Gustaf WILLHELM Asp (1826-) 1826-03-08-- (man)
MISTERHULT SOCKEN - VÄSTRUM SOCKEN
UNION OCH NY KONSTITUTION - INDUSTRIALISERINGEN
+++++++++++++++++++++
GUSTAF WILLHELM Asp f. 1826-03-08 Misterhult sn (ingick i Tunaläns härad) Oskarshamns kommun, Kalmar län (H) Småland, d..
BOSATT
Misterhult sn år 1826
Västrum sn
ARBETE
Dräng
Statardräng
Trädgårdsmästare
GIFTE (1)
GUSTAF WILLHELM Asp f. 1826-03-08 Misterhult sn, d.. gifter sig med PETRONELLA MARIANA Persdotter f. 1835-09-26 Misterhult sn, d. 1861-11-22 Västrum sn.
BARN från första äktenskapet:
1) Hulda Charlotta f. 1854-11-20 Västrum sn
2) MARIA Josefina Lovisa f. 1861-09-10 Västrum sn [Min Ana]
GIFTE (2)
GUSTAF WILLHELM Asp f. 1826-03-08 Misterhult sn, d.. gifter sig 1862-11-26 med MARIA CHARLOTTA Olsdotter f. 1831-03-12 Misterhult sn, d..
till Tuna 1862-10-28 p 60
till Västervik
++++++++++++++++++++
MISTERHULT SOCKEN - SMÅLAND
Misterhults socken i Småland ingick i Tunaläns härad, uppgick 1967 i Oskarshamns stad och området ingår sedan 1974 i Oskarshamns kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Misterhults distrikt.
Tätorter är Fårbo, Mörtfors, Figeholm samt kyrkbyn Misterhult där Misterhults sockenkyrka ligger. Misterhults socken ligger vid kusten norr om Oskarshamn. Socknens område tillhör den glest bebodda skogsbygden, som sitter likt en kil mellan de öppnare, välodlade gamla kulturbygderna Tjust i norr och Kalmarslätten i söder. I bygden ligger åkrarna utspridda och följer smala dalgångar som är inramade av breda, bergiga skogsplatåer. Längs kusten finns en skärgård, bredast utanför Gåsfjärden i norr. Till socknen hör också ön och naturreservatet Blå Jungfrun. Gästgiverier har funnits i Jemserum och Figeholm. Skärgården - Misterhults skärgård kallas socknens skärgårdsområde som i norr angränsar till Tjusts skärgård och i söder till Kalmarsund. Området består av en mängd öar som Vinö, Älö, Äspö och Strupö. Flera av dessa, däribland Vinö, är bebodda året runt. Ett generellt byggnadsförbud som infördes av Länsstyrelsen redan på 1920-talet, har fredat öarna från storskalig bebyggelse under de senare decennierna. Misterhults skärgård är ett naturreservat som bland annat inkluderar Älö, Strupö Marsöarkipelagen och Örö. Frälsegårdar - De högadliga släkterna slog sig inte ner i trakten, eftersom de antingen genom köp, förpantning eller genom förläningar skaffade sig jordegendomar i det bördigare norra och södra Kalmar län. Ett exempel är den legendariske jorddrotten Bo Jonsson Grip, som på 1300-talet praktiskt taget var herre över hela det småländska kustområdet och hade en särskilt stark ställning i Tjust. På Fågelvik i Tjust huserade även kung Karl Knutsson (Bonde) och senare ätten Gyllenstierna. Den urgamla ryktbara Bielkeätten hade sitt stamgods under senmedeltiden i trakten av Mönsterås med Kråkerum som sätesgård. Rikskanslern Axel Oxenstierna ägde på 1600-talet stora områden i Södra Möre där han var greve till Södermöre). Men även släkterna Sture[vem?] och Vasa hade ansenliga jordegendomar i denna del.
I 1500-talets jordeböcker uppträder egendomen Misterhult som två kronohemman, Stora och Lilla Misterhult. Dessa gårdar som låg mitt i bygdens centrum var av mycket hög ålder och hade viss betydelse redan under forntiden. Säkert är det just efter dessa gårdar som Misterhult vid sockenbildningen fick sitt namn. Fram till år 1521 fanns i princip ingen frälsejord i Misterhults socken. Det mesta jordagodset tillhörde Kronan. I den äldsta bevarade jordeboken över Misterhult upprättad 1543, finns inga självägande bönder, bara landbor som arrenderar sin jord. Vid seklets mitt hade trots allt ca 13% av Kronans jordagods övergått till frälset och ägdes av Görvel Fadersdotter (Sparre). Vid hennes död 1605 återgick hennes gods till Kronan, men bara för att 1607 förlänas till krigaren Per Mikaelsson. Per adlades år 1610 med namnet Hammarskjöld och blev stamfader för den ätt som kom att bygga upp ett mycket ansenligt godskomplex i Stranda och Tunaläns härader, som under mycket lång tid var den helt dominerande familjen i dessa trakter. (Per var farfars farfars farfars farfar till FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld). Adelsgårdarnas storhetstid i Misterhults socken inleddes först på 1600-talet när förtjänta krigare fick förläningar av kungen. Då var Tunaläns skogstrakter lämpliga resurser att dela ut. En av de största jordägarna i socknen blev alltså Per Mikaelsson Hammarskjöld, men även andra adliga släkter som Zelow, Breitholtz, Freidenfelt, Nordenskjöld, Hellenstierna och Ekenberg kom att bli betydande.
Sätesgårdar: (1) Fårbo säteri
(2) Misterhults säteri (3) Virums säteri (4) Imbramåla herrgård (5) Lindnäs herrgård (6) Virbo säteri
(7) Gässhults säteri (8) Virkvarns säteri (9) Gersebo herrgård (10) Köksmåla gård (11) Tjustgöls gård
NAMNET MISTERHULT
Sockennamnet kommer från kyrkbyn som 1417 hette Mistrult. Förleden är mist i betydelsen dimma, tät fuktig dis från sjön. Efterleden är hult, liten skog.
+++
VÄSTRUM SOCKEN - SMÅLAND
Västrums socken, ingick i Södra Tjusts härad, uppgick 1967 i Västerviks stad och området ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Västrums distrikt.
Kyrkbyn Västrum med sockenkyrkan Västrums kyrka ligger i socknen
Västrums socken ligger närmast söder om Västervik vid flera vikar och öar i dessa skärgård. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd. Det finns två naturreservat i socknen: Yxnevik ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Helgerum är ett kommunalt naturreservat. Sätesgårdar var (1) Helgerums säteri, (2) Åldersbäcks herrgård och (3) Dagsbo herrgård.
NAMNET VÄSTRUM
(1382 Vestrwme) kommer från kyrkbyn. Förleden är väderstrecket väster. Efterleden är rum, 'öppen plats'
++++++
TIDSPERIODER
(1) Union och ny konstitution (1809–1866)
(2) Industrialiseringen (1866–1905)
...
++++++
(1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
(2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Gustaf Willhelm Asps livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT (1)
Från Lofta 1860 till Helgerum,
Gustaf WILLHELM och Petronella Maria. År 1861 föds Maria Josefina Lovisa och Gustaf WILLHELM noteras som dräng. Petronella Mariana dör 1861-11-22.
GIFTE (2) 1862
Gustaf WILLIAM gifter om sig 1862-11-26 med MARIA CHARLOTTA Olsdotter f. 1831-03-12, Misterhult sn.
till Tuna 1862-10-28 sid 60
1878-11-12
Till Bjursund, Loftahammar , Statardrängen Gustaf Willhelm Asp (42 år) med Hustru Maria Charlotta Olsdotter och Pigan, hans dotter, Maria Josefina Lovisa Asp (17 år) från Västervik.
1880-08-18
1880-10-08 Från Loftahammar, Trädgårdsmästare Gustaf William, Maria Charlotta och Pigan Maria Josefina Lovisa
1880-12-03
Till Västervik, Trädgårdsmästare Gustaf William, Maria Charlotta och Pigan Maria Josefina Lovisa
DÖD
Gustaf WILLHELM Asp
++++++
KÄLLOR
HF Västrum 1856-1861, AI:14
--Bild 198/sid 184 nr 104. (GWA+PMP och HC, MJL)
Hemvist Helgerum , GWA+PMP in fr Lofta 1860.
HF Västrum 1861-1865, AI:15
--Bild 195/sid 187 rad 9-11, Helgerum.
IN Loftahammar 1817-1887 BI:1
--Bild 70/sid 131 nr 40 och 41 (MJL och GW+HU 1878-11-12, till Bjursund).
HF Loftahammar 1875-1881, AI:12
--Bild 113/sid 105 rad 4-5 (GW+MC och MJL, Bjursund).
UT Loftahammar 1817-1887 BI:1
--Bild 115/sid 217 rad 24 och 25 (GW+? och MJL)(1880-10-18)
IN Västervik 1862-1881 BI:4
--Bild 180 nr 224 och 225 (GW+? och MJL, Svensborg)(1880-12-03) | |
|