Död 1648, Sörgård, Öckerö, Öckerö (O)
Yrke Kyrkoherde, Skeppare
BarnPer (-1668)
Nils
Malin (-1687)
Ingeborg (1627-1691)
Maret
Ur Henriks bo:
"Denna gård var liksom Norgård i släkten Gadds ägo under 1500-talet. Den äldste kände släktmedlemmen där hette Hans Gadd, och han nämns så länge som 1568-1623. Han dog då och överlät åt sonen Olof Hansson. Före Hans fanns en Jöns i Sörgård 1528-42. Gårdens avkastning var anslagen till prästens underhåll. Detta skall inte förväxlas med kyrkogods som Norgård, vilket betydde att kyrkan var ägare. Periodvis bodde prästen i Öckerö Sörgård också. År 1629-30 meddelar länsräkenskaperna att Sörgården fordom varit en skattegård. Det måste ha varit före 1568, det första året som jor-deboken indelar i olika skatteklasser.
Sörgården var då en kronogård. Olof Hansson var skeppare och nämns som sjöfarande gårdsägare 1628-32. Det var Olof Hansson som bytte gård med kyrkoherde Nils Persson (Niels Pedersen). Detta skedde någon gång strax före 1632. Det året står det för första gången i längden att prästen bodde i Sörgård. Året därefter börjar Olof nämnas i Lilla Tumlehed. Han var skeppare och nämns som sådan åtminstone 1639. Olof Hansson var gift med skeppardottern Siri Hansdotter1 från Södra Hästevik. Med henne hade han sönerna Lars och Hans. Lars som föddes 1630, alltså på Öckerö, kom att bo kvar i Tumlehed, medan Hans flyttade till Röd i Torslanda.
Hans Olssons son Olof förde namnet Gadd vidare och kom att bosätta sig i Hovgården i Björlanda, hans hustrus hem. Olof Gadd i Hovgården var lots (styreman 1698), men även enrollerad båtsman, med avsked 1716 på grund av ålder och värk, 58 år gammal Efter Olofs i Tumlehed död före 1640 gifte Siri om sig med Tore Persson som också varit gift tidigare. Tillsammans fick de tre döttrar. Tore var skeppare och nämndeman. Han finns med i tullräkenskaperna redan från 1633 och till 1657, och var död 1666, då skifte hölls.
Kyrkoherde Nils Persson nämns från 1617 i Lilla Tumlehed, efter en Olof Bengtsson. Nils hustru hette Elin Nilsdotter. Varifrån de kom är osäkert. I en gammal prästlängd skrivs namnet på latin, Nicolaus Petri. Det fanns en komminister i pastoratet (1609) innan Nils kom dit. Denne hette Nicolaus Petri Rugianus. Omöjligt är inte att det var han. I så fall kan han ha kommit från ön Rügen i Nordtyskland.
Nils efterträdde Anders Persson (nämnd till 1606) som kyrkoherde, men inte 1630 utan senast 1617. Han kallas nämligen "herr Nils" i jordeboken 1617.
Kyrkoherde Persson drygade ut inkomsterna från sitt lilla pastorat med fraktfart. Det var han inte ensam om bland det bohuslänska prästerskapet på den tiden. Åren 1644-45 skattade han för sin skuta som var en av de största i socknen, av samma storlek som storskepparnas på Björkö, 12-20 läster. Kanske han inte seglade själv. Det finns inga tullnotiser om herr Nils. Han levde till 1647. Åren 1648-51 stod änkan Elin för gården, och från 1651 sonen Per."
Gravstenen efter Nils Persson står inne i Kyrkan på södra korväggen med inskriptinen:
HÄR LIGER BEGRAVEN DEN HEDERLIGE OC WÄLLÄRDE MAN HER NILS PÄRSON PASTOR TIL TORSLANDA OC ÖKERE MED SIN HUSTYU ÄLIN NILSDOTER TILLIKA MED SINA BARN, TVÅ SÖNER PÄR NILSSON OC NILS NILSSON OC FYRA DÖTERA MARGREA OC MALIN, INGEBOR OC ANA GUD FÖRLÄNNE THEM PÅ DEN YTERSTE DAGEN EN FRÖGEVL VPSTÅNDELSE. ANNO 1691 ÄR DENE TAFVLE FÖRNYADER. | |