Född på slottet Werberg i Kärnten, Österrike
Borggreve i Klagenfurt, Österrike
Svenskt riksråd 1653
Österrikaren Paul Khevenhüller (1593 - 1655) tjänstgjorde hos Gustav II Adolf under kriget. Han hade varit tvungen att fly från sitt hemland på grund av sin protestantiska tro. Det gick åt mycket pengar under kriget och Khevenhüller lånade ut 70 000 riksdaler till Gustav II Adolf, en mycket stor summa pengar vid denna tid. När Gustav II Adolf hade stupat reste Khevenhüller till Stockholm för att få tillbaka sitt lån. Istället för pengar fick han Julita som pant.?Godset var betydligt större då än idag och innefattade hela Julita socken förutom godset Gimmersta. Khevenhüller flyttade aldrig till Julita. Styckebruket arrenderades ut till holländaren Henrik Trip, som omkring år 1650 lät den holländske konstnären Allart van Everdingen måla av bruket. En kopia av en större tavla samt en mindre tavla i original av Everdingen hänger idag i "Julitarummet" i Stora Huset. Omkring 1660 började malmen ta slut och skogarna skövlades för att förse styckebruket med träkol. Bruket blev olönsamt och lades ner.??Paul och Regina Catharina Khevenhüllers dotter, Anna Regina Khevenhüller (1618 - 1666), gifter sig med Mathias Palbitzki (1623 - 1677) och därigenom övergår Julita till adelssläkten Palbitzki. och döttrarna ärvde gårdarna Äs och Fogelstad. Alexander Palbitzki förde journal över sysslor och händelser på godset med noggranna anteckningar över antalet djur, inkomster från exempelvis oxhandel, skogsbruk, jordbruk och fiske. Därför kan man få en mycket god bild av hur gården fungerade mellan åren 1704 och 1724. Från år 1735 finns dessutom en detaljerad karta över Julita, utförd av lantmätare Mårten Rivell.??Axel Gottlieb Palbitzki (1698 - 1760) blev nästa ägare till Julita, tillsammans med hustrun Charlotta Christina Siöblad (1693 - 1770). De lät bygga en fattigstuga och en skola år 1742. Skolan var en av de första i Sverige. År 1745 förstördes gårdens huvudbyggnad i en brand. En ny huvudbyggnad uppfördes och stod klar omkring 1760.?
De sista Palbitzki på Julita blev Axel Gottlieb Palbitzkis brors barnbarn Mathias Palbitzki (1782 - 1851) och hans hustru var Beata von Ungern-Sternberg (1788 - 1872) från granngården Äs. Beata Palbitzki var en mycket godhjärtad kvinna som?visade stor omsorg om folket på gården. De fick inga barn, så efter Beata Palbitzkis död ärvdes Julita av hennes avlägsna släktingar som beslutade sig för att sälja godset.?? | |
G e n v ä g a r
