Krister Andersson Lund (1620-1682)
1620--1682 (man)
Christiern Andersson Lund född ca 1620. Länsman från minst 1673 till 1680 bodde på Länsmansgården i Ede, Hammerdals socken (Z).
http://fornskrift.se/Avskrifter/Offerdals_domb_1649-1690.pdf
Offerdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690
Offerdals ting 29 oktober 1673
6. Dato beswärade sigh ländzman ifrån Hammerdahl, Christiern Andersson, at förrijdaren af h:r majorens, wälb:e Petter Sabbels compagnie, Hendrich Bly, hafwer förledin augustj månad om een mårgon illa tracterat hanss [fol. 713r] stiufbarn som besittia sin sal. faders hemman i Rijse by och Offerdahl sochn, hwilket hafwer sigh tildragit, som föllier.
Oluf Erichsson, sonen i gården, som huuswärden ähr, wid pass 20 åhr gammal, klagligen tilkänna gifwer, at förrijdaren Hendrich Bly, som hoos honom j gården ähr inquarterat, hafwer om een mårgon in augusto gåt uhr sin stuga in i wärdens at twätta sigh. Sedan hafwer han utgåt och åter inkommit andra gången, och huuswärden Oluf Erichsson tilfrågade, hwarföre han i grangården hoos Nils Andersson i Rijse hafwer fördt osanningh på sigh och fördenskuld sagt, willia blifwa af med förrijdaren uhr gården. Men Oluf Erichsson nekade det hafwa giordt. Gick förrijdaren dher med uth, och tredie gången inkom, hafwandes ett röönspöö i handen, ställandes sigh så emillan dörren och Oluf Erichsson, så at hwarken han eller hanss broder fingo utgå, uthan blefwo förhindrade af förrijdaren, at dhe eij uthsloppo, då den äldre brodern Olof Erichsson badh i Jesu nampn han skulle skona sig för hugg, det förrijdaren ingalunda wille och blef Oluf Erichsson dheraf förskräckt, så at han klöp under bordet och meente dher kunna blifwa i fredh. Men förrijdaren utj sin påstående ijfrigheet hafwer söckt Oluf Erichsson dher han war, honom i håret fattat och framdragit, och med stoorändan af röönspöö slagit några slängiar öfwer axlan och armarna. Men Olof continuerligen bedit han wille wända igen, då hafwer pigan framkommit och wehlat afstyra, hafwer hon fått een slängh medh öfwer ryggen. Wid samma tilfälle fingo bröderna eller sönnerna i gården sin undanflyckt på dörren, så at den yngre brodren uthan hugg undslapp. Sedan detta war öfwerståt [fol. 713v] och förrijdaren hafwer gått utj sin stugu, hafwer drängen Oluf Jonsson ingåt j sin huusbondes stugu. Då förrijdaren hafwer straxt effter kommit, hafwandes samma röönspö i handen och sagt til drängen. Hvad hafwer du här med beställa? Drängen swarade, iagh weet icke annat med edher än ära och gott. Då hafwer förrijdaren honom slagit 3 slängiar öfwer ryggen af samma röön.
Ländhzman Moses Andersson, Nils Andersson i Rijse och Staphan Olufsson i Kläppe be- tyga, at huuswärden Oluf Erichsson hafwer fått 4 blåningar öfwer ryggen, drängen Oluf Jons- son 3 blånader och pigan Kerstin Jonsdotter een blånadh.
Till detta kan förrijdaren Hendrich Bly sigh eij unddraga, uthan omsider bekände hafwa slagit Oluf Erichsson förr han kröp under bordet, några slagh af röönspöö eller käppen. Jembwäl och sedan med håret undan bordet framdragit, och åter andra gången slagit, då pigan hafwer framkommit och sådant afstyrdt, dher af hennes huusbonde feck undflyckte igennom dörren. Förrijdaren sigh beklagar, at Oluf Erichsson effter åtskilliga förmahningar eij hafwer täckt hanss stugu, hwarföre kläderne som hafwa hängdt på wäggen j denne sommar ähre af dropp blifne bortskämbde och förderfwade, der til Oluf Erichsson swarade, at han nu först j wåhras tilträdde sitt fars hemman och begynt dhet at bruka, hafwer altså eij hindt täckia den andra stugun, dher förrijdaren hafwer hafft tilhåldh, som sig hade bordt.
Detta haar kunnat blifwit på annat sätt, med bättre fogh rättat och corrigerat, än slijk wåldsamblig [fol. 714r] process föröfwa emot sin egen wärd, hwarföre kan denna ringa rätten eij förrijdaren Hendrich Bly, för edhörisbrott befrija, uthan derföre plichta effter 3 och 35 cap. Edzöris B. LL. Hanss egen öfwerste, och officerare nu närwarande sampt nämbden med gemene man witna, at han elliest tilförne hafwer hållit sigh roligh och stilla och ingen slags- måhl föröfwadt. Fördenskuld hanss officerare tillika med honom underdåhn. ödmiukeligast bidia honom kunde denne gången weederfaras nådh. Hwilket alt som förbemält ähr heem- ställes j underdåhn. ödmiukheet höghlofl. Kongl. hofrättens widare höghwijse omdöhme och nådige resolution.
http://fornskrift.se/Avskrifter/Hammerdals_domb_1649-1690_4.pdf
Hammerdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690
Ting 24 mars 1673
9. "Borgmästaren ifrån Piteå, wäl:tt David Persson Fördeel,
fordrar af ländzman Christian Andersson Lund..."
"...Christiern Andersson dher emot inwänder, intet hafwa
sine documenter för handen, dher med han kan förläggia
H:r borgmestarens praetension, uthan liggia uti Skellefteå,
dher han sitt arf hafwer at praetendera som i underpant ähr..."
Ting den 29 oktober 1673
6. Dato beswärade sigh ländzman ifrån Hammerdahl, Christiern Andersson, at förrijdaren af h:r majorens, wälb:e Petter Sabbels compagnie, Hendrich Bly, hafwer förledin augustj månad om een mårgon illa tracterat hanss [fol. 713r] stiufbarn som besittia sin sal. faders hemman i Rijse by och Offerdahl sochn, hwilket hafwer sigh tildragit, som föllier.
Ting den 9 november 1674
5. Länssman ifrån Hammerdahl Christiern Andersson klagade, det Nils Olufsson i Ofloo hafwer på andra storböndagen 1673, då han kom uhr kyrckian, hälsade han först på honom och sedan hårdeligen fordrade af honom någon gammal giäld, som hans hustru skulle wara till Hällie Torkielssons barn i Landsom skyldigh, det Christiern eij afwiste, uthan Nils tilsade honom eij skulle reesa här ifrån förr han skulle clarera med barnen. Tolfmän Oluf Håkansson i Grötom och Staphan Olufsson i Kläppe betygade, det Christiern hafwer, då dhe kommo igenom kyrckioporten, begärdt storböndags fredh af dhem, beklagade sigh wara illa uthkommen af Nils Olufsson, och då höll han ihop med Christiern. Något tilförne hafwer och Nils Olufsson på kyrckiowallen om een sundagh, med elacka ord öfwerfallit Christierns hustru så att hon af tolfmän Erich Persson Bergh och Nils Andersson i Stafre nödgades begära fredh, och blifwa denne mannen quitt och frij, effter hon wiste sigh eij wara honom något skyldigh, hwilket Erich Pehrsson och Nils Andersson för rätten det samma betyga så i sanningh wara.
Men Nils Olufson inför rätten förkastade bägge tolfmän säija osandt på sigh, hwarpå dhe protesterade, at han dherföre lagligen må plichta. Och emedan Nils Olufsson här ifrån sigh eij kan unddraga så wara passerat och honom Christiern om storböndagen krafdt, och trägit påstådt eij afwijka uhr sochnen före han betalt. Sedan och öfwerfallit hans hustru på een söndagh, kunde nämnden eij befrija honom, uthan för een sådan olydeligh förargelsse saakfältes til 40 m:k:r s.m:t effter stooorböndags placatetz innehåld a:o 1655. Och för det han [fol. 766v] inför rätten hafwer missfijrmat tolfmän, Erich Persson och Nils Andersson, saakfältes för hwartera effter 31 och 32 cap. Rådst. B. Stl. och 12 cap Kongs. B. til 2:ne gånger 12 m:k:r s.m:t til tre skiftes.
Hammerdals Ting 24 november 1679
16. Ländzman Christier Andersson bewilliades fastebref på Nils Anderssons hemman i Ede, bestående af 2 tunl:d kiöpt för 36 Rd:r derföre gifwit 36 Rd:r effter dhet war lagbudit och lagståndit, och ingen fanst af bördemännen som dher å klandrade.
Hammerdals Ting 21 juni 1680
4. Cronones ländzman Christian [Christiern] Andersson angifwer det Sven Persson i Håxås hafwer H:r befallningsman welb:de Jonas Flodin beskylt tagit af ländzman mutor för dhet halfwa tunlandet h:s excell. högwelborne H:r Carl Sparre så wäl h:s excell. Flemingh hafwa tildelt i Huxååsen under ländzmans hemmanet Ede, som fältwebelen Håkan Jonsson bewitnade. Dock bekände Swen Persson i Huxåås sielf hafwa dhet sagdt i eenfaldigheet och nu bedz före. Såsom befall:n ähr dher med eij nögder att Swen Persson skulle få attaquera hanss persohn, som aldeles dhertil oskyldigh ähr, uthan denne tilökningh ähr passerat före hanss ankompst til orten, altså effter 20 cap. Ting. B. LL kunde nämbden eij befrija honom uthan saakfälla till 40 mk:r Sm:tt.
Hammerdals Ting 19 oktober 1681
(11.) Märit Persdotter i Svensgården warit stämbd af Chrestier Andersson i Ede och uthan laga förfall intet comparerat, skall böta för tresko och stämbningz försittiande 3 m:k efter det 33 capitlet Tingmåhla balcken.
Hammerdals Ting 7-8 april 1682
5. Trumbslagaren Per [Peder] Jonsson angaf hurusom hans mohrmoder hust. Märet Persdotter ifrå Fyrås är genom döden 1675 afgången och ländzman Christer Andersson des quarlåtenskap tagit under sin disposition och delt till Jon i Biörsgårdh och Sven i Lorås och sompt sielf behållit: Begiärandes att dee måtte den ifrå sigh lefwerera. Ländzman är för sin siukdom skull icke tillstädes. Joon i Biörsgårdh föregifwer sigh på een gammall fordran något af ländzman bekommit. Swän är eij heller tilstädes. Hemming Biörson i Fyråhs hafwer fölgdt ländzman enär quarlåtenskapen uthtogs af Månses gårdh och bracht till Wellam Perssons ib:m, föregifwandes Hemmingh att ingen förtächningh där på oprättades.
Såsom ländzman Chrestier Aderson hafwer tagit sigh förwaltningen öfwer quarlåtenskapen och den till åthskillige uthlefwererat och nu medelst siukdom icke kan sigh däröfwer förklara, Altså pröfwes skiäligt att ländzman skall ett inventarium på frambledne hustro Märittz Pedersdotters quarlåtenskap oprätta och om behöfwes å nästa laga tingh dhet eedeligen besanna och creditorerne till samma tijdh sine fordringar bewijsa, då Rätten ett änteligit uthslagh däruthinnan göra will.
8. H:r Pedher Gestrinius föredrogh att ländzmans hemmanet i Ede och Nils Andersson ib:m med des consorter bruka fiskerie uti Skallåhn under prætext att dee hafwe böxlatt Edzforssen, ändoch den är 11⁄2 mijhl derifrå belägen, och icke kan skyhlas och brukas der under. Rp: Att Skallåhn haf:r af urminnes tijdher af dem, tillijka med Edzforssen warit brukat: oppwijsandes een doom af den 19 Novembris 1672 att Edzforssen hörer bem:te personer till såsom annat whrminnes. H:r Peder tilspordes om dee så länge hafwa brukat Skallåhn som Edzforssen, huar till han beiakade men nekade den kunne brukas under Edzforssens nambn och fiskie medelst des aflägenheet skuldh.
Aldenstundh fiskiet uthi Skallåhn befinnes så längie under nu warande lanzmans hemman och Nills Andersons i Edeby med des consorter och laggärdzmän i samma by wara brukat som Edzforssen, huilcken af uhrminnes tijder der under lydt och legatt; som häradzdomen af den 19 Novembris Anno 1672 förmåhr; Altså kan rätten icke mindre giöra, än äfwen wäll reservera och bijbehålla Skalålhn och des fijskie under ländzmans hemmanet i Edhe och des interessenter som Edzforssen oqualt effter 1 cap. Jordabalcken L.L. at behålla och bruka.
Hammerdals Ting 24 och 27 november 1682
4. Olof Persson insinuerade hurusom han A:o 1674 reeste till Norge och imedler tijdh hafuer hans fadher fadher Nils Andersson i Ede bortsålt sitt hemman till frambledne ländzman Christer [Chrestiern] Andersson som där till obördig war och lijkwäll derå fått dombreef: förmenandes dommaren deruti icke wara rätt informerat och begärer inbörda hemmanet. Ländzmans styfson Olof Eriksson exciperade der emoth och opwijste rätte odalzmannens och ägarens Nills Andersons kiöpebreef på bemelte hemman A:o 1676 uthgifwit och där till medh att han Nills tree gångor på lagha tingh hemmanet tilförne nästom frändom tilbudit, huar med ländzman lagligen procederat hafwer och A:o 1679 d. 25 Novemb. der å wunnit lagha fångs breef. Nills Anderson som kiöpet giordt, lefwer ännu och bewiste sigh lagl. söcht lämbna och tilbiuda hemmannet till näste slächtingar och enär ingen af dhem honom antagha wille, måste han det sällia till oskyldh.
Såsom frambledne ländzman Chrestiern Anderson hafuer lagligen med win och wittnen sigh tilhandlat Nills Andersons rätta odalshemman i Ede by, Högen wid nambn, och der med lagligen procederat och altså d. 25 Novemb. A:o 1679 derå wunnit lagha fångs breef;
huarföre kan rätten icke tillåtha Oluf Pederson som deth klandrar någon lössn uthan i föllie af deth 39 cap. tingmåhla b:n skall han för doom brått plichta med tree mk:r Sm:tt.
Hammerdals Ting 24 och 27 november 1682
10. Sahl. herr Mattias Medenius [Mathiæ Medæni] änckia hust. Anna Vatrangia genom H. Jöns Udd yrckiade på huru som hennes hemman Jonsgård skall wara för öde skrifwit som dåch aldrigh waritt, anhållandes att hemmanet må ograverat wara, effter som Per Olofsson i Öhn 1675 deth antagtt till bruuk och lämbnatt osådd och derföre på lagha tingh d. 25 novembris 1675 dömbdt effter mätismanna ordom all der af tagen skada refundera. Bemelte hemman hafwer H:r Vellam Adami anno 1676 antagit och förmått sigh då warande gouverneurens Herr Carl Sparres tree åhrs frijheet, och H:r Jöns föregifwer honom olofl:n hemmanet tilträdt. Af 1675 åhrs ödeslängd be finnes bem:te hemman wara för öde affördt och intet kastatt af sigh, och Sivert (Siffre) Jonsson ib:m lijkwäll bekänner sigh till 2 lass höö där bärgat och för Chronones halfua deel gifwit ländzman frambledne Chrestier Andersson 1⁄2 lb humbla. H:r Vellam föregifwer sigh eij stämbder wara och dy intet contesterer litem doch opwiste han sahl: pastoris H:r Israelis Noræi breef af den 18 aprilis 1676, huarutinnan honom gifwes address till hemmanet, efter som han uth wärckat der på frijheet.
Ehuruwäll sal. Herr Mathiæ Medæni änkias hust. Anna Eriksdotters hemman i Jonsgård och Ström sochn på 1675 åhrs ödeslängd är opförd; så befinnes lijkwäll af häradzrättens dom d. 25 novembris A:o 1675 att Pedher Olufson i Öhn med änkian accorderat bem:te Jonsgård besagde åhr 1675 att bruka, som deth försummat och comminister wällärde H. Wellam Adami i regard der af, förmått sigh då warande gouverneurens högwälborne H. Carl Sparres frihjeets breef der på, i 3ne åhr; Altså finner rätten skiäligt att hust. Anna icke därigenom hafuer förlorat sin skatterättigheet, uthan Peder Olsson som emot accord hemmanet lämbnat obrukat och bracht på ödeslängden, för deth åhretz uthlagor, om och enär der påfordras wara responsabel och generalen högwälb:ne H. Carl Sparre sufficient nogh att försuara utgifne frijheetz åhr. Hafwandes fördenskull hust. Anna Erssdotter sin frije disposition om skattemanna rättigheten uti berörde hemman Jonsgårdh.
Hammerdals Ting 23 och 24 november 1683
10. Erik Pålsson Lapp ifrå Norderön och Backen och soldaten Daniel Dant fordrade arff så i löst som fast effter sin mohrbroder sahl. Olof Eriksson i Fagerdal utaf sitt syskonabarn hust. Ingeborg Olofsdotter i Fagerdahl som Olufs hemman possiderer och inne hafuer. Hust. Ingeborgh oppwiste Oluf Erssons testamentz skrifft af d. Junij A:o 1669 af innehåld att han henne 1/3 af Fagerdahl hemmanet och 2/3 till sonen Anders Matsson, huilcke därmed lagligen procede-rat och derå den 25 Novembris 1670 wunnit laga fångzbreef. Item Oluf Erssons testamentz skrifft på sine löösöhren till Anders Matzson af d. 1 Novembris 1675, efftersom hans syskon ingen wårdnat om honom hafft och hust. Ingeborgh uti 26 åhrs tijdh honom skiöthat som framledne ländzman Christer Andersson och Jöns Eriksson i Sikås och Hans Eriksson i Grenås verificerat hafwa. Jöns och Hans tilstå så richteligen aftalt wara. Erik Göransson i Tullingsås [Tulleråhssen] intygade effter sin gamble faders relation att Oluf Erss fadher i Jonsgården uthfattig war och att Oluf intet fick där några löössöhren. Göran Andersson i Öhn om sina 73 åår betygar Erich i Jonsgården aldeles uthfattig wara så att han eij mächtade opföda sine barn, utan een sin dotter låtit af een lapp i lappmarcken opföda och att Oluf icke een halföhres wärde i det lösa ärfde uthan snarare måtte sättia till. Oluf Ersson bortmistade mäst all sin booskap och enär han dödde litet (ägde) föruthan kärill och sådant i förråd.
Såssom hust. Ingeborgh Olssdåtter och Anders Matz son hafua opwist laga fångzbreef på Oluf Erssons hemman i Fagerdahl daterat d. 25 Novembris A:o 1670 så kan Rätten intet bijfalla Erich Påhlsson lapp och Daniel Dantt uti des prætension, uthan i anledningh af det 21 Cap. Tingmåhla B. där med låther beroo, och huad lössöhren widkommer som Erich och Daniel i lijka måtto effter Oluf Ersson prætendera, så finnes först effter troowärdige mäns intygande att Oluff Ersson inga löössöhren effter fadren Erich i Jonsgården ärfft och sedan att han sina löössören testamenterat i syttningzlöön Anders Matzson; Altså finnes skiäligt att Anders Matzson deth oqualt behåller.
Hammerdals tingslags Ting 30 och 31 maj 1688
5. Ländzman Per Christersson beswärade sigh öfwer Gudmund (Gunmundh) Eriksson på Åsen för deth, han intet kommit medh sin quittensbook på mötett at wijsa huru Thomasmässtermin skulle wara clarerat och han derföre aff officerarne blifwitt hårt tilltalt, och icke welat een gång sända boken dijth, utan rest bårt. Resp. att han samma tijdh reste till Norge, och hustrun kunde intet komma uth. Länssman, att han medh sina grannar kunnat den sända. Dhet betygades honom i många måtto warit tredsk och mothwilliogh. Altså dömmes han för olydno effter 33 cap. Tingmålabalken at böta tree marck.
16. Ländzman Christier Andersson bewilliades fastebref på Nils Anderssons hemman i Ede, bestående af 2 tunl:d kiöpt för 36 Rd:r derföre gifwit 36 Rd:r effter dhet war lagbudit och lagståndit, och ingen fanst af bördemännen som dher å klandrade.
Hammerdals Ting 22, 23 och 25 november 1689
9. Leutnant Carl Rosenstierna prætenderade aff Edfast Halvarsson i By uthi Rödöns sochn för des hustrus Agnes Persdotters huusrötha 1681 och 1682, på den tijden warande länsmans hemman i Ede, som är anslagit till leutnantz boostelle, som hennes förra man lenssman Erik Andersson åbodde 1681 och hon 1682? Swaar, att hon sagt, deth Erich Andersson skall betallt något till sin antecessor Chrestier Andersson, huar till intet bewijs fins, och hemmannet befins warit illa häfdat och bebygdt och des sucessor häfftadt för tree åhrs bygnadt.
Resolutio. Zåsom hustru Agnäs Pedersdåtters förra man framleden länsman Erich Andersson hafver bebodt 1681, då varande länsmanshemman i Ede, och hon under änckieståndet sammalledes åhr 1682 och des frijheet niuttit, och des nu varande man Edfast Halfwarsson i By och Rödööns sochn, gitter eij bewijsa bemelte 2:ne åhr någon bygnad der å vara giordh; Altfördenskuldh finner rätten skälligt att hustro Agnäs bör ehrsättia samma 2:ne åhrs återstående bygnad med 40 d km:t, och sedan vara i deth målet otilltalt och ledigh. | |
|
G e n v ä g a r
