Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Östman Gudfastsson (1100-1140)
Lägg till moder...
Jarl Guttorm Östmansson (1140-1180)
Lägg till moder...
NN Guttormsson (1180-1240)
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Dagfinn NN (1270-1310)
Lägg till moder...
Guttorm Dagfinsson (1310-1347)
1310--1347 (man)

Storbonde.
Född omkring 1310 i Ångsta, Lockne (Z). [B Espell]
Död efter 1347 i Ångsta, Lockne (Z). [B Espell]


Levnadsbeskrivning

Storbonde.
Född omkring 1310 i Ångsta, Lockne (Z). [B Espell]
I källan redogör författaren för de adelspersoner, vilka var omnämnda i två kungsbrev av år 1347; nämligen som hirdmän Nils i Slandrom och Olav Håkonsson i Västanåker och före dem står i ett av breven Guttorm Dagfinsson, som alltså 'må vara ännu förnämare'. (Källa: Jemtland och Norge, sid 104, professor Edv. Bull, 1927)
Nämnd som Guttorm Östmanssons sonsons sonson, känd år 1347. (Källa: Skanke ätten sid 438, Roger de Robelin)
Guttorm Dagfinnsson nämns i ett brev av 1347-12-30 av prosten Ogmund Säfinnsson i Lit. (Källa: Jemtland och Norge, professor Edv. Bull, 1927)
Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla landskap finns det folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)

Död efter 1347 i Ångsta, Lockne (Z). [B Espell]
Torbjörn Guttormsson (1330-1412)
Guttorm Torbjörnsson (1380-1426)
NN Guttormsdotter (1400-1426)
Guttorm Joensson (1426-1494)
Olav Guttormson (1460-1513)
Jon Olsson (1510-1567)
Mogens Joensson[ (1530-1580)
Gullov Mogensen Blix (1555-1629)
Peder Jensson Schancke (1570-1647)
Brita Persdotter Skunck (1609-1666)
Elin Olofsdotter (1632-1682)
Anna Hansdotter (1665-1718)
Olof Persson (-1776)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Janmarcuszimmerman som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.