CARL Jansson/Sandin (1825-1883)
1825-04-28--1883-08-16 (kvinna)
+++
ALMUNGE SOCKEN - GOTTRÖRA SOCKEN - MALSTA SOCKEN - ESTUNA SOCKEN
FÖRDJUPNING TORPARE, STATARE OCH SANDIN PÅ SIDAN
CARL Jansson/Sandin f. 1825-04-28 (Lilla Sanda) Almunge sn (ingick i Närdinghundra härad) Uppsala kommun, Uppsala län (C) Uppland, d. 1883-08-16 (Lundby) Malsta sn (ingick i Lyhundra härad) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland.
BOSATT
(Lilla Sanda) Almunge sn
(Mårtensby) Almunge sn
(Svartsättra) Gottröra sn
(Norr Malma) Estuna sn
(Degerö) Malsta sn
(Lundby) Malsta sn
ARBETE
Torpare (Svartsättra) Gottröra sn 1851-1854
Statardräng (Norr Malma) Estuna sn 1854-
Statardräng (Degerö) Malsta sn
Statardräng (Lundby) Malsta sn
GIFTE
CARL Jansson/Sandin f. 1825-04-28 (Lilla Sanda) Almunge sn, d. 1883-08-16 (Lundby) Malsta sn, gifter sig 1849-05-28 med STINA GRETA Jansdotter f. 1822-04-04 (Kärfnäs) Almunge sn, änka 1883, d..
BARN
1) Johan Gustaf f. 1849-10-07 (Mårtensby) Almunge sn
2) CARL EDVARD f. 1851-03-18 (Svartsättra) Gottröra sn [Min Ana]
3) Frans August f. 1853-04-26 (Svartsättra) Gottröra sn
4) Emma Christina f. 1855-10-14 Estuna sn
5) Lovisa Mathilda f.. (Lundby-Risland) Malsta sn
++++++
PLATSER
ALMUNGE SOCKEN - UPPLAND
Almunge socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad och Rasbo härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Almunge distrikt.
Tätorterna Länna och Almunge samt kyrkbyn Almunge kyrkby med sockenkyrkan Almunge kyrka ligger i socknen. Almunge socken ligger öster om Uppsala. Socknen är en sjö- och mossrik kuperad skogsbygd med kuperad slättbygd i de centrala delarna. I socknens västra del ligger Länna. Här ligger även Ulvsbygden och sjön Lötsjön, invid vilken en fornborg ligger. I norr avgränsas socknen av sjön Testen, som har badplats på Tunasidan. Här ligger även Faringe station, som är depå och ändstation på Uppsala-Länna Järnväg, en museijärnväg som går genom socknen mot Funbo socken och Uppsala. I socknens östra del ligger bland andra gårdarna Seglinge samt Stora Ellringe, vilka båda är träningscentra för travsport. Vid Lilla Ellringe ligger Trollängens vårdhem. I en "kil" i sydost ligger Rörsby och Mårtensby. Centralt i socknen ligger Almunge tätort, som har kyrka, skola samt andra serviceinrättningar. Genom socknen löper, förutom järnvägen, länsväg 282 (Uppsala-Edsbro) och länsväg 273 (Märsta-Spånga, nära Alunda) samt vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET ALMUNGE
Namnet skrevs 1287 Almungy och innehåller inbyggarbeteckningen almungar bildat från ett äldre namn på Fladån, Alma. Detta i sin tur innehåller alm, 'växande' syftande på att ån här ofta svämmar över.
STORA SANDA - ALMUNGE SOCKEN
För att komma till Stora Sanda får man svänga av från vägen mellan Almunge och Knutby mot Gavel vid Uddnäs. Sedan följer man Södersjön på höger sida, sydost, passerar Söderby och svänger sedan av till höger, passerar gårdarna: Strömsbro, Täppan och Nötterhagen innan du får Stora Sanda på höger sida, innan du kommer fram till Fantbol.
LILLA SANDA - ALMUNGE SOCKEN
Hittar ej på kartan
EFTERNAMNET SANDIN
Carl Jansson/Sandin, Eric Carlssons barnbarn, noteras här med namnet Sandin, kanske valdes namnet Sandin efter Lilla Sanda.
MÅRTENSBY - ALMUNGE SOCKEN
Ligger i närheten av Rörsby.
GOTTRÖRA SOCKEN - UPPLAND
Gottröra socken i Uppland ingick i Långhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje Kommun, Stockholms län.
Gottröra socken ligger mellan Uppsala och Norrtälje kring Gottröraån. Socknen har slättbygd kring ån i söder och är i övrigt en skogsbygd. Socknen avgränsas i norr av gränsen mot Almunge socken i Uppsala län. Här, i norr, invid Ubby-Långsjön ligger Abrahamsby och Frubol samt Riddarbol. Även i väster avgränsas socknen av länsgränsen mot Uppsala län, tillika mot Husby-Långhundra socken. Ungefär mitt i socknen ligger egendomen Vängsjöberg och ytterligare ca 2 km söderut ligger Gottröra kyrka. Här passerar riksväg 77 (Uppsala-Norrtälje). Cirka 2 km öster om kyrkan ligger Johannesbergs gård. I söder avgränsas socknen av Skepptuna socken i Sigtuna kommun samt av Närtuna socken.
NAMNET GOTTRÖRA
Namnet skrevs 1274 Guttarør och kommer från kyrkbyn. Förleden är mansnamnet Gutte, efterleden är rör, 'gravröse'.
SVARTSÄTTRA - GOTTRÖRA SOCKEN
...
ESTUNA SOCKEN - UPPLAND
Estuna socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Estuna distrikt.
Tätorten Svanberga samt sockenkyrkan Estuna kyrka ligger i socknen. Estuna socken ligger nordväst om Norrtälje med Erken i nordväst. Socknen är en kuperad slättbygd med inslag av kalkrik moränlera samt skog. Vid kartläggningen av socknen på 1600-talet liksom även i 1500-talets jordeböcker bestod socknen av 28 byar. Några byar i den västra delen av socknen har kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. I den östra delen av socknen ökade den odlingsbara marken genom strandförskjutningen. Söder om Erken utbreder sig det starkt uppodlade slättlandskapet med mindre insprängda skogspartier. Socknens östra del som på grund av strandförskjutningen kunde uppodlas senare har däremot lägre andel öppen mark än den västra. Genom Gillfjärden mot Norrtäljeviken avvattnas flera vattendrag i den östra delen.
Estuna socken men även de övriga socknarna i Lyhundra härad avviker från det omgivande landskapet genom den starka uppodlingen, vilken närmast kan jämföras med centrala Upplands slättbygder. Sambandet med den kalkrika moränleran är tydligt. Byar/gårdar i socknen: (1) Vitsjö gård, (2) Norra Malma säteri. Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51, (3) Stjärnholm. Huvudbyggnaden uppfördes vid en vik av Erken i början av 1700-talet. Dess föregångare utgjordes av en by vid namn Tarv (i Thaerff 1409). Byn bestod av 5 hemman på 1540-talet, (4) Vämlinge. En reglerad by som tidigare bestod av 3 gårdar på en geometriskt reglerad bytomt. Ytterligare 2 enheter fanns inom byns ägor enligt en karta från 1707. Huvudbyggnaden vid Vämlinge är sannolikt uppförd i slutet av 1600-talet men har under 1800-talet och senare om- och tillbyggts. Efter en brand 2015, som lade huvudbyggnaden i aska, återuppbyggdes den i ursprunglig stil. Samtidigt revs och återuppbyggdes gårdens båda flygelbyggnader. Huset har fungerat som militär förläggning då det fanns en exercisplats i närheten. Framför huvudbyggnaden växer en rad stora askar och lindar, (5) Karby (i Karby 1409), (6) Göringe bestod av 4 hemman under 1500-talet.
NAMNET
Namnet skrevs 1289 Äsetunum kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, inhägnad'. Förleden har tolkats som en inbyggarbeteckning äsar, 'åsbor' med syftning på den höjdsträckning kyrkan ligger på. Som alternativ tolkning har framförts plural av as, 'hednisk gud'.
NORR MALMA - ESTUNA SOCKEN
Norra Malma säteri. Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51. (Wikipedia - Estuna sn)
MALSTA SOCKEN - UPPLAND
Malsta socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län. Degarö herrgård samt kyrkbyn Malstaby med sockenkyrkan Malsta kyrka ligger i socknen.
Malsta socken ligger väster om Norrtälje med Lommaren i söder. Socknen har skogsbygd i nordväst och är i övrigt en slättbygd. I söder finns mossen Slänningen, som avgränsar socknen mot grannsocknarna Lohärad och Estuna. Genom socknen gick tidigare Stockholm-Roslagens Järnvägar.
NAMNET MALSTA
Namnet skrevs 1298 Malstadhum och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), 'ställe'. Förleden är mal, 'sand, grus eller småsten'.
DEGARÖ - MALSTA SOCKEN
"Degerö. Herregods i Malsta
socken och Lyhundra härad av Stockholms län, 1 mantal skatte-säteri, 2 mantal augment och 2 mantal frälsesäteri, med
stor åbyggnad, belägen mellan
Lommaren och Malstasjön. Ar 167 3 pantsatte fröken Ebba Banér Storgården i Degerö till grevinnan Anna Oxenstjerna på
Mellingeholm. Säteriet grundades av en Hjulhammar och tillhörde år 1685 Weltz; skattehemmanen reducerades dels från Stjernskiöld, dels från Ortala
grevskap; år 1700 tillhörde Degerö Stjernkrona, därpå Rosensköld, från år 17 02
Ekebom (adlad Ekenstjerna), från 1731 landshöfding J. v. Brehmer, från 1751 Arfvidson, Adlerberg, från 1761 Gripenstjerna, från 1773 Leuhusen och ägdes 1825—1849 af Engelcrantz, med underlydande 1 x/2 mantal frälse. Här
förvaras en fint arbetad guldkedja om 23 lods vikt, som tillhört abbedissan i Clara Kloster, Anna Reiuholdsdotter
Leuhusen, vilken vid Stockholms
belägring 1522 med ett vitt kläde om dagen och en brinnande lykta om natten gav signaler åt Christians anhängare. Till straff derför indrog Gustaf I Clara Kloster tidigare än de övriga.
Abbedissans radband av guld och
silver äro likaledes i behåll. På Degerö förvaras även ett porträtt af konung Magnus Ladulås’ dotter Richissa, som konungen gav till nunna i CLARA Kloster. År 1804 fanns här en större boksamling. (Historiskt-geografiskt-statistiskt..)
MASKINTEXT!! MÅSTE RÄTTAS!!
LUNDBY - MALSTA SOCKEN
Lundby, Risland.
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
TORPARE
En torpare var en småbrukare som inte ägde jorden utan arrenderade den och betalade arrendet genom att utföra ett antal dagsverke på markägarens gods. Torpare var en landbo med ärftlig besittningsrätt (åborätt). Vad som skiljde torparen mot övriga landbor var att torparen betalade arrendet med dagsverken.
STATARE -1945
En statare var förr i Sverige en lantarbetare, som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en husbonde (jordägare). Statare anställdes i regel enligt legostadgan på ettåriga kontrakt. Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan, var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra gods. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Statare förekom huvudsakligen på större gårdar i södra Sverige och Södermanland; systemet slog aldrig igenom i Norrland. Mekaniseringen av jordbruket ledde till att antalet anställda, så även statare, gradvis minskade efter en topp som i statarnas fall inföll under andra hälften av 1800-talet. Förhållandena för statarna var ofta otillfredsställande, vilket ledde till debatt och att systemet slutligen avskaffades 1945.
++++++
TIDSPERIODER
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866-1905)
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Carl Jansson/Sandins livstid
++++++
LIVSHISTORIA
1849 GIFTE
1846-1851
Ev är Stina Greta Jansdotter först piga hos Frälsebonden Jan Ersson med familj, hon gifter sig 1849-05-28 med sonen Carl, hon flyttar in i familjen 1848. Carl Jansson/Sandin lever tillsammans med hustrun Stina Greta Jansdotter f. 1822-04-04 Almunge sn, på gården som hans föräldrar brukade i (Mårtensby) i Almunge socken.
Carl Jansson/Sandin tillsammans med hustrun och äldste sonen flyttar från föräldrarnas gård i (Mårtens by) i Almunge sn 1851-03-11, en vecka innan sonen Carl Edvard [Min Ana] föds, Carl Jansson/Sandin benämns då Bondesonen.
De flyttar till (Svartsättra) i Gottröra socken. 1853 benämns Carl Jansson torpare.
Från (Svartsättra) i Gottröra socken flyttar de 1854-10-25 till Estuna socken.
DÖD 1883
Carl Jansson/Sandin
++++++
KÄLLOR
FÖ Almunge 1843-1861 C:4
--Bild 44 nr 43 (Johan Gustaf 1849-10-07 Far Carl Jansson Mor Stina Gretha Jansdotter 27 år sid 16), (Mårtensby)
FÖ Gottröra (AB) 1838-1861 CI:6
--Bild 460 nr 8 (Carl Edvard 1851-03-18), (Svartsättra)
--Bild 55 RA nr 13 (Frans August 1853-04-26, Far Torpare Carl Janssoon Mor/Hustru Stina Greta Jansdotter 31 år), (Svartsättra)
HF Almunge 1846-1851 AI:12
--Bild 124 RA/sid 105 (Ev är Stina Greta Jansdotter först piga hos Frälsebonden Jan Ersson med familj, hon gifter sig 1849-05-28 med sonen Carl, hon flyttar in i familjen 1848, in från HF Almunge AI:12 bild 402 RA/sid 376 år 1848), (J+MS och MC,C,A,I,J samt C+SG och JG, samt pigor)
UT Almunge (AB,C) 1841-1868 B:2 sid 33 nr 1 (1851-03-11, till Gottröra sn, Bondesonen C+hu och en son)
HF Gottröra (AB) 1851-1855 AI:8 --Bild 264/nr 235 (Svartsättra) (C+SG och JG,CE,FÅ samt dräng och piga)
UT Gottröra 1851-1855 AI:8
--Bild 278-279 RA nr 51-55 (Ut (Svartsättra) Gottröra sn till Estuna sn 1854-10-25, CJ+SG och JG, CE, FA)
IN Estuna 1843-1860 B:1
--Bild 26 RA (Arrendator/Statardräng CJ+SG och JG, CE, FA till Malmen)
HF Estuna 1844-1855 AI:11b
--Bild 150 RA/sid 12 (Statkarl CJ+SG och JG, CE, FA, EC)
HF Estuna 1856-1860 AI:12b
--Bild 25 RA/sid 15 (Norr Malma) (Hela familjen flyttar till Malsta sn, JG 1856-01-20, övriga 1856-10-24)
IN Malsta 1841-1845 AI:9
--Bild 111 RA år 1856 (Statardräng Sandin+Hu, 2 söner och 1 dotter, till (Degerö) Malsta sn)
HF Malsta 1852-1856 AI:11
--Bild 16 RA/sid 9 (Degarö) (Statardräng CJ+SG och CE, FA, EC)
HF Malsta 1857-1861 AI:12
--Bild 16 RA/sid 9 (år 1857 till sid 31? (Lundby) Malsta sn, Statardrängen CJ+fam do Johanna f. 1858 Malsta sn)
HF Malsta...AI:13
--Bild 37 RA/sid 34 (Lundby-Risland) (Statardräng.. och do Lovisa Mathilda..)
HF Malsta... AI:14
--Bild 30 RA/sid 27 (Lundby) (Inhyses/Statardräng CJ+Hu, CE till Kragsta)
HF Malsta... AI:15
--Bild 27 RA/sid 24 (Lundby) (Inhyses CJ+Hu befriad... )
HF Malsta... AI:16
--Bild 29 RA/sid 26 (Lundby) (CJ+Hu sjuk/befriad...)
HF Malsta... AI:17
--Bild 50 RA/sid 46 (Lundby) (CJ d. 1883-08-16... | |
|
G e n v ä g a r
