släktnamnet Kyttöinen. Solberg kallas Kyttölä av den nämnde Gottlund. Vissa forskare hävdar att namnet var Svepe, sannolikt hämtat från en artikel om Solberg och Pål Svepe av S Nordlund i sockenboken om Ekshärad. Men detta är inte säkerställt i någon annan källa så vitt jag vet. Och jag har forskat i området i mer än 30 år. Min tro är att Svepe, vilket är en översättning av släkten Kääriäinen har kommit med finnen Pål Henriksson från Bredsjön i Malungs socken. Han gifte sig år 1700 med en kvinna från Solberg. Bredsjön är nämligen stamhemmanet för släkten Kääriäinen i Malung och finnmarken på Värmlandssidan. Någon forskare har framför idén om att Kyttöinen enbart är en benämning; det kan översättas med svedjare. Hur som helst släktnamnet Kyttöinen är belagt i östra Värmlands finnskogar i form av Kyttan. Avslutningsvis vill jag mena att släktnamnet är Kyttöinen och inget annat!
https://forum.genealogi.se/index.php?topic=139305.0
Glömde nämna att Pål Larsson redan 1620 tog upp Villbäckstorpet/Gällingetorpet. Detta var bland de sex först upptagna finska torpen i Nås finnmark. Pål Larsson kan ha kommit via de vanligaste skogsfinska flyttströmmarna: från Gästrikland/Hälsingland och sedan söderut eller från Bergslagen via Stockholm/Södermanland.
Alternativt direkt från Finland.
https://forum.genealogi.se/index.php?action=profile;area=showposts;u=1277
De skogsfinska släktnamnet ärvdes normalt sett på faderssidan. Alltså döttrar och söner ärvde faderns släktnamn. Det innebär att man kan räkna med att släktnamnet ärvdes också i generationerna efter. Men det finns undantag som kanske bär för långt att förklara just i detta sammanhang. Men jag räknar med, i varje fall tills vidare, att Pål Larsson som kom från Nås socken bar släktnamnet Kyttöinen. Ingen forskare har avvisat det så vitt jag vet. Men ingen har å andra sidan fastslagit det som slutligt. Som sagt namnet är inte belagt i något källmaterial. Jag har nämligen letat i allt sådant sedan närmare 30 år tillbaka: kyrkböcker, domböcker, mantalslängder, tiondelängder, boskapslängder, rannsakningar i länsstyrelsematerialet, bouppteckningar, militära längder av alla slag, kartor etc.
Jag har inte sett någon uppgift om varifrån Pål Larsson kom eller när han kom till Sverige. Ingen forskare har hittat hans ursprung. Tyvärr är Pål Larsson alltför vanligt för att klart kunna härledas till någon särskild plats. Släktnamn fanns i Savolax, Karelen och Österbotten. De inflyttade skogsfinnarna hade självfallet släktnamn när de kom hit. Men de svenska skrivarna visste inte vad släktnamnet var för något. Eller också missuppfattade de namnet och tog det för ett ortnamn. De svenska bönderna hade inga släktnamn vid denna tid. Därför noterades oftast inte släktnamnen i källorna i den svenska delen av riket. Men väl i Finland. Om de antecknades förvanskades de ofta nästan till oigenkännlighet. Liukkoinen blev Luken. Kähköinen blev Käcken osv.
https://forum.genealogi.se/index.php?action=profile;area=showposts;u=1277 | |
|
G e n v ä g a r
