JAN Jansson (1813-1872)
1813-04-11--1872-11-14 (man)
JAN Jansson f. 1813-04-11 (Björndahls ägor) Karlskoga sn (ingick i Karlskoga bergslags härad) Karlskoga kommun, Örebro län (.) Värmland, d. 1872-11-14.
BOSATT
(Björndahls ägor) Karlskoga sn
ARBETE
Bergsman
GIFTE
JAN Jansson f. 1813-04-11 (Björndahls ägor) Karlskoga sn d. 1872-11-14, gifter sig med STINA Andersdotter f. 1811-03-21 Bjurtjärn sn d..
BARN
1) Maja Stina f. 1836-08-04, Karlskoga sn
2) Jan f. 1840-12-13, Karlsoga sn
3) Anna Cajsa f. 1844-06-23, Karlskoga sn
4) Carl f. 1846-12-24, Karlskoga sn
5) JOHANNA f. 1850-05-05, Karlskoga sn [Min Ana]
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
KARLSKOGA SOCKEN - VÄRMLAND
Karlskoga socken i Värmland ingick i Karlskoga bergslags härad, ombildades 1940 till Karlskoga stad och området utgör ingår i sin helhet sedan 1971 Karlskoga kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Karlskoga distrikt.
Tätorten och kyrkbyn Karlskoga med sockenkyrkan Karlskoga kyrka låg i socknen. Karlskoga socken ligger kring Timsälven, Svartälven och norra delen av Möckeln. Socknen har en odlingsbygd vid älvarna och vid sjön och är i övrigt en kuperad skogsbygd.
NAMNET KARLSKOGA
Namnet (1602 Karlskogh) är från hertig Karl (Karl IX) där skogen som åsyftas är skogsområdet mellan Närke och Värmland.
BJÖRNDAHL
...
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARING
BERGSMAN
Bergsman kallades sedan medeltiden den bonde som vid sidan av jordbruket bedrev bergsbruk, och som omfattades av bergslagets så kallade privilegiebrev att å ena sidan fullfölja skyldigheten att utvinna fyndigheterna på sin mark för framställning av tackjärn, och å andra sidan betala skatt på tackjärnet de framställde. Bergsman var, med en annan utgångspunkt, den som ägde ett bergsmanshemman. Eftersom hemmanen i bergslagen upprättades i anslutning till malmfyndigheter, kom merparten hemman att klassas som sådana. Allt efter värderingen av hemmanet kunde bonden vara hel, halv eller en kvarts bergsman. Detta var också deras hemmanstal, vilket i dessa områden snarare handlade om hyttandelar och förmåga till att framställa malm, än om gårdens storlek eller avkastning. Nybyggare och torpare skattlades regelmässigt som bergsmän efter att friåren gått ut, enligt täkterätten. Hur överlåtandet av bergsmanshemman fick gå till var också reglerat i privilegiebrevet, dock hade barnen arvsrätt och det vanliga var att barnen gick i föräldrarnas spår, övertog hemmanet och blev bergsmän.
.... FORTSÄTTNING
++++++
TIDSPERIODER
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD 1872
Jan Jansson
++++++
KÄLLOR
FÖ Karlskoga 1791-1821 C:8
--Bild 198 RA vänster sida (JAN 1813-04-11 (Björndahlsägor), Far Jan Olsson, Mor Stina Andersdotter, vittnen ERIC Nilsson och hustrun MARIA Eliasdotter, Jungfrubo) OBS uppdelningen per barn, lätt att läsa fel.
HF KARLSKOGA ..... AI:21 sid 34 3:e namnet nerifrån, sid 35 2-4 namnet nerifrån (Jan Olsson f. 68-02-28 Hidinge församling).
HF KARLSKOGA ..... AI:23 bild 91/sid 85 rad 9-
HF KARLSKOGA ..... AI:25 bild 99/sid 94 Kärne rote (Björndahls ägor)
HF KARLSKOGA 1841-1845 AI:27 norra delen bild 123 RA/sid 109 Granberga rote (Björndahls ägor)(Undt./Änka Stina Andersdotter f. 80 Lungsund, son JJ+SA och MS,J samt fosterson 29-03-29 Carlskoga, till sid 291 samma bok N 44)
HF KARLSKOGA 1841-1845 AI:27 norra delen
--Bild 317 RA/sid 291 rad 11- (Lerängen)(Bergsman JJ+SA och MS,J,AC, in 109 från samma bok N 44, C samt fosterson Jonas Svensson f. 1829-03-29 Carlskoga in från sid 109 samma bok N 44, till 25 N 45)
HF KARLSKOGA 1846-1850 AI:29 norra delen
--Bild 274 RA/sid 258 (Lerängen)(Bergsman JJ+SA och MS,J,AC,C,J)
HF KARLSKOGA 1851-1855 AI:31 norra delen
--Bild 383 RA/sid 366 (Lerängen)(Bergsman JJ+SA och MS,J,AC,C,J samt modern/änkan Stina Andersdotter f. 1780 Lungsund d. 61-02-10 in från sid 132 samma bok N5b?)
HF KARLSKOGA 1856-1860 AI:35 mellersta delen
--Bild 9 RA/sid 5 Lerängs rote (Lerängen)(fam m fl..
HF KARLSKOGA 1861-1865 AI:38 östra delen bild .... (Lerängen)((Bergsman JJ+SA och MS,J,AC,C,J samt modern/änkan Stina Andersdotter, måg Gustaf Jonsson32-05-27 Carlskoga, hu Maja Stina Jansdotter 36-08-04 Carlskoga samt deras barn).
HF KARLSKOGA 1866-1870 AI:41 östra delen
--Bild 12 RA/sid 5 Lerängs rote (Lerängen)((Bergsman JJ+SA och C,J och hennes oä son Anders Gustaf 1869-05-16 samt måg med familj).
HF KARLSKOGA 1866-1870 AI:41 östra delen
--Bild 12 RA/sid 5 Lerängs rote (Lerängen)((Bergsman JJ
HF KARLSKOGA 1876-1880 AI:48 östra delen
--Bild/sid 1 Lerängen, hittar ej familjen. | |
|
G e n v ä g a r
