Olof Hästbacka (1520-)
1520-- (man)
Född cirka 1520.
Fi. Tervajärvi (’Tjärsjön’). En del liknande namn anses avse mörk färg hos vattnet. Jfr vanliga namn som Svartsjön. Möjligt är att namngivningen i detta fall som i många andra har samband med tjärbränning. (Jfr Pitkänen 1985:271). Namnet Terjärv har säkerligen syftat på Hemsjön i kyrkbyn. Terjärv överfördes från Karleby till Kronoby när denna socken bildades. År 1830 delades bebyggelsen officiellt i tre byar, men redan tidigare hade Hästbacka bildat en egen enhet (Tegengren 1943:44). Terjärv är sedan 1970 ånyo en del av Kronoby.
Byn Hästbacka är uppkallad efter ett av hemmanen. Liknande namn syftar ofta på platser där hästar hållits i bete eller dit de gärna sökt sig. Man kan också tänka sig att gården varit känd för sina hästar, husbonden hästuppfödare eller -handlare eller dylikt (Nina Martola).
De finlandssvenska dialekterna har flera betydelser för backe: ’moränkulle, vägbacke, strandvall, gårdsplan, jordytan, marken’, samt med specialisering av den förstnämnda betydelsen ’gård, gårdsklunga’ (mer eller mindre högt belägen i förhållande till omgivningen). Det finns över 8 000 upptecknade finlandssvenska namn innehållande elemenet backe (Valtavuo-Pfeifer 1998:48). Grundbetydelsen antas vara ’(fast) upphöjning, kulle’. Som slutled i bynamn förekommer ordet 80 gånger, därav inte mindre än 74 i Nyland, men bara en gång på Åland. Typen är vanlig som hemmansnamn och gårdsnamn i Österbotten. Karsten 1923:246 f. De österbottniska gårdsbackarna jämte ägor är ofta av nyländsk bystorlek. Formen på -a är den väntade i de dialekter som har generaliserat de svaga maskulinernas form i kasus genitiv, dativ och ackusativ. Också som enledat namn uppträder Backa. Svenska riksspråket bevarar nominativformen backe. | |
|
G e n v ä g a r
